Tax matters Sveriges skatteblogg

Den sittande socialdemokratiska övergångsregeringen presenterade idag sin budget för 2019, höstbudgeten. Det är som väntat en budget helt utan skattereformer. Undantaget är pensionärer med lite högre pensioner som kommer att få sänkt skatt nästa år.Totalt sänks pensionärsskatten med fyra miljarder kronor. Där bedömer finansminister Magdalena Andersson att det finns ett brett stöd i riksdagen. Den 12 december fattas beslut om budgeten.

Vid årsskiftet träder nya regler i kraft som kommer att begränsa många bolags möjligheter att dra av räntekostnader. Förenklat innebär förslaget att negativt räntenetto får dras av upp till 30 procent av ett bolags skattemässiga EBITDA. Varje bolag i en koncern måste beräkna sitt eget avdrag; att räkna på koncernnivå ger en missvisande bild. Det finns visserligen möjlighet till kvittning av negativt räntenetto i ett bolag mot positivt räntenetto i annat koncernbolag, förutsatt att koncernbidragsrätt föreligger samt att båda företagen redovisar kvittningen öppet. Det saknas dock en generell möjlighet för ett koncernbolag att dela med sig av ett icke utnyttjat avdrag till andra koncernbolag.

Den 8 oktober 2018 offentliggjordes den norska regeringens förslag till budget för 2019. För att ta hänsyn till den internationella utvecklingen föreslår regeringen bland annat att bolagsskattesatsen för 2019 ska minskas från 23 till 22 procent. Detta påverkar svenska företag med verksamhet i Norge genom fast driftställe eller för svenska koncerner med norska dotterbolag.

Härom veckan skrev Frankrikes finansminister Bruno Le Maire på Di Debatt. Inte var dag. Han pläderade för den skatt på digitala tjänster som just förbereds i EU:s ministerråd. Ska gemensamma skatter införas inom EU kräver det full konsensus. Nu var 20 länder för skrev han, däribland Tyskland. Syftet var att sätta ökad press på de nordiska medlemsländerna, Irland och några länder till som alltjämt är motståndare till skatten. Artikeln publicerades även i andra länder.

Skatteverket har kommit med ett nytt ställningstagande som förtydligar gränsdragningen mellan skattepliktig och skattefri hälso- och sjukvård och därmed tillämpningen av de nya reglerna som trädde ikraft den 1 juli 2018. En av de avgörande faktorerna vid bedömningen är om förmånen är av privat karaktär eller ett led i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har vid prövningen av ett överklagat förhandsbesked nyligen funnit att en andelsägare inte ska omfattas av undantag från kapitalvinstbeskattning i samband med fusion av utländska alternativa investeringsfonder (dom i mål nr. 457-18 från den 30 oktober 2018). Den svenska lagstiftningen har inte ansetts stå i strid med EU-rätten.

En svensk filials resultat justerades efter att Skatteverket bedömt att den resultatallokering som tillämpats har medfört att för höga kostnader redovisats i filialen, kostnader vilka inte återspeglade filialens funktionsprofil och risktagande. Allokeringen medförde ett negativt allokerat resultat, vilket enligt Skatteverket resulterade i ett felaktigt beskattningsunderlag - förvaltningsrätten instämde och fastställde Skatteverkets beslut.

Skatteverket har den 29 oktober kommit med ett ställningstagande om värdering och bestämmande av volatilitet av onoterade optioner. Volatilitet är ett riskmått som anger hur stora prisrörelserna har varit i en aktie, uttryckt i procent. Volatiliteten ingår som ett inputvärde vid värdering av optionen. Bedömningen av den framtida volatiliteten ska grundas på den implicita volatiliteten för noterade optioner hos jämförbara noterade bolag. Saknas uppgifter om den implicita volatiliteten ska bedömningen av den framtida volatiliteten baseras på studier av den historiska volatiliteten för jämförbara noterade bolag.

Jobbar du internationellt och vill ha tillgång till vad som händer inom skatteområdet på engelska? Kanske vill du dela informationen med utländska kollegor, personer i ditt globala nätverk eller kunder som påverkas av Sveriges skatteregler. Då kan du följa Tax matters på engelska!

Som vi tidigare skrivit om på Tax matters, kom Högsta förvaltningsdomstolen före sommaren med en dom (HFD 2018 ref. 41) som innebär att moms ska debiteras när ett bemanningsföretag hyr ut legitimerad vårdpersonal. Sedan dess har branschen väntat på besked om hur Skatteverket tolkar domen. Skatteverket har nu publicerat ett ställningstagande, som innebär en väsentligt ändrad tillämpning jämfört med tidigare.