Förslag om avtrappat ränteavdrag för vissa lån

I januari 2024 presenterade finansdepartementet ett lagförslag om avtrappat ränteavdrag för vissa lån. Förslaget innebär att ränteavdraget för fysiska personer i inkomstslaget kapital begränsas till att endast gälla för ränteutgifter på lån som uppfyller särskilda förutsättningar gällande säkerheter och maximal belåningsgrad. Enligt lagförslaget ska ränteavdraget trappas av under en tvåårsperiod, med början år 2025. I denna artikel ger vi en översikt över de viktigaste delarna av lagförslaget.

Enligt gällande regler får fysiska personer göra avdrag med 30 procent av sina ränteutgifter i inkomstslaget kapital upp till 100 000 kronor per inkomstår och med 21 procent för ränteutgifter överstigande 100 000 kronor. Enligt nuvarande regelverk gäller en generell avdragsrätt och ränteutgifter får dras av oavsett om de är hänförliga till exempelvis lån för konsumtion, bostadslån eller lån för att göra andra investeringar.

Rätten till avdrag begränsas

Lagförslaget innebär att rätten till avdrag begränsas till att bara gälla för ränteutgifter på lån som uppfyller vissa särskilda förutsättningar gällande värdering av säkerhet och maximal belåningsgrad i stället för en generell rätt att dra av ränteutgifter.

Enligt lagförslaget ska, för att en rätt till ränteavdrag ska föreligga, lånet vara förenat med säkerhet i bostad, fordon eller båt. För fordon och båtar finns inte samma möjligheter till panträtt som för exempelvis fast egendom. Enligt lagförslaget bör det vara tillräckligt att lånet är förenat med säkerhet, till exempel i form av ett återtagandeförbehåll, vilket är en säkerhetsrätt som ger en säljare rätt att återta en såld vara från en köpare.

Ränteavdrag för byggnadskreditiv

Ränteavdrag ska också tillåtas för lån som avser finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av en byggnad med avsikten att lånet ska omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad när byggnationen är slutförd, så kallat byggnadskreditiv.  

Inget ränteavdrag för blancolån

Ränta på lån utan säkerhet, så kallat blancolån för att exempelvis finansiera en kontantinsats vid ett bostadsköp, eller ränteutgifter på lån med säkerhet i värdepapper (värdepapperslån), kommer däremot inte att ge rätt till ränteavdrag enligt det nya lagförslaget.  

Vill minska risken för individuell överbelåning

Enligt finansdepartementets promemoria är bakgrunden till det nya lagförslaget att ökningen av konsumtionslån, framför allt konsumtionslån utan säkerhet och med högre ränta, medför ökade risker för att låntagare ska få betalningsproblem. Vidare framförs att lån som lämnas mot säkerhet minskar risken för individuell överbelåning och att lån mot säkerhet bidrar till en generellt stabilare ekonomi.

Våra kommentarer

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och gälla för ränteutgifter som betalas efter den 31 december 2024. Lagförslaget innebär att rätten till ränteavdrag fasas ut över två år för de lån som inte har någon säkerhet i bostad, bil eller båt exempelvis värdepapperslån. För beskattningsåret 2025 får 50 procent av avdraget vara hänförligt till ränteutgifter på lån som inte är kopplade till säkerhet i bostad, fordon eller båt. Från och med år 2026 får avdrag endast göras för ränteutgifter på lån med säkerhet i bostad, fordon eller båt.

På kort sikt kan förslaget innebära att fler låntagare får betalningsproblem med befintliga lån utan säkerhet då kostnaden för dessa stiger. På längre sikt kan förslaget bidra till att låntagare anpassar sin skuldsättning till de nya reglerna och väljer lån med säkerhet i bostad, bil eller båt i större utsträckning.