Banklån med fåmansföretagsaktier i pant beskattas som tjänsteinkomst

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-technologySom resultat av den granskning som Skatteverkets utlandsenhet bedriver har Skatteverket nu kommit med ytterligare beslut där banklån med fåmansföretagsaktier i pant beskattas som tjänsteinkomst.

En ägare (A) till ett cypriotiskt fåmansföretag (Cypern Ltd) har lånat 40 MSEK från en svensk bank. Till säkerhet för lånet har han lämnat sina privata aktier i Cypern Ltd. Cypern Ltd:s dotterdotterbolag har 40 MKR i diskretionär förvaltning hos den långivande banken.

A har tidigare haft privata lån från sin utländska bolagsstruktur och använt nu aktuellt lån till att återbetala dessa.

Skatteverkets beslut

I sitt beslut har Skatteverket ansett att lånet i praktiken har lämnats med företagets tillgångar som pant.

Då Skatteverket anser att detta är i strid med 11 kapitlet 45 § inkomstsskattelagen (IL), det skattemässiga så kallade utvidgade låneförbudet, har Skatteverket beskattat lånebeloppet såsom inkomst av tjänst hos A. Dessutom har A fått ett skattetillägg om 40 procent av den undanhållna skatten.

Skatteverket anför bland annat följande grunder för beslutet.

  • Banken ska under lånets löptid förvalta bolagets medel om 40 MKR. Detta är, enligt Skatteverket, en förutsättning och ett oeftergivligt krav från banken för att medge det privata lånet.
  • Utlånat belopp är lika stort som det belopp som diskretionärt förvaltas av banken.
  • Det saknas en marknad för fåmansföretag som kan anses vara "naturlig" för en bank (det vill säga vid en eventuell pantrealisation).
  • Räntan på lånet är låg, det vill säga lägre än sedvanlig bolåneränta, vilket skulle tyda på att banken har en bättre säkerhet än fast egendom.

Vår kommentar

Den lagstiftning som Skatteverket hänvisar till uppställer ett formellt krav angående att det är bolaget som ställt säkerhet för lånet, detta för att beskattning ska kunna ske. Här var det privatpersonen som ställt sina privata aktier som säkerhet för ett banklån. Skatteverket kan i princip sägas grunda dess beslut på en form av genomsynsresonemang.

En av de viktigaste analyserna att göra är vad som händer om panten måste tas i anspråk. Kan banken direkt kräva bolaget, eller är det låntagarens privata aktier som tas i anspråk? Om det är uteslutet att banken på något sätt direkt har rätt till bolagets tillgångar kan det vara svårt att vinna framgång med argumenten kring förbjuden pantsättning. Att banken genom en pantrealisation har möjlighet att tillgodogöra sig bolagets värde är en annan sak. Utan att närmare analysera eller kommentera Skatteverkets beslut i sak så kan det konstateras att innebörden av beslutet är en ny Pomperipossasituation, det vill säga att den slutliga skatten kan komma att överstiga den faktiska inkomsten!

(Inkomstskatt 57 % x 40 = 22,8 + skattetillägg om 40 % av 22,8 = 9,12 + minst 25 % skatt vid likvidation avs. Cypern Ltd, 40 x 25 % = 10. Summa skatt 41,92 = 22,8 + 9,12 + 10, vilket motsvarar ca 105 % i sammanlagd skatt.)

Inkomstskattelagen

Skatteverket hänvisar i sitt beslut till bestämmelserna i 11 kapitlet 45 § inkomstskattelagen:

”Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos en fysisk person som är låntagare eller som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

Första stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet skulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska personen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse."

I förarbetena till bestämmelsen, prop 2009/10:12, anför Skatteverket i dess remissvar, att det av lagförslaget inte tydligt framgår att även ställande av säkerhet omfattas av regleringen av förbjudna lån. Regeringen uttalar som svar att det av hänvisningen till aktiebolagslagen, i första stycket, med all tydlighet framgår att även ställande av säkerhet omfattas.

Av förarbetena framgår alltså att regeringen anser att även ställande av säkerhet ska omfattas av den skatterättsliga regleringen av förbjudna lån. Detta kommer dock inte till uttryck i den slutliga lagtexten, som endast hänvisar till penninglån (11 kap 45 § 1 st) samt lån (11 kap 45 § 2 st). Vid en tolkning av lagtextens ordalydelse synes alltså ställande av säkerhet i ett utländskt bolag inte kunna träffas av regleringen. Frågan har inte, såvitt vi kunnat finna, prövats i rättspraxis.

Ovan nämnda beslut är ett resultat av den granskning som Skatteverkets utlandsenhet bedriver i ett projekt angående transaktioner mellan utländska företag och dess delägare. 

/Peter Hellqvist och Oscar Warglo

Peter Hellqvist

Peter Hellqvist

Peter Hellqvist arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med skattefrågor rörande bland annat ägarledda företag och deras ägare.
010-212 52 91
Peter Hellqvist works with tax issues at PwC’s office in Stockholm, focusing on matters such as owner-managed companies and their owners.
+46 10 212 52 91

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

3:12 regelverket - förslag på nya regler för att identifiera fåmansföretag

Den 21 april 2021 remitterade Finansdepartementet en promemoria med förslag till två kompletteringar inom de särskilda skattereglerna för ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverkets prioriterade kontroller 2021

Nu har Skatteverket presenterat vilka områden som kommer att granskas extra under 2021. Årets prioriterade kontroller riktar in sig på ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skänk utdelning och julglädje till något som du brinner för

Under julen vill många människor göra skillnad och dela med sig till andra genom att skänka pengar till olika former av välgörenhet. Visste ...

Läs artikeln