PwC bevakar skatteförslagen i höstbudgeten för 2017 – en sammanställning

PwC-skatteradgivning-Bank-solid.psd_0001_maroon.png ‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Pen+Paper-solid_0001_maroon.pngI höstbudgeten för 2017 som lämnades till riksdagen idag föreslår regeringen flera ändringar på skatteområdet. Några av förslagen är nya medan andra är kända sedan tidigare. Nedan har vi sammanfattat de viktigaste förslagen och regeringens aviseringar om förslag som väntas komma senare under året och under 2017.

De viktigaste förslagen:

  • Begränsning av uppräkningen av skiktgränserna för statlig inkomstskatt till konsumentprisindex plus en procentenhet. Detta gör att den nedre skiktgränsen kommer uppgå till 438 900 kronor och den övre skiktgränsen till 638 500 kronor för beskattningsåret 2017. Regeringen räknar med att förslaget innebär att cirka 39 000 fler personer kommer betala statlig inkomstskatt och att cirka 13 000 fler personer kommer betala så kallad värnskatt.
  • Den tidsbegränsade möjligheten till nedsättning av förmånsvärdet av vissa miljöanpassade bilar förlängs fram till år 2020. Förslaget infördes ursprungligen för att underlätta introduktion av miljöbilar och för att skapa förutsättningar för bättre miljöprestanda hos beståndet av förmånsbilar. Den maximala nedsättningen sänks emellertid från 16 000 kronor till 10 000 kronor.
  • Möjlighet att göra RUT-avdrag för reparationer och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden, så kallat REP-avdrag, införs. Förslaget införs mot bakgrund av miljöhänsyn och beräknas minska skatteintäkterna med 190 miljoner kronor för år 2017 och kommande år.
  • Beloppsgränsen för när vissa utgifter för resor till och från arbetet med mera får dras av ökar från 10 000 kronor till 11 000 kronor per år. Den nya gränsen föreslås gälla från 1 januari 2017 och tillämpas för beskattningsår efter den 31 december 2016. Förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 338 miljoner kronor.
  • Sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare som anställer sin första medarbetare. Sänkningen gäller under den nyanställdes första tolv månader och innebär att endast ålderspensionsavgift om 10,21 procent ska betalas på den del av ersättningen till den anställde som inte överstiger 25 000 kr per månad. Förslagets offentligfinansiella kostnad beräknas uppgå till 407 miljoner kronor under 2017.
  • Avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skuldförbindelser för bland annat banker och försäkringsföretag. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 1,7 miljarder kronor. I förslaget ingår även viss ändring i koncernbidragsreglerna och underskottsreglerna.
  • Slopad inkomstskattemässig avdragsrätt för representation bestående av lunch, middag, supé och annan förtäring. Däremot kvarstår rätten till avdrag för enklare förtäring av mindre värde. Förtydligande av rätten till momsavdrag vid representation. Momsavdrag medges beräknat på ett underlag av 300 kronor per person och tillfälle. Förslagen bedöms öka skatteintäkterna med cirka 700 miljoner kronor 2017.
  • Införande av skatt på vissa kemikalier och viss elektronik för att minska förekomst av farliga ämnen i hemmiljön. Från förslaget undantas produkter som köps av privatperson direkt från utländsk handlare. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med cirka 1 miljard kronor under 2017 och framgent med cirka 2 miljarder kronor per år.
  • Sänkt koldioxidbeskattning på dieselbränsle som används i båtar och skepp i jordbruk-, skogsbruk och vattenbruksverksamhet (beräknas minska skatteintäkterna med cirka 1 miljon kronor).
  • Ändringar avseende vissa frågor på elskatteområdet som bland annat innebär fortsatt nedsättning av energiskatt för vissa kommuner i norra Sverige. Förslaget innebär emellertid en minskad nedsättning från 9,9 kWh till 9,6 öre kWh, som beräknas öka skatteintäkterna med 29 miljoner kronor per år. I förslaget ingår även sänkt energiskatt för elektrisk kraft i datorhallar, som beräknas minska skatteintäkterna med cirka 250 miljoner kronor per år.
  • Sänkt reklamskatt som beräknas minska skatteintäkterna med 20 miljoner kronor för 2017.
  • Höjd alkoholskatt motsvarande 1 procent för sprit och 4 procent för övriga alkoholdrycker. Förslaget införs mot bakgrund av folkhälsoskäl och förväntas öka skatteintäkterna med cirka 400 miljoner kronor för 2017.
  • Befrielse från skattskyldighet till moms för personer vars omsättning inte överstiger 30 000 kronor per år. Förslaget avser minska administrationen för företag, organisationer och privatpersoner med liten försäljning. Enligt regeringen innebär förslaget att villaägare med solpaneler ska kunna sälja sitt överskott av energi utan att behöva registrera sig för moms. Även andra mindre verksamheter så som hobby- och säsongsverksamhet samt nystartad verksamhet antas gynnas av förslaget. Någon med liten omsättning som redan är momsregistrerad måste ansöka hos Skatteverket för att omfattas av befrielse från moms.
  • Sänkt mervärdesskatt från 25 till 12 procent på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 270 miljoner kronor för 2017.
  • Sänkt intäktsränta på skattekontot, lägst 0 procent, för att undvika att skattekontot används för sparande.
  • Införande av definition av beskattningsår för vissa punktskatter. Förslaget avser bland annat tydliggöra inom vilken tid ett beslut om återbetalning eller kompensation för punktskatter kan omprövas eller överklagas, och vad som avses med beskattningsår för dessa beslut.

