Utredning om modernisering av svensk fondlagstiftning

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över den svenska fondlagstiftningen och föreslå åtgärder för att stärka svensk fondmarknads konkurrenskraft. Utredningen ska bland annat se över möjligheten att införa nya fondstrukturer som associationsrättsliga fonder med rörligt aktiekapital, kontraktsrättsliga alternativa investeringsfonder och skattemässigt transparenta fonder i Sverige.

Bakgrund

Svensk fondlagstiftning baseras i huvudsak på UCITS-direktivet, som reglerar fonder som riktar sig till allmänheten, och AIFM-direktivet, som reglerar fonder som riktar sig till professionella investerare. Dessa direktiv har genomförts i svensk rätt genom lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. I Sverige finns dessutom specialfonder, som är nationellt reglerade fonder som liknar värdepappersfonder men i vissa avseenden avviker från UCITS-direktivet. Vid sidan av UCITS och AIFM-direktiven finns det också EU-förordningar som reglerar vissa typer av fonder, som börshandlade fonder (ETF:er) och europeiska långsiktiga investeringsfonder (ELTIFs). 

Behovet av ett robust fondregelverk som kan bidra till en mer motståndskraftig fondmarknad har på senare år blivit allt tydligare, särskilt i samband med pandemin. Den svenska fond- och skattelagstiftningen erbjuder idag ett begränsat utbud av fondstrukturer jämfört med andra EU-länder och regeringen anser att den svenska fondlagstiftningen behöver ses över och uppdateras för att möta de utmaningar och möjligheter som fondmarknaden står inför. En översyn behövs också för att anpassa svensk rätt till de ändringar som EU har beslutat om i UCITS-direktivet och AIFM-direktivet, som bland annat syftar till att ge fondförvaltare effektiva verktyg för att hantera likviditetsrisker i fonder och stärka skyddet för investerare.

Regeringen har baserat på detta nu tillsatt en utredning med uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att stärka den svenska fondmarknadens konkurrenskraft samt implementera ändringarna i UCITS och AIFM-direktiven. Justitierådet Inga-Lill Askersjö är utsedd till utredare och uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.

Huvudpunkterna från utredningsdirektiven presenteras övergripande nedan.

Associationsrättsliga fonder med rörligt aktiekapital

En associationsrättslig fond med rörligt aktiekapital är en fond som har en egen juridisk personlighet och som kan anpassa sitt kapital efter antalet fondandelar som tecknas och löses in. Detta innebär att fonden inte behöver ha en fast fondförmögenhet, utan kan variera i storlek beroende på efterfrågan. Den huvudsakliga fördelen med fonder med rörligt aktiekapital är att de kan vara mer kostnadseffektiva och flexibla än andra fondstrukturer, till exempel genom att de ger möjlighet att erbjuda flera fondandelsklasser inom samma juridiska person (så kallad paraplyfond) eller etablera strukturer med så kallade matar-huvudfonder.

Alternativa investeringsfonder (AlF:er) i form av aktiebolag har under de senaste åren växt i popularitet i Sverige, men det saknas i dagsläget en möjlighet för dessa fonder att ha rörligt aktiekapital. Många andra EU-länder har infört sådana möjligheter både för UCITS och AIF:er, som Société d'Investissement à Capital Variable (SICAV) i Luxemburg och Variable Capital Company (VCC) på Irland.

Utredningen ska analysera och föreslå hur en reglering av associationsrättsliga fonder med rörligt aktiekapital bör utformas i svensk rätt, och vilka skatterättsliga regler som behövs för att införa ett sådant regelverk. 

Börshandlade fonder (ETF)

En ETF är en fond som är noterad och handlas på en börs eller multilateral handelsplattform (MTF). Detta innebär att investerare kan köpa och sälja fondandelar på ett enkelt och snabbt sätt, utan att behöva gå genom fondbolaget eller förvaltaren. Det som utmärker ETF:er är att de prissätts i realtid, till skillnad från vanliga UCITS som prissätts en gång om dagen.

I Sverige finns det regler som tillåter börshandlade fonder, men de är inte helt anpassade till den europeiska marknaden, till exempel måste en fond som handlas på en MTF-plattform vara öppen för inlösen hos fondbolaget och det finns osäkerhet kring möjlighet att ha en andelsklass som använder sig av en handelsplats som distributionskanal.

