HFD tar äntligen ställning till beskattning av carried interest

Frågan om hur individer verksamma inom riskkapitalbranschen ska beskattas för inkomster från carried interest har varit oklar under många år. Den huvudsakliga frågan har varit om inkomsterna ska beskattas som lön eller som inkomst av kapital (i förekommande fall med tillämpning av fåmansföretagsreglerna i 57 kap. inkomstskattelagen, IL). Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nu fastställt ett förhandsbesked om att inkomsterna inte ska lönebeskattas.

Av den aktuella ansökan framgick att en individ, indirekt via sitt eget ägarbolag, skulle förvärva en minoritetsandel i ett holdingbolag (Holding). Holding ägde i sin tur 100 procent av aktierna i det General partner-bolag som förvaltade fonden (GP) samt det bolag (ILP) som etablerat och investerat i fonden. Av ansökan framgick att andelarna i Holding var kvalificerade med anledning av att individen var verksam i betydande omfattning i ett bolag som tillhandahöll rådgivningstjänster till GP (jfr. HFD 2018 ref 31). 

Fondavtalet med de externa investerarna i fonden innebar förenklat beskrivet att ILP skulle investera 2 procent av det totala kapitalet i fonden. Till den del vinsterna på investeringarna översteg 8 procent hade dock ILP rätt till en avkastning om 20 procent. Det är denna överavkastning som brukar benämnas carried interest. 

Sökanden ville mot ovan angiven bakgrund få svar på två frågor; 1) om denne skulle lönebeskattas för sådan carried interest som kunde utbetalas till ILP enligt fondavtalet och vidareutdelas till Holding eller 2) om lönebeskattning skulle aktualiseras avseende utdelning som skedde från Holding till hans privata ägarbolag.

HFD:s avgörande

HFD, som gör en parallell till vad som gäller för svenska kommanditbolag, konstaterade att det inte fanns skäl att frångå resultatfördelningen enligt fondavtalet eftersom detta var ett resultat av en överenskommelse mellan oberoende parter. HFD fann vidare att den omständigheten att carried interest tillföll ILP och inte GP, inte innebar en obehörig inkomstöverföring och inte heller att resultatfördelningen kunde anses betingad av skatteskäl.

HFD konstaterade sammanfattningsvis att det var ILP som hade rätt till carried interest och att denna skulle anses utgöra en avkastning på dess investering. Någon lönebeskattning för individen aktualiseras därmed inte. 

Kommentar

Frågan om hur beskattning ska ske av inkomster av carried interest har under många år varit oklar och det förekommer ett stort antal processer såväl hos Skatteverket som förvaltningsdomstolarna. Det är därför mycket välkommet att HFD nu tar ställning till frågan och lämnar ett klargörande avgörande. 

HFD fastslår att ingångna avtal mellan parterna ska respekteras så länge dessa inte ger uttryck för en obehörig inkomstöverföring eller kan anses vara betingade av skatteskäl. Några sådana omständigheter ansågs inte föreligga. Det förhållande att ett annat subjekt (ILP) än förvaltaren (GP) hade gjort den investering i fonden som låg till grund för rätten till carried interest saknade betydelse i detta avseende. Domstolen konstaterade också att en sådan uppdelning är vanligt förekommande i branschen och affärsmässigt betingad. Domstolens bedömning att carried interest utgör en avkastning på investering snarare än en ersättning för utförda tjänster bör mot den bakgrunden bli vägledande i många av de processer som nu förekommer i underinstanserna.