‹ Tillbaka till artiklarna
Sverige har den 1 januari 2024 infört en ny lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner som syftar till att säkerställa en betalning av minimiskatt på minst 15 procent i varje jurisdiktion som koncernen är verksam genom bolag eller fasta driftställen. Lagen bygger på ett EU-direktiv som i sin tur baseras på ett globalt avtal mellan över 130 länder inom OECD/G20:s så kallade inkluderande ramverk (IF). Finansdepartementet har den 19 mars 2024 lämnat förslag på kompletteringar till lagen som beaktar de administrativa riktlinjer som IF antagit i februari, juli och december 2023 (Fi2024/00750).
Tilläggsskatt kommer att tas ut genom tillämpning av en eller flera regler: en huvudregel, en kompletteringsregel och en regel om så kallad nationell tilläggsskatt. Huvudregeln innebär förenklat att ett svenskt moderföretag i en koncern kan behöva betala tilläggsskatt om dess utländska dotterbolag eller fasta driftställen har en effektiv skattesats som är lägre än 15 procent i något land. Kompletteringsregeln innebär att ett svenskt dotterbolag eller fast driftställe i en koncern kan behöva betala tilläggsskatt om en tillämpning av huvudregeln inte har inneburit att dess utländska moderföretag eller övriga utländska koncernföretag har haft en effektiv skattesats som uppgått till minst 15 procent i varje land. Nationell tilläggsskatt innebär att ett svenskt bolag eller fast driftställe ska betala tilläggsskatt om den effektiva skattesatsen för alla svenska koncernenheter är lägre än 15 procent. Om nationell tilläggsskatt tas ut i Sverige anses de svenska koncernbolagen inte vara lågbeskattade enligt huvudregeln. Det ska betonas att den effektiva skattesatsen beräknas enligt särskilda regler vilka avviker från vad som vanligen avses med begreppet, och att svenska bolag mycket väl kan komma att anses vara lågbeskattade.
Ny promemoria framtagen
Lagen om tilläggsskatt trädde i kraft den 1 januari 2024, men arbetet med att utforma och förtydliga reglerna fortsätter. IF har antagit flera administrativa riktlinjer som ger vägledning kring hur lagen ska tillämpas i praktiken. Dessa riktlinjer har publicerats i februari, juli och december 2023 och har endast delvis beaktats i den antagna lagen om tilläggsskatt. Redan i förarbetena inför lagen om tilläggsskatt aviserades att ny lagstiftning skulle tillkomma. Den nya promemorian föreslår därför ytterligare bestämmelser eller ändring av befintliga bestämmelser i lagen om tilläggsskatt till den del som det är nödvändigt med anledning av dessa administrativa riktlinjer.
Viktiga ändringar
Några av de viktigaste ändringarna som föreslås rör utformningen av de svenska reglerna om nationell tilläggsskatt vilket är avgörande för att de ska kunna omfattas av andra staters förenklingsregler, så kallade safe harbours, vad avser nationell tilläggsskatt och därmed leda till att svenska koncernenheter av andra stater inte ska anses vara lågbeskattade om den rapporterande enheten åberopar en sådan förenklingsregel. Enligt IF måste tre standarder vara uppfyllda för att en stats förenklingsregler avseende lokal kvalificerad nationell tilläggsskatt ska anses möta kraven: (i) redovisningsstandard, (ii) överensstämmelse med modellreglerna och (iii) förfarande. Bedömningen kommer att göras av IF. För att uppnå detta föreslås bland annat att den svenska nationella tilläggsskatten ska baseras på en nationell redovisningsstandard förutsatt att alla svenska koncernenheter använder densamma (i annat fall ska beräkningen baseras på den redovisningsstandard som tillämpas i moderföretagets koncernredovisning) och att vissa skatter som tas ut i andra stater, som vid tillämpning av huvudregeln hade fördelats till enheten, inte ska beaktas vid beräkningen av den nationella tilläggsskatten.
Promemorian innehåller också förslag på andra bestämmelser som syftar till att klargöra eller anpassa lagen om tilläggsskatt till OECD:s riktlinjer. Till exempel föreslås det att det ska finnas en regel om hur så kallade konstlade arrangemang ska behandlas vid beräkningen av den tillfälliga förenklingsregeln (Transitional Safe Harbour), som innebär att justering av kostnader, förluster och skattekostnader ska göras vid beräkningen. Det föreslås också att det ska finnas en bestämmelse om en uppskjuten tillämpning av kompletteringsregeln i vissa fall, samt en ny regel som förenklar hur olika valutor ska hanteras. Dessutom föreslås det att lagen om avräkning av utländsk skatt ska ändras så att utländsk nationell tilläggsskatt kan avräknas från CFC-beskattning.
Tilläggsskatterapporter, som ska innehålla information om koncernens globala vinster och skatter inklusive underlaget för nationell tilläggsskatt, ska normalt lämnas in inom 15 månader från utgången av det aktuella beskattningsåret men för att ge koncernerna och skattemyndigheterna mer tid att anpassa sig till det nya systemet behöver den första tilläggsskatterapporten inte lämnas in förrän senast den 30 juni 2026. För de koncerner som kan komma att ha ett förkortat räkenskapsår under något av de två första åren införs det en bestämmelse som innebär att ingen tilläggsskatterapport behöver lämnas in före den 30 juni 2026.
Förslag om att träda i kraft den 1 januari 2025
De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2024, men det föreslås att bli möjligt för den rapporterande enheten att begära att samtliga eller vissa av de föreslagna bestämmelserna ska få tillämpas redan för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2023, eller i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2023, om det skulle vara fördelaktigt för koncernen.
Promemorian är öppen för remissvar fram till den 20 maj 2024. Det är naturligtvis viktigt att de svenska reglerna följer de administrativa riktlinjerna så att tillämpningen blir så likartad som möjligt i olika länder. Överlag är förslagen därför välkomna och de klargör många viktiga aspekter av den svenska implementeringen av minimiskatten.
Lämna en kommentar