Aviseringar om förslag där regeringen avser återkomma:

  • Slopat tak för uppskov med beskattning vid försäljning av bostad. Förslaget avser öka rörligheten på bostadsmarknaden och är tänkt att gälla mellan 21 juni 2016 och 30 juni 2020. Regeringen avser att återkomma senare under hösten 2016 med utarbetat förslag.
  • Ändringar på energiskatteområdet innebärande bland annat att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasas ut samtidigt som energiskatten på el för hushåll och tjänstesektor höjs. Förslaget innehåller även en stegvis sänkning av fastighetsskatten på vattenkraftverk. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag under 2017.
  • Förslag om införande av arbetsgivarrapportering på individnivå varje månad för utbetalda ersättningar och skatteavdrag. Uppgifterna föreslås lämnas i arbetsgivardeklaration till Skatteverket och avser minska skattefusk och skatteundandragande. Förslaget avser införas stegvis från 1 juli 2018 och bedöms öka statens intäkter med 300 miljoner kronor 2018.
  • Införande av golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen till 0 respektive 0,5 procent. Förslaget avser förhindra att vissa oförutsedda effekter i skattelagstiftningen om statslåneräntan skulle bli noll eller negativ. Regeringen avser återkomma till riksdagen under hösten 2016 med förslag.

Kommentar

Bland förslagen som presenterats i höstbudgeten är det flera som varit kända sedan tidigare och som aviserats om redan i årets vårbudget. Även i denna höstbudget aviserar regeringen att den avser återkomma med fler förslag på skatteområdet senare under året och under 2017.

Vi återkommer under dagen med en fördjupad artikel och kommentarer kring de viktigaste skatteförslagen i höstbudgeten. Håll utkik efter den här på Tax matters!

Andreas Stranne och Filip Engström

Har du frågor om skatt?

Andreas Stranne

Andreas Stranne

Andreas Stranne jobbar på PwC:s kontor i Göteborg som skatterådgivare för entreprenörer och deras bolag.

Tel: 010-213 14 47
Andreas Stranne works at PwC’s office in Gothenburg and specialises in tax-related issues concerning entrepreneurial companies and their owners.
+46 10 213 14 47

Lämna en kommentar