<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Regeringen föreslår nya regler om avdrag för tidigare års underskott

Grupp människor inomhus ‹ Tillbaka till artiklarna

Den 22 januari 2024 publicerade finansdepartementet ett förslag på nya regler om avdrag för tidigare års underskott. Förslaget är planerat att ingå i regeringens budgetproposition för 2025.

Förslagets huvudsakliga ändringar består av följande:

  • Beloppsspärren höjs från 200 till 300 procent av utgiften för förvärvet. Det innebär att betydligt större underskott kan finnas kvar vid en ägarförändring.
  • Fler får undantag från beloppsspärren. Företag och individer som har inflytande genom ett indirekt ägande av ett underskottsföretag jämställs nu i många situationer med företag som har direkt ägande.
  • Gränsen för hur små andelar som ska räknas in i den så kallade “flockregeln” höjs. Gränsen för hur lång period som ska bedömas vid successiva förvärv sänks från fem till tre år.
  • Reglerna om vilka kapitaltillskott som ska räknas med vid beräkningen av utgiften för förvärvet förtydligas, så att även vissa kapitaltillskott vid indirekta förvärv kan räknas med. 

Sammanfattning av huvudinnehållet

1. Höjd kvot vid tillämpning av beloppsspärren

Syftet med beloppsspärren har alltid grundat sig i att motverka  handel med förlustbolag och dess underskott. 

I regeringens förslag föreslås att kvoten höjs till ett belopp som motsvarar 300 procent av utgiften för förvärvet, jämfört med nuvarande 200 procent. Finansdepartementet bedömer att höjningen inte kommer påverka beloppspärrens funktion, utan snarare att kvoten anpassas till vad som är rimligt i förhållandet mellan köpeskillingen och underskottets skattemässiga värde vid överlåtelse av underskottsföretag. 

2. Undantag från beloppsspärren vid vissa förvärv inom en oäkta koncern 

Företag som redan ingår i samma koncern som underskottsföretaget undantas redan idag från beloppsspärren. I lagförslaget föreslår finansdepartementet att det undantaget från beloppsspärren även ska omfatta den som får ett direkt bestämmande inflytande om den hade ett sådant inflytande genom indirekt ägande före ägarförändringen. Syftet med ändringen är att tydliggöra att tidigare års underskott inte ska begränsas när det bestämmande inflytandet i praktiken inte har ändrats. Ett exempel som nämns är en person som äger 40 procent av underskottsföretaget genom ett helägt aktiebolag och 40 procent direkt. Om den personen omstrukturerar sitt ägande för att äga 80 procent direkt så ska det inte längre anses vara en ägarförändring som ger en beloppsspärr.

3. Förenklade regler när en grupp personer förvärvar det bestämmande inflytandet 

Förslaget  innebär en rad ändringar som avser att förenkla för en grupp personer att förvärva det bestämmande inflytandet i underskottsföretag. Finansdepartementet föreslår av förenklingsskäl att tidsperioden för tillämpandet av en beloppsspärr vid en ägarförändring sänks från fem beskattningsår efter förvärvet till en period av högst tre på varandra följande beskattningsår. Även kriterierna för en ägarförändring ses över där beloppsspärren numera kommer inträda vid ägarförändringar som innebär att två eller flera personer dels var och en förvärvat andelar i underskottsföretaget med minst 20 procent av samtliga röster, dels tillsammans förvärvat andelar i underskottsföretaget med mer än 50 procent av samtliga röster.

