De nya ränteavdragsreglerna närmar sig

För ungefär ett år sedan lämnades ett förslag om förbättrade ränteavdragsregler för företag. Efter sedvanlig remissbehandling har regeringen nu lämnat över ett förslag på nytt regelverk till Lagrådet för granskning. Regeringen föreslår att regelverket kommer att träda i kraft vid årsskiftet. I artikeln nedan sammanfattar vi de viktigaste förslagen i lagrådsremissen.

Uppdatering 13 juni 2025: Efter att denna artikel publicerades granskade Lagrådet förslaget och lämnade det utan erinran den 12:e juni.

De generella ränteavdragsreglerna 

De viktigaste förslagen i lagrådsremissen är:

• Beloppsgränsen i förenklingsregeln höjs från 5 miljoner kronor till 25 miljoner kronor, vilket innebär att fler företag faller utanför huvudregelns tillämpningsområde. Viktigt är dock att notera att denna begränsning fortsatt gäller för samtliga bolag inom en och samma intressegemenskap, varför bland annat ägarstrukturen kan komma att behöva analyseras innan val av regel görs. 
  
  
• En koncerngemensam beräkning av avdragsunderlag och räntenetto införs, genom införandet av en så kallad beräkningsenhet. Denna beräkning föreslås vara tvingande för samtliga bolag med koncernbidragsrätt. Eftersom beräkningsmekaniken kommer att skilja sig avsevärt mot gällande regelverk kommer detta även medföra att företag och koncerner kommer att behöva se över och uppdatera sina interna skatteprocesser och rutiner.  
  
  
• Regeringens förslag är också att företag inom samma intressegemenskap, men som inte har koncernbidragsrätt, inte ska tvingas välja mellan förenklingsregeln och huvudregeln. Inom en beräkningsenhet måste dock samma regel användas. Detta skiljer sig från utredningens förslag där hela intressegemenskapen behövde välja mellan huvudregel och förenklingsregel. Denna skillnad bör medföra en ökad flexibilitet inom intressegemenskaper (exempelvis vid joint venture strukturer) och i strukturer där minoritetsinnehavare äger mer än 10 procent av kapitalet i ett eller flera bolag.
   
• Tidsgränsen för rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton slopas, så att företag inte förlorar rätten till avdrag för sådana poster efter sex beskattningsår. Detta förslag bör gynna företag med långa investeringscykler exempelvis inom fastighetsbranschen och även bolag i tillväxtfas med stora investerings- och utvecklingskostnader. 
  
  
• Den skattemässiga definitionen av ränta förändras generellt sett inte. Däremot sker en justering så att företag som hanterar portföljer med kreditförsämrade fordringar som hanteras enligt effektivräntemetoden (till exempel inkassobolag) får en tydligare definition av ränta som knyter an till god redovisningssed.

Infrastrukturundantaget bereds vidare

Många remissinstanser var kritiska till att utredningen inte föreslog något infrastrukturundantag. Som skäl angavs bland annat de stora infrastruktursatsningar som Sverige står inför, att ett stort antal medlemsstater har infört ett sådant undantag och till skillnad från utredningen såg man inte heller några risker för skatteundandraganden. Regeringen har delvis lyssnat på kritiken och stänger inte dörren för ett infrastrukturundantag. Man skriver istället att frågan behöver beredas vidare och att såväl utformning som behov behöver ses över.

De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna

Det har blivit tydligt under lång tid att de svenska riktade reglerna vad gäller koncerninterna skuldförhållanden inte fullt ut är förenliga med EU-rätten. Det förekommer även ofta processer kring regelverket, och så sent som i maj i år kom Högsta förvaltningsdomstolen med en dom som ytterligare förtydligade undantagsregeln. 

Läs också: EU-dom förtydligar regler för ränteavdrag

Regeringen föreslår därför att svenska företag ska få göra avdrag för räntor till företag inom intressegemenskapen - om dessa befinner sig inom EES. Det enda undantaget till detta är om skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. 

Detta skiljer sig från utredningens förslag som tog sikte på en fiktiv koncernbidragsrätt, och det är tydligt att man tagit intryck bland annat av X BV-domen från i höstas, där den nederländska lagen godtogs av EU-domstolen just för att den riktade in sig på konstlade upplägg.

Läs också: Dom om ränteavdrag: Undantagsregeln ej tillämplig vid verkligt lånebehov

Kommentar

Reglerna föreslås börja gälla redan från och med 1 januari 2026 och medför en stor förändring i hur företag bör ta sig an frågan kring avdrag för räntekostnader jämfört med nuvarande regler, både vad gäller compliance och processer, men även utifrån ett mer övergripande strategiskt perspektiv. 

Reglerna kommer troligen medföra såväl förenklingar och förbättringar för huvuddelen av de företag som berörs, sett till både den utökade förenklingsregeln och att samtliga avdragsunderlag i koncernen kommer kunna nyttjas för att medges avdrag (jämfört med dagens regler där konsolidering av avdragsunderlag saknas). Samtidigt bör man ha i åtanke att den koncerngemensamma beräkningen är tvingande, vilket kan komma att innebära en försämring av avdragsmöjligheten i det fall det finns större negativa avdragsutrymmen som nu ska ingå i beräkningen. 

Inledningsvis kan det föreslagna regelverket även innebära vissa praktiska svårigheter sett till bland annat införandet av en beräkningsenhet. Detta då beräkningen av avdragsutrymme och räntenetto inom beräkningsenheten ska inkludera samtliga bolag med koncernbidragsrätt, vilket är ett förnyat centraliserat sätt att beräkna och hantera skattepositioner. Dessutom kommer det vara viktigt att ha kontroll på sitt sparade negativa räntenetto eftersom detta kommer att fastställas årligen. Det kan även finnas skäl att se över sitt historiska räntenetto, särskilt om man tidigare använt förenklingsregeln och inte fått fullt avdrag.

Beaktat detta kommer det vara viktigt för svenska företag som berörs av regelverket att ha tydliga processer och kontroller på plats för att hantera dessa positioner i såväl bokslutsarbete som deklaration. Därtill är det naturligtvis också viktigt att ha med sig regelverket och dess effekter på en mer strategisk nivå sett till bland annat finansieringsstruktur och kommande investeringar.  

Fördjupande seminarium måndagen den 29:e september

PwC bevakar frågan löpande. Vi förväntar oss att förslaget kommer att lämnas till Riksdagen i, eller i samband med, höstbudgeten.

Lite senare, när våra experter har hunnit fördjupa sig ordentligt i den slutliga lagtexten bjuder vi in till seminarium där vi tittar på såväl utmaningar som möjligheter med det nya förslaget. 

Vi kommer också presentera en uppdaterad version av den visualisering vi tagit fram för hur de nya reglerna kan påverka företag och organisationer. En fullständig inbjudan kommer efter sommaren - men boka redan nu in den 29:e september.