<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

HFD medger ränteavdrag vid koncerninternt förvärv av aktier

Dekorativ illustration ‹ Tillbaka till artiklarna

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) anser att det i vissa fall strider mot EU-rätten att neka avdrag för koncernintern ränta från närstående bolag inom EES. Domen innebär ett förändrat rättsläge i förhållande till hur Skatteverket hittills har tolkat lagen.

Bakgrund

Ett svenskt bolag planerade att förvärva aktier från ett koncernbolag. Förvärvet skulle finansieras genom ett lån från ett annat koncernbolag hemmahörande inom EES-området. Villkoren för lånet, inklusive räntenivån, skulle vara marknadsmässiga. 

Regelverket och Skatterättsnämndens förhandsbesked

Bolaget sökte förhandsbesked om räntan var avdragsgill. Skatteverket yrkade att avdrag för ränteutgifterna skulle vägras. Detta med stöd av en regel (24 kap. 19 § inkomstskattelagen, IL) som anger att avdrag för räntekostnader på en skuld som avser förvärv av delägarrätt från ett annat företag i intressegemenskapen bara får ske om förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat.Skatteverket menade att det planerade förvärvet inte var affärsmässigt motiverat utan föranleddes av organisatoriska skäl inom koncernen. Att neka avdrag var enligt Skatteverket förenligt med EU-rätten. 

Skatterättsnämnden ansåg att avdragsrätt inte förelåg enligt nyss nämnda regel. I motsats till Skatteverket ansåg Skatterättsnämnden dock att ett vägrat avdrag skulle innebära en inskränkning av etableringsfriheten som följer av EUF-fördraget (fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Skatterättsnämndens förhandsbesked överklagades av Skatteverket till HFD. 

HFD:s avgörande

HFD ansåg att förvärvet inte var väsentligt affärsmässigt motiverat, eftersom det rörde sig om ett koncerninternt aktieförvärv. Ränteutgifterna träffades därmed av avdragsförbudet i 24 kap 19 § IL. HFD prövade därefter om tillämpning av avdragsförbudet i det aktuella fallet skulle strida mot den EU-rättsliga etableringsfriheten.  

HFD hänvisade till en tidigare dom från 2021, där domstolen med stöd av en annan regel (24 kap. 18 § IL) prövade ett fall om avdragsrätt för räntebetalningar till ett utländskt koncernbolag. HFD uttalade då att bestämmelsen inte var avsedd att träffa räntebetalningar som inte medförde någon skatteförmån, samt att någon väsentlig skatteförmån inte anses uppkomma vid sådana slags räntebetalningar mellan bolag där det föreligger koncernbidragsrätt, då samma resultat i så fall kan uppnås med koncernbidrag. Att då neka avdrag för räntekostnader till motpart inom EES om koncernbidragsrätt hade funnits om långivaren varit ett svenskt aktiebolag ansågs därför strida mot EU-rätten.

Läs också: Även 2019 års riktade ränteavdragsregler strider mot EU-rätten i vissa fall

HFD ansåg i nu aktuell dom att samma resonemang kan tillämpas på bestämmelsen i 24 kap. 19 § IL. Enligt HFD är inte heller denna bestämmelse avsedd att träffa räntebetalningar som inte medför någon skatteförmån. Ett skuldförhållande anses inte leda till en skatteförmån om koncernbidragsrätt finns: samma resultat kan då uppnås med koncernbidrag. HFD fann därför att ett nekande av avdrag för ränteutgifterna med stöd av 24 kap. 19 § IL skulle utgöra en otillåten inskränkning av etableringsfriheten vilken inte kan motiveras av tvingande skäl av allmänintresse. Räntekostnaderna var därmed avdragsgilla. 

Våra kommentarer

Etableringsfriheten inom EU/EES-området gäller fall där långivare och låntagare direkt eller indirekt kontrolleras av ett och samma EU/EES-bolag. Efter HFD:s avgörande år 2021 har det stått klart att det i en sådan struktur normalt sett är oförenligt med EU-rätten att neka avdrag för räntebetalning till bolag i annat EU-land, om långivande och låntagande bolag skulle ha kunnat utväxla koncernbidrag med varandra om båda bolagen hade varit svenska. 

