<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Skattefrågor kring gröna obligationer

Kvinna och man på kontor ‹ Tillbaka till artiklarna

En europeisk standard för gröna obligationer (EuGBS) kommer att införas under 2024. Gröna obligationer är skuldebrev som finansierar projekt eller aktiviteter som bidrar till klimat- eller miljömål, såsom förnybar energi, energieffektivitet, ren transport eller cirkulär ekonomi. Här lyfter vi några skattefrågor att beakta.

EuGBS är frivillig och bygger på fyra grundläggande principer: tydlig och konsistent användning av intäkterna, transparent rapportering, extern granskning och överensstämmelse med EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter. 

Syftet med EuGBS är att öka förtroendet och attraktiviteten för gröna obligationer på marknaden, genom att minska risken för greenwashing och skapa en gemensam referenspunkt för grönhet. Detta ska underlätta tillgången till kapital för gröna projekt och aktiviteter, genom att bredda och diversifiera investerarbasen och möjliggöra lägre finansieringskostnader och premier. Därmed bidrar EuGBS till EU:s klimat- och miljömål, genom att mobilisera privata resurser för att stödja den gröna omställningen och främja transparens och redovisning av miljöprestanda.

Uppgång av gröna obligationer

I dagsläget används oftast ICMA:s “green bond principles”. Jämfört med ICMA:s principer, bygger EuGBS på en mer enhetlig definition av vad som är grönt, baserad på EU:s taxonomi för hållbar finansiering. ICMA:s principer, däremot, ger mer frihet för emittenten att bestämma sitt eget ramverk. Dessutom har EuGBS mer fokus på extern verifiering och tillsynsregler.

Mot den bakgrunden kan man förvänta sig en uppgång i gröna obligationer baserat på EuGBS i Sverige och i Europa. Dessutom görs EuGBS gröna obligationer inte bara tillgängliga för företag som har en särskild grön verksamhet, utan också för vanliga företag som vill göra en del av sin verksamhet mer hållbar. På så sätt kan fler företag dra nytta av den lägre ränta som gröna obligationer ofta erbjuder, det som kallas "greenium".

EuGBS kommer att träda i kraft i november 2024, men utgivare kan redan nu välja att följa den och märka sina obligationer som EU GBS-kompatibla. Större finansieringsprojekt kräver tid så om man vill ge ut gröna obligationer i november 2024, är det klokt att börja planera för det redan nu.

Skattefrågor att beakta

Det finns flera skattefrågor att beakta när det gäller gröna obligationer. Här följer några exempel:

  • (Om)struktureringar av bolag och lån: Första frågan inom ramen för en emittering är vilket bolag som ska ge ut obligationerna. För att ge ut gröna obligationer kan emittenter behöva omstrukturera sina bolag eller lån, till exempel genom att skapa särskilda dotterbolag, avskilja intäkterna, ändra lånevillkoren eller refinansiera befintliga skulder. Det kan finnas olika struktureringsalternativ för dessa åtgärder som kan medföra skattemässiga konsekvenser. 

  • Ränteavdrag och gröna obligationer: Ränteavdrag är en viktig faktor för strukturering av obligationer, eftersom de kan minska den effektiva skattesatsen för emittenterna och öka avkastningen för investerarna. I EU finns det dock begränsningar för ränteavdrag, till exempel genom det så kallade räntebegränsningsreglerna, som baseras på en procentsats av emittentens skattemässiga EBITDA (Earnings Before Interest and Tax, Depreciation and Amortization) och begränsningar som uppstår baserad på kvalificering av obligationen som sådan. Dessa regler kan påverka möjligheten att dra av räntor på gröna obligationer, särskilt om de finansierar långsiktiga eller kapitalintensiva projekt som inte genererar höga intäkter i början. Emittenten bör därför utvärdera hur räntebegränsningsreglerna tillämpas på gröna obligationer och hur deras juridiska form påverkar möjligheten till ränteavdrag.

  • Skattelättnader för gröna investeringar: I vissa EU-länder finns det skattelättnader eller skatteincitament för investeringar i gröna projekt eller aktiviteter, till exempel reducerad bolagsskatt, avskrivningar, krediter eller avdrag. Dessa kan vara kopplade till vissa kriterier eller certifieringar. Skatteexperter bör därför undersöka hur EuGBS påverkar eller kompletterar de nationella skattereglerna och om det finns möjlighet att strukturera obligationen på ett sätt som är i linje med de krav som ställs i olika länder (beroende på vilken investerargrupp emittenten fokuserar på).

  • Transaktionskostnader: Att ge ut gröna obligationer kan innebära högre transaktionskostnader än vanliga obligationer. Dessa kostnader kan vara avdragsgilla eller aktiverbara, beroende på deras karaktär, omfattning och samband med de gröna projekten eller aktiviteterna. Emittenten bör därför identifiera och kvantifiera de relevanta transaktionskostnaderna och hur de behandlas skattemässigt.

Samarbete nödvändigt mellan skatte- och hållbarhetsansvariga

Personer som arbetar med skattefrågor tar ofta hand om (re)finansieringsprojekt och kan ofta driva dem på egen hand. Med endast finansiella nyckeltal har de kunnat strukturera sådana projekt på ett utmärkt sätt, med viss hjälp från sina juridiska och finansiella kollegor. Men med EuGBS behöver de samarbeta med sina hållbarhetskollegor för att få detta att fungera. Detta nya samarbete är inte bara nödvändigt för strukturerandet av gröna obligationer, utan enligt vår uppfattning också en förutsättning för ytterligare "grön omställning" av den privata sektorn.

Vi på PwC hjälper er gärna - med båda ESG- och skatteexpertis - att komma vidare på den här resan!

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Viktor Lindtroth & Femke van der Zeijden

Viktor Lindtroth & Femke van der Zeijden

Viktor Lindroth och Femke van der Zeijden arbetar på PwC:s kontor i Stockholm. Viktor är ansvarig för FS Risk och Regulation och Femke är skatterådgivare.

Viktor: 010-212 49 06, viktor.lindroth@pwc.com

Femke: 072-995 87 30, femke.v.van.der.zeijden@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skattedagen 2024 - Tillsammans skapar vi hållbar utveckling

PwC bjuder in till Skattedagen 2024, ett heldagsseminarium där vi kommer att diskutera och utforska hur man kan anpassa sig till ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Pelare II - Komplettering av bestämmelserna om tilläggsskatt

Sverige har den 1 januari 2024 infört en ny lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner som syftar till att säkerställa en betalning ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Förenklade regler om förvärv i oäkta koncerner: Är de tillräckliga?

Vi har i en tidigare artikel analyserat hur den så kallade flockregeln påverkas av Finansdepartementets förslag. I denna artikel kommer vi ...

Läs artikeln