‹ Tillbaka till artiklarna
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom fastställt Skatterättsnämndens (SRN) förhandsbesked om att ett bolag inte har rätt till nedsättning av beskattningsunderlaget på grund av den ersättning som bolaget i efterhand lämnar till en tredje part.
Bakgrund
Ett bolag tillverkar läkemedel som säljs på apotek mot recept inom ramen för högkostnadsskyddet. Bolaget säljer läkemedlen till läkemedelsdistributörer som säljer dem vidare till apoteken. Båda dessa försäljningar hanteras med 25 procent moms. Apotekens försäljning av aktuella läkemedel mot recept till kunderna är dock undantagen från moms. Apotekens ersättning utgörs dels av patienternas egenavgifter som betalas direkt till apoteken, dels av läkemedelssubventioner som regionerna betalar till apoteken. Bolaget ersätter i efterhand regionerna för delar av deras kostnader för subventionerna.
Bolaget ansökte om förhandsbesked för att få veta om det har rätt att sätta ned beskattningsunderlaget för moms med anledning av den ersättning som bolaget lämnar till regionerna. SRN fann att bolaget inte hade rätt att sätta ned sitt beskattningsunderlag.
Bolaget överklagade förhandsbeskedet till HFD
HFD:s avgörande
HFD uttalade att om en säljare ger en rabatt och sätter ned priset efter en försäljning får säljaren under vissa förutsättningar sätta ned beskattningsunderlaget och minska sin utgående skatt. EU-domstolen har slagit fast att prisnedsättningar som görs genom att den första leverantören i en transaktionskedja ger rabatten till någon längre ned i kedjan inte behöver ske genom en justering av beskattningsunderlaget i varje led.
Skälet till att en säljare har rätt att minska sitt beskattningsunderlag på grund av en prisnedsättning vid sådana transaktioner är att det pris som slutkonsumenten betalar innefattar mervärdesskatt. Följaktligen ska även beloppet som priset sätts ned med anses innefatta mervärdesskatt.
I det nu aktuella fallet har utgående skatt inte tagits ut vare sig på den del av priset som konsumenten betalat eller på den del som apoteket fått från regionen. Bolaget har därför inte rätt till nedsättning av beskattningsunderlaget på grund av den ersättning som bolaget i efterhand lämnar till regionerna. HFD fastställde således SRN:s förhandsbesked.
Vår kommentar
Utifrån förutsättningarna i målet, att priset i det led som tar emot ersättningen inte innefattar någon utgående moms, är HFD:s dom inte helt oväntad. Att tillåta en nedsättning av beskattningsunderlaget utan att mottagaren betalar någon utgående moms skulle skapa ett skattebortfall för staten. Mot detta får dock ställas att tillverkaren i dessa fall tvingas betala utgående moms på ett beskattningsunderlag som överstiger den erhållna ersättningen.
Utifrån EU-domstolens praxis kan säljaren reducera sitt beskattningsunderlag och begära återbetalning av utgående moms. Reducering är möjlig under förutsättning att säljaren har tagit ut utgående moms i det led som rabatten betalas ut i.
Några vanliga exempel på när en tillverkare ställer ut en rabatt i senare led är:
- Tillverkare som säljer varor till grossister men lämnar en cashback direkt till konsumenter.
- Elproducent som tecknar Virtual Power Purchase Agreement (VPPA-avtal) med konsument men säljer elen till eldistributören.
Hantering av rabatter i senare led är ett komplext område där vi ser många felaktigheter. Det är viktigt att utställaren analyserar och hanterar rabatterna rätt för att undvika onödiga momsrisker.
Hör gärna av er om ni vill diskutera era rabatter.
Lämna en kommentar