<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Förenklade regler om förvärv i oäkta koncerner: Är de tillräckliga?

Dekorativ illustration ‹ Tillbaka till artiklarna

Vi har i en tidigare artikel analyserat hur den så kallade flockregeln påverkas av Finansdepartementets förslag. I denna artikel kommer vi att analysera den del i förslaget som handlar om förändrade regler avseende vissa förvärv i oäkta koncerner.

Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2024 bedömningen att reglerna om underskott vid ägarförändringar behöver förenklas. I januari kom Finansdepartementet med en promemoria för “Förbättrade och förenklade regler om avdrag för tidigare års underskott” (Fi2024/00136). Ett välkommet förslag i många delar, men frågan är om förslagen är tillräckliga eller om ytterligare genomsyn av underskottsreglerna bör göras?

Läs också: Förenklade regler om underskott: Är förslagen tillräckliga?

Reglernas nuvarande utformning vid vissa förvärv inom en oäkta koncern

Beloppsspärren tillämpas inte vid koncerninterna transaktioner, det vill säga när det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag ändras, men när företaget både före och efter ägarförändringen ingår i samma koncern. Motsvarande undantag finns inte om en individ förvärvar det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag som individen indirekt redan tidigare hade det bestämmande inflytandet över. En viss ventil finns dock när den individ som förvärvar det bestämmande inflytandet har varit företagsledare i underskottsföretaget under de senaste två beskattningsåren innan ägarförändringen. 

Föreslagen förändring

I promemorian föreslås att omstruktureringar i oäkta koncerner ska förenklas genom att bestämmelserna om beloppsspärren inte ska gälla om den fysiska person som får det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget redan innan ägarförändringen hade ett sådant indirekt inflytande i underskottsföretaget. Av förslaget framgår även att den motsatta situationen inte omfattas - det vill säga när en person som har det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget överlåter det till ett företag som personen äger så tillämpas fortsatt beloppsspärren. 

Vår analys av förslaget

Promemorian belyser förtjänstfullt problemet att det koncernundantag som finns vid ägarförändringar inom koncerner inte finns vad gäller oäkta koncerner. Detta får konsekvensen att ägarförändringar i underskottsföretag där en person både innan och efter ägarförändringen, (direkt eller indirekt) har det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget träffas av beloppsspärren. Detta med effekten att sparade underskott riskerar att helt eller delvis gå förlorade. Promemorian föreslår dock att detta ska åtgärdas genom att förvärv som sker till en person som redan innan ägarförändringen hade (indirekt) bestämmande inflytande inte ska omfattas av beloppspärrsregeln. Förslaget är bra såtillvida att det kommer att underlätta vissa omstruktureringar inom oäkta koncerner. 

I realiteten riskerar förslaget dock att bli verkningslöst. Istället är det vår uppfattning att det är den motsatta situationen som är det reella problemet för svenska företagare. Sverige har med internationella mått mycket liberala omstruktureringsregler. I princip ska en företagare kunna strukturera om sina företagsinnehav för att uppnå en mer ändamålsenlig koncernstruktur utan att omstruktureringen utlöser någon direkt beskattning. Den vanligaste formen av sådan omstrukturering är att en individ som äger ett rörelsebolag väljer att sälja in bolaget till ett annat av individen ägt företag, ett så kallat holdingbolag. En sådan omstrukturering går att göra utan beskattning av individen genom att andelarna i rörelsebolaget säljs in för deras anskaffningsvärde, varför ingen vinst uppstår. Då inget kapital (mer än anskaffningsvärdet) “tas ut” ur strukturen vid den interna överlåtelsen saknas anledning att beskatta transaktionen. Dock riskerar de underskott som finns i rörelsebolaget (eller dotterbolag till detta) att försvinna i samband med transaktionen. I praktiken innebär det att förlusten av underskott är det som hindrar ägaren från att göra en tänkt omstrukturering till en struktur som av andra skäl än skatteskäl är mer ändamålsenlig för både företaget och ägaren. Detta trots att det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget är det samma (hos individen) både före och efter ägarförändringen. 

I och med att utredningen uppmärksammar detta problem hade det varit välkommet att i promemorian ha med ett förslag där även liknande omstruktureringar undantas från beloppsspärrens tillämpningsområde. I praktiken är det enligt vår uppfattning ytterst sällsynt att en individ köper ut ett företag man äger indirekt till ett direkt ägande. Anledningen är att ett sådant förvärv måste ske till marknadspris och att en individ sällan har tillräckligt med kapital att köpa ut verksamheten. Den omvända situationen är dock istället ytterst vanlig och bör således omfattas av förenklade regler kring underskott. Sådana transaktioner görs mycket sällan, om ens alls, i syfte att genom skatteplanering kunna utnyttja underskotten, utan av andra organisatoriska skäl som av lagstiftaren har möjliggjorts genom liberala omstruktureringsregler. 

Kompletterande regel som skulle underlätta för bland annat start-ups

För att förslaget ska få en önskad effekt borde det således kompletteras med en regel som säger att om ett företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag, och samma person har det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget både före (direkt eller indirekt) som efter (indirekt) ska beloppspärren inte tillämpas. Ett sådant förslag skulle underlätta framförallt för start-ups och entreprenörsledda bolag som ofta genererar stora underskott i ett uppstartsskede, men där delägaren inte har råd, eller kunskap, om en optimal koncernstruktur innan verksamheten har bedrivits ett antal år. Och då riskerar en omstrukturering av ägandet, enligt nuvarande samt föreslagna regler, att medföra att underskotten går förlorade.  

Sammanfattningsvis finns det således en god ambition att underlätta omstruktureringar i oäkta koncerner förslagen i promemorian. I praktiken är dock den föreslagna regeländringen i princip otillämpbar på så vis att den är svår att tillämpa i praktiken. Förslaget borde därför revideras till att även omfatta den omvända situationen, det vill säga förvärv av företag där det ultimata bestämmande inflytandet (direkt eller indirekt) inte ändras med anledning av transaktionen. 

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Peter Heyne & Oscar Warglo

Peter Heyne & Oscar Warglo

Peter Heyne och Oscar Warglo arbetar som skatterådgivare skatterådgivare på PwC:s kontor i Stockholm. Peter arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning. Oscar fokuserar på skattefrågor för bland annat familje- och entreprenörsledda bolag.
Peter: 010-213 04 38, peter.x.heyne@pwc.com
Oscar: 010-213 32 40, oscar.warglo@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skattedagen 2024 - Tillsammans skapar vi hållbar utveckling

PwC bjuder in till Skattedagen 2024, ett heldagsseminarium där vi kommer att diskutera och utforska hur man kan anpassa sig till ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Pelare II - Komplettering av bestämmelserna om tilläggsskatt

Sverige har den 1 januari 2024 infört en ny lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner som syftar till att säkerställa en betalning ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skattefrågor kring gröna obligationer

En europeisk standard för gröna obligationer (EuGBS) kommer att införas under 2024. Gröna obligationer är skuldebrev som finansierar ...

Läs artikeln