Tax Matters

Tax matters Sveriges skatteblogg

Tax matters Sveriges skatteblogg

Förslag om ny företagsbeskattning – många intressen att ta hänsyn till

Av Hans Peter Larsson, 31 oktober 2017

PwC-skatteradgivning-Group-outline_0002_burgundy.pngRegeringen aviserade i höstbudgeten att den skulle lägga fram förslag till en ny aktiebolagsbeskattning senast efter årsskiftet. Förslaget ska baseras på det som Företagsskattekommittén presenterade 2014. Sedan dess har Finansdepartementets förslag till nya skatteregler för bolagssektorn varit ute på remiss och nu börjar arbetet med att sy ihop det slutliga förslag som ska sändas till riksdagen.

Svenskt Näringsliv höll härom veckan ett rundabordssamtal inom ramen för sin diskussionsserie Ett utmanat Sverige med rubriken, Bolagsbeskattningen i stöpsleven – hur kan Sverige bli konkurrenskraftigt? Seminariet belyste väl de olika bolagsskatteregler som promemorian rymmer och de olika intressen som finns kring olika frågor i förslaget.

Utan några jämförelser i övrigt så brottas man i USA nu med motsvarande frågeställningar där president Trump söker få till stånd en ny skattereform. Där är insatserna betydligt större, men så har man också flera gånger misslyckats med uppgiften.

Att en ny bolagsbeskattning införs i Sverige i någon form kan anses säkert. Om inte annat för att vi i förhållande till EU utfäst oss att införa någon form av ränteavdragsbegränsningsregler. Utgångspunkten är sänkt bolagsskatt till 20 procent i utbyte mot begränsad avdragsrätt för räntor utifrån en EBIT-modell.

Nedanstående uppräkning av några frågor som Finansdepartementet nu ska ta ställning till kan i någon mån tjäna till ledning för bolag som redan nu vill förbereda sig inför vad som kan bli nya regler.

Intressegemenskaper och koncerner. Ska dagens begränsningsregler för avdrag för ränta inom intressegemenskaper finnas kvar som bas i systemet? Dessa anses rättsosäkra och lämpar sig som exempel inte för förhandsbesked. Finansdepartementet vill behålla dessa regler som i sin första version infördes av den tidigare finansministern Anders Borg.

Basindustri och traditionella industriföretag. Ska avdragsbegränsningen gälla i förhållande till vinsten efter att även avskrivningar återlagts till underlaget, en så kallad EBITDA-modell, eller ska avskrivningar inte räknas med i det vinstmått som begränsningen ska beräknas på, en så kallad EBIT-modell? I promemorian föreslogs en EBIT-modell. Då Sverige av Finansdepartementet bedöms ha förhållandevis generösa avskrivningsregler anses en EBITDA-modell, generellt, gynna den traditionella industrin. I betydande mån påverkas givetvis detta av vilken procentnivå på ränteavdragsbegränsningen som sätts i modellerna.

Mer tjänstebaserade och vissa forskningsintensiva företag. Dessa anses gynnas av en EBIT-modell. Likaså forskningsintensiva företag som behöver och kan kapitalisera upp resultaten av sin forskning i balansräkningen.
Internationellt är den gängse modellen en EBITDA-modell.

Mindre bolag. För att inte försvåra finansieringen för dessa och även göra reglerna enklare finns i EU:s direktiv utrymme för ett fribelopp för räntor på upp till cirka 30 miljoner kronor. I promemorian föreslås 100 000 kronor i Sverige. Finland har som referens lagt nivån på 5 miljoner kronor.

Ett av huvudsyftena med förslaget är att jämställa finansieringskostnaderna mellan eget och lånat kapital. Mindre företag är typiskt sett mer hänvisade till eget kapital. Därför var huvudförslaget 2014 att räntor inte alls skulle få dras av och bolagsskatten sänkas ytterligare. Någon avdragsrätt för utdelning föreslås nu inte, men har diskuterats tidigare.

Infrastrukturbolag. Direktivet medger motsvarande fribelopp för räntor som avser privata infrastrukturinvesteringar, så kallade OPS-lösningar. Något högre fribelopp föreslås inte för detta ändamål.

Fastighetsbolag. Dessa kan ofta arbeta med hög lånefinansiering. Som kompensation för att de därför kan drabbas hårdare av förslaget föreslås dessa i promemorian få en viss utökad avskrivning på hyreshus på tio procent under fem år. Därtill är valet av modell, EBIT eller EBITDA, av betydelse.

Fastighetssektorn känner därtill oro för den sammantagna effekten av en ränteavdragsbegränsning och en skärpt beskattning av fastigheter så som föreslås av den så kallade paketeringsutredningen.

Banker. Ny definition av leasing gör att denna finansieringsprodukt anses bli mindre intressant för bankerna.

Mer tillväxtinriktade företag. En föreslagen begränsning att utnyttja skattemässiga underskott under två år gör att dessa i många fall ser ett ökat behov av extern finansiering framför sig under några år, om endast hälften av underskotten kan kvittas mot vinster. Detta gäller även cykliska företag med ojämn resultatutveckling.

Detta är mycket kort hur några kategorier bolag kan tänkas påverkas av hur det slutliga förslaget utformas. Genomgången är inte fullständig för alla delar av förslaget eller företag i olika branscher.

Kommentar

Finansdepartementet har i detta stora och viktiga lagstiftningsärende en svår uppgift när det gäller avvägningen mellan att tillgodose olika företagskategorier. Därtill är de ekonomiska effekterna svåra att räkna på.

Utgångspunkten idag, att Sverige inte längre har en fördelaktig bolagsskattesats, bör dock noteras. Vi ser även en ny våg av bolagsskattesänkningar runt om oss. Svenskt näringsliv blir genomgående allt mer internationellt. Just bolagsskatten anses numera bland många forskare och OECD vara den mest tillväxthämmande skatten.

De bolag som berörs är alla grunden för Sveriges välstånd, idag och imorgon.

Nuvarande förslag är enligt departementet överfinansierat. En något mindre njugg inställning i flera delar skulle medföra att fler företag såg mer positivt på detta när väl det slutliga förslaget kommer. Till det remitterade förslaget var näringslivet till stor del mycket negativt, även om huvudinriktningen sänkt bolagsskattesats var den rätta. Dock inte till vilket pris som helst.

Har du frågor om skatt?

Intresseområde: Fåmansföretag, Företagsbeskattning

Dela artikeln:

Hans Peter Larsson

Hans Peter Larsson
Hans Peter Larsson arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med skattefrågor bland annat med inriktning på beskattning av ägarledda företag och deras ägare.
010-213 31 01
Hans Peter Larsson works at PwC’s office in Stockholm, focusing on tax issues such as taxation of owner-managed companies and their owners.
+46 10-213 31 01

hans.peter.larsson@pwc.com
Hitta mig på:

Kommentarer

Få det senaste direkt i inboxen

Skribenter

Prenumerera på vårt RSS-flöde!

Kopiera länken nedan och klistra in i din RSS-läsare.