‹ Tillbaka till artiklarna
Den 20 juni 2025 antog Ekofin-rådet den så kallade sexmånadersrapporten rörande arbetet i rådet med olika skattefrågor under det polska ordförandeskapet. Nedan går vi igenom statusen för de olika direktiven på direktskatteområdet. Vidare tar vi upp det uttalande som precis har kommit från OECD om överenskommelsen som har träffats i G7 om förhållandet mellan USA och Pelare 2.
Vad händer med de olika företagsskattedirektiven i EU och vad är det senaste om Pelare 2?
Den 20 juni antogs den sedvanliga rapporten som beskriver arbetet med de olika skattedirektiv som ligger på bordet i EU-rådet. En gemensam nämnare för den senaste utvecklingen på EU-nivå är ambitionen att förenkla och stärka EU:s konkurrenskraft. Dessa ambitioner förklarar vissa av de prioriteringar som har gjorts.
Vidare är Pelare 2 en fortsatt aktuell fråga och G7 har precis träffat en överenskommelse som kopplar till USA.
BEFIT
I september 2023 presenterade EU kommissionen ett direktivförslag om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa (Business in Europe: Framework for Income Taxation, BEFIT), som ska ersätta de olika företagsskattesystemen i medlemsstaterna. Genom förslaget kommer det att bli möjligt med förlustutjämning över gränserna. En gemensam skattebas kommer att beräknas och ett fördelat resultat ska tas upp till beskattning hos varje enskilt företag, enligt nationella regler. Skattemässiga justeringar ska få göras enligt nationell lagstiftning. Systemet föreslås vara frivilligt för mindre koncerner.
Av sexårsrapporten framgår att arbetet med BEFIT-förslaget inte har kommit mycket längre under det polska ordförandeskapet på grund av bristen på stöd inom rådet och behovet av fortsatt tekniskt arbete. En hänvisning görs till tidigare ordförandeskap rapporter. Av rapporten från det belgiska ordförandeskapet framgår att medlemsstaterna har stöttat de övergripande målen att förenkla reglerna för bolagsbeskattning inom EU och att minska den administrativa bördan för företag och skattemyndigheter. Vidare anges att det dock har uttryckts flera farhågor angående huruvida direktivförslaget faktiskt skulle uppnå dessa mål. Det sägs också att det har det framkommit oro kring hur det föreslagna direktivet skulle samverka med nationella bolagsskatteregler, reglerna