Utredaren ska analysera och föreslå hur de svenska reglerna om börshandlade fonder kan förbättras, så att de blir mer i linje med den europeiska utvecklingen. 

Europeiska långsiktiga investeringsfonder (ELTIF)

ELTIFs är reglerade av en särskild EU-förordning, som nyligen har reviderats för att göra fonderna mer attraktiva och lättare att investera i. Det som utmärker dem är att de är alternativa investeringsfonder som i vissa fall kan marknadsföras till icke-professionella investerare, under förutsättning att de uppfyller vissa krav på diversifiering, likviditet och information.

I Sverige finns det idag inga ELTIFs, vilket framförallt beror på att det saknas en lämplig civil- och skatterättslig reglering. Däremot har de växt i popularitet framförallt i Luxemburg och utvecklingen spås fortsätta med de genomförda lättnaderna i regelverket. Storbritannien har dessutom nyligen infört en liknande fondstruktur, Long-Term Asset Fund (LTAF). 

Utredningen ska utifrån detta analysera och ta ställning till om det i svensk rätt, utöver associationsrättsliga fonder med rörligt aktiekapital, kan införas en reglering av kontraktsrättsliga fonder för andra alternativa investeringsfonder än specialfonder, bland annat för att underlätta bildandet av ELTIFs i Sverige.

Läs också: Europeiska långsiktiga investeringsfonder - reform antagen

Skattemässigt transparenta fonder

I Sverige finns det idag särskilda skattemässiga regler för värdepappersfonder och specialfonder som innebär att de utgör egna skattesubjekt, även om de inte är juridiska personer. I en skattemässigt transparent fond är fonden däremot inget eget skattesubjekt, utan fondandelsägarna beskattas direkt för fondens inkomster. 

Denna typ av fondkonstruktioner är i regel inte lämpliga för privatpersoner, men för institutionella investerare som pensionsfonder och försäkringsbolag kan det medföra fördelar jämfört med nuvarande reglering genom att de ges möjlighet att begära nedsättning av utländska källskatter enligt dubbelbeskattningsavtal och undvika dubbelbeskattning. Skattemässigt transparenta fonder förekommer i flera länder, som Fonds Commun de Placement (FCP) i Luxemburg och Common Contractual Fund (CCF) på Irland.

Utredningen ska analysera och föreslå om det i svensk rätt bör införas en fondstruktur som är civilrättsligt och skatterättsligt transparent för institutionella investerare.

Inlösen i värdepappersfonder och specialfonder

Inlösenfrekvensen, det vill säga hur ofta fondandelsägarna kan lösa in sina fondandelar, påverkar fonders likviditet och förmåga att omvandla tillgångar till kontanter utan att förlora värde. Regler om inlösen skiljer sig åt mellan värdepappersfonder och specialfonder. En värdepappersfond ska vara öppen för inlösen minst en gång i veckan, medan en specialfond ska vara öppen för inlösen minst en gång om året.

Utredningen får i uppdrag att utreda hur reglerna om inlösen kan förtydligas, inklusive om reglerna om inlösen i värdepappersfonder bör ändras, så att värdepappersfonder ska kunna begränsas till att vara öppna för inlösen minst två gånger i månaden eller, efter tillstånd från Finansinspektionen, en gång per månad. Syftet är både att stärka investerarskyddet och att ge större möjlighet att anpassa fondens villkor till fondens likviditetsprofil och minska risken för obalanser mellan fondens tillgångar och skulder.

Våra kommentarer

Utredningen är ett mycket välkommet steg  för att utveckla och förbättra den svenska fondmarknaden genom konkurrenskraftig fondlagstiftning som gynnar både fondbranschen och fondspararna i Sverige. Utöver en förbättrad kapitalmarknad finns det erfarenheter från andra länder att detta kan medföra både ökade arbetstillfällen och skatteintäkter. 

Vår bedömning är att det finns ett fortsatt högt internationellt intresse för svensk fondförvaltning, men att en harmonisering med europeiska regelverk är nödvändig för att upprätthålla den svenska konkurrenskraften. De förslag som nu utreds är dessutom väl beprövade i många andra länder och bör vara möjliga att genomföra även i Sverige.