Det har dock varit ovisst om detta också har gällt för räntekostnader på lån som använts för att finansiera interna förvärv av delägarrätter. Detta eftersom den senare regeln inte uttryckligen nämner något krav på att en skatteförmån ska ha uppkommit för att avdrag ska kunna nekas. 

Krav på affärsmässighet vid interna förvärv av aktier ställs upp även i svenska skuldförhållanden för att avdrag ska medges enligt lagtextens ordalydelse. HFD har även i tidigare avgöranden ansett att det inte finns affärsmässiga skäl för rent interna aktieförvärv. Normalt krävs nämligen att det interna förvärvet har ett samband med ett föregående externt förvärv och att den interna överlåtelsen ses som ett led i att införliva det förvärvade bolaget på rätt plats i koncernen. 

HFD har genom detta avgörande nu bekräftat att bestämmelserna i 24 kap. 18 och 19 §§ IL inte kan tillämpas på räntebetalningar från svenskt bolag till långivare inom EES om parterna skulle ha omfattats av bestämmelserna om koncernbidrag om båda hade varit svenska då en sådan tillämpning skulle strida mot etableringsfriheten. Detta gäller oavsett om räntebetalningarna eller förvärven av delägarrätter är affärsmässigt motiverade eller inte. 

Skatteverket har före detta avgörande uttryckt uppfattningen att tillämpning av avdragsförbudet i 24 kap 19 § IL inte förutsätter att intressegemenskapen fått någon väsentlig skatteförmån, utan att ränteavdrag vid internt förvärv av delägarrätter bara får göras om det finns verkliga affärsmässiga skäl till förvärvet. Skatteverket kommer nu att behöva revidera sin uppfattning.

Utfallet i domen, dvs att avdrag medgavs för räntekostnaderna, baseras på att det annars skulle uppkomma en negativ särbehandling av utländska långivare inom EU/EES-området jämfört med om båda bolagen varit svenska och haft koncernbidragsrätt. 

Detta bör i sin tur rimligen innebära att HFD anser att avdragsförbudet i 24 kap. 19 § IL normalt inte heller är tillämpligt i sådana helsvenska förhållanden där koncernbidragsrätt föreligger, även om aktieförvärvet inte föregåtts av något externt förvärv av aktierna. Detta är i så fall en betydligt mer tillåtande syn jämfört med hur Skatteverket har tolkat rättsläget, åtminstone fram tills nu. 

Fortsatt finns det fler EU-rättsliga frågetecken kring de svenska ränteavdragsreglerna och det sitter i skrivande stund en utredning som funderar på hur reglerna ska ändras inför framtiden för att vara förenliga med EU-rätten. Utredningen ska presentera sitt förslag under våren. Kontakta oss gärna om ni vill diskutera vad domen, och eventuellt nya kommande regler, kan väntas betyda för just er koncern. 

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

 

 

Mikael Gustafsson Brauner & Emma Petersson

Mikael Gustafsson Brauner & Emma Petersson

Mikael Gustafsson Brauner och Emma Petersson arbetar på PwC:s kontor i Kristianstad. Mikael och Emma är skatterådgivare inom nationell och internationell företagsbeskattning.

Mikael: 010-212 67 48, mikael.gustafsson@pwc.com
Emma: 072-880 93 04, emma.petersson@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

OECD släpper rapport om Amount B i Pillar One

OECD har publicerat en rapport om Amount B, en förenklad metod för att fastställa armlängdsprincipen för kvalificerande marknadsförings- ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Begränsat momsavdrag för hyresvärdar som delar lokaler med hyresgäster?

Skatteverket har publicerat ett ställningstagande där de anser att en hyresvärd som delar ytor med hyresgäster inte kan tillämpa frivillig ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Offentlig CbCR-rapportering: Rumänien först ut men Sverige är på tur

De offentliga land-för-land-rapporteringsreglerna, mer kända som public country-by-country reporting (CbCR), blev antagna av ...

Läs artikeln