Regeringen gör bedömningen att det även finns behov av att förenkla regelverket kring indirekta förvärv av underskottsföretag. Enligt nuvarande lagstiftning kan direkta och indirekta förvärv ske om en person innehar andelar med minst fem procent av röstetalet i det företag som förvärvat andelarna i underskottsföretaget. Finansdepartementet hävdar att kravet på fem procents ägande inte medför någon reell nytta utan snarare komplicerar situationen för samtliga parter. Därför föreslår Finansdepartementet att kravet på ägande höjs från fem till 50 procent av rösterna i det företag som förvärvat andelar i underskottsföretaget. Vidare föreslås även en ytterligare justering av en beloppsspärr vid förvärv av ett företag som direkt eller indirekt har det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag. Justeringen innebär att beloppsspärren slår till när var och en i en grupp har förvärvat andelar som representerar minst 20 procent av samtliga röster, och tillsammans har förvärvat andelar som representerar mer än 50 procent av samtliga röster.

Förslaget innebär också att avtal om rätt att förvärva andelar i ett företag och avtal om rätt att besluta i företagets angelägenheter inte längre ska jämställas med förvärv. Detta i syfte att förenkla reglerna om underskott vid ägarförändringar.

4. Justering av bestämmelserna om beräkningen av utgiften för förvärvet i vissa fall

När man beräknar utgiften för ett förvärv ska den minskas med vissa kapitaltillskott. Detta för att förhindra kringgåenden. Det finns emellertid undantag från reglerna - om kapitaltillskottet har använts för att få en tillgång av “verkligt och särskilt värde” behöver tillskottet inte i sin helhet räknas bort från utgiften. Enligt nuvarande bestämmelser gäller dock detta bara när kapitaltillskottet lämnas direkt till underskottsföretaget. Regeringen föreslår att man ska kunna ta hänsyn även till sådana  kapitaltillskott som lämnas till andra koncernföretag.

Kommentar

Regeringen hoppas att förslaget kan komma att innebära fler företagsöverlåtelser på rent affärsmässiga grunder, då de skattemässiga konsekvenserna inte behöver beaktas lika mycket som tidigare. Detta förväntas förbättra näringslivets dynamik och funktionssätt genom att öka möjligheterna till affärsmässiga överlåtelser.

Vår bedömning är att den höjda kvoten vid tillämpning av beloppsspärren nog  kan få effekt, särskilt för företag med större underskott men som ändå har en god affärsidé och prognos framåt. Detta är välkommet.

Det är även bra att regeringen förbättrar koncerners möjligheter att strukturera om sig utan skatteeffekter och tar bort omotiverade skillnader mellan direkt och indirekt ägande. Vi är också positiva till att flockregeln snävas in så att färre träffas. Företag som ska ta in externt kapital behöver hålla reda på färre personer och hur deras ägande förändras.

Sammanfattningsvis är dock flera av de förenklingar och förbättringar som föreslås inte så stora. Regelverket är fortfarande rejält komplicerat för företagarna och så lär det förbli.

Ta del av hela förslaget här.

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Vidar Ambrosiani & Ismail Quttineh

Vidar Ambrosiani & Ismail Quttineh

Vidar Ambrosiani och Ismail Quttineh arbetar på PwC:s kontor i Stockholm respektive Jönköping. Vidar är skatterådgivare och arbetar med svensk och internationell bolagsbeskattning. Ismail är jurist och jobbar primärt med svensk och internationell bolagsbeskattning samt delägarbeskattning.

Vidar: 073-860 17 96, vidar.ambrosiani@pwc.com
Ismail: 072-155 63 13, ismail.khaled.quttineh@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

OECD släpper rapport om Amount B i Pillar One

OECD har publicerat en rapport om Amount B, en förenklad metod för att fastställa armlängdsprincipen för kvalificerande marknadsförings- ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Begränsat momsavdrag för hyresvärdar som delar lokaler med hyresgäster?

Skatteverket har publicerat ett ställningstagande där de anser att en hyresvärd som delar ytor med hyresgäster inte kan tillämpa frivillig ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Offentlig CbCR-rapportering: Rumänien först ut men Sverige är på tur

De offentliga land-för-land-rapporteringsreglerna, mer kända som public country-by-country reporting (CbCR), blev antagna av ...

Läs artikeln