‹ Tillbaka till artiklarna
För att ta reda på om det finns ett behov av att ändra reglerna om tonnageskatt och stämpelskatt vid skeppsinteckningar har regeringen tillsatt en utredning. Nu har utredningen lämnat sitt betänkande till regeringen. Utredningens analyser och slutsatser har publicerats i promemorian Vågade skatter - navigering i sjöfartens förutsättningar.
Läs också: Utredning tillsatt som kan påverka det svenska tonnageskattesystemet
Slopad stämpelskatt
I utredningen konstateras att stämpelskatten, eftersom den baseras på inteckningsbeloppet, kan innebära en betydande kostnad för vissa rederier. Sammanfattningsvis bedömer utredningen att skeppsinteckningar framstår som en olämplig skattebas, som påverkar den svenska flaggans konkurrenskraft negativt och som inte heller genererar några betydande skatteintäkter till svenska staten. Mot bakgrund av detta föreslår utredningen att stämpelskatten vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp avskaffas.
Det svenska tonnageskattesystemet jämfört med andra nordiska länder
I betänkandet kommenteras att det svenska tonnageskattesystemet i många avseenden är väldigt likt det finska systemet och även har likheter med det danska och det norska. Samtidigt konstateras att våra grannländers tonnageskattesystem är mer tillåtande i vissa avseenden. Detta omfattar exempelvis följande områden:
- Fartygsstorlek och krav på i vilken typ av trafik fartygen måste gå.
- Vilka verksamheter som kan inkluderas och särskilt att så kallad specialsjöfart inte omfattas i det svenska systemet.
- Hanteringen av obeskattade reserver.
Med hanteringen av obeskattade reserver avses specifikt frågan hur man hanterar situationen när ett företag, som avser att gå in i tonnageskattesystemet, skrivit av inventarier på kortare tid skattemässigt än redovisningsmässigt. Det uppstår då en skillnad som företagen kan behöva ta upp till beskattning när de går in i tonnagesystemen. Eftersom det är mycket kostsamt för företagen tillåter såväl Sverige som Finland, Norge och Danmark att företagen tar med sig skillnaden in i tonnagesystemet (i Sverige genom en så kallad överavskrivningsfond). Därefter hanteras skillnaden på olika sätt. I Finland och Danmark tillåts exempelvis viss årlig avskrivning av detta belopp. Motsvarande möjlighet till avskrivning saknas i Sverige.
Utvidgat tillämpningsområde för tonnageskatt
Utredningen föreslår flera ändringar i det svenska tonnageskattesystemet som syftar till att göra systemet mer tillgängligt och attraktivt för fler företag och fartyg. Bland annat föreslår utredningen följande:
- Ändrat fartområde: Kravet på att ett fartyg, för att vara kvalificerat, huvudsakligen ska användas i internationell fart ändras till att fartyget ska användas i trafik som åtminstone i ringa omfattning sker i internationell fart. Ringa omfattning anses innebära minst tio procent av påbörjade tonnagedygn.
- Specialsjöfart inkluderas: Det inkluderar, under vissa förutsättningar, till exempel bogsering, sjömätning, fartyg som servar olika typer av offshoreanläggningar, fartyg som utför byggnation, underhåll och nedmontering av vindkraftverk, kabel- och rörläggningsfartyg samt fartyg som utför prospektering och utvinning av naturresurser. Idag exkluderas många av dessa verksamheter från tonnageskatten eftersom ett krav enligt nuvarande regler är att rederierna ägnar sig åt transport av gods eller passagerare.
- Mindre fartyg kan omfattas: Kravet på minsta kvalificerade fartygsstorlek sänks från en bruttodräktighet på 100 till 20.
- Justerade villkor för återföring av överavskrivningsfonden (obeskattade reserver): Enligt nuvarande lagstiftning måste tonnagebeskattade företag som har en så kallad överavskrivningsfond vart femte år återföra delar av fonden till beskattning, om inte tonnaget som ingår i tonnagebeskattningen ökat på visst sätt. I promemorian föreslås att villkoret för att flytta fram återföringen av överavskrivningsfonden ändras från att nettodräktigheten för ingående fartyg ska ha ökat, till att nettodräktigheten för ingående fartyg inte ska ha minskat. Vidare föreslås att man, i det här avseendet, under vissa förutsättningar ska jämställa bindande avtal om leverans av nybyggt tonnage med fartygsinnehav. Några ytterligare justeringar avseende överavskrivningsfonden föreslås inte. Utredningen kommenterar dock att man har mottagit förslag på att överavskrivningarna ska avskrivas över tid. Att utredningen valt att inte lämna detta som förslag anges bland annat vara att det skulle kräva mer omfattande behov av finansiering.
- Utökad möjlighet att använda bareboat: Möjligheten att använda sig av uthyrning av kvalificerat fartyg utan besättning utökas från att vara högst tre år under en tioårsperiod och till högst 20 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten till högst tre år under en tioårsperiod och till högst 50 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten.
Ta del av promemorian här: Vågade skatter - navigering i sjöfartens förutsättningar
Kommentar
Vi välkomnar utredningens förslag som vi anser är ett steg i rätt riktning för att göra det svenska tonnageskattesystemet mer tillgänglig för fler företag och öka attraktiviteten att flagga svenskt. Vi delar utredningens bedömning att det svenska tonnageskattesystemet behöver utvecklas och anpassas till den internationella utvecklingen och de utmaningar som sjöfartsnäringen står inför.
Särskilt spännande är att specialsjöfarten föreslås inkluderas, eftersom det innebär att helt nya typer av verksamheter kan omfattas. Detta kan särskilt antas påverka sådana företag som idag står helt utanför tonnageskatten, men även företag som redan idag ingår i tonnageskattesystemet men där delar av verksamheten avser specialsjöfart och därför beskattas konventionellt eftersom den inte utgör transport av gods eller passagerare.
Att ytterligare förändringar inte föreslås när det gäller överavskrivningsfonden vet vi är en besvikelse för många företag.
Vi hoppas nu att regeringen tar till sig av utredningens förslag och att de kan leda till en snar lagstiftning. Vi kommer att följa den fortsatta processen med intresse.
Lämna en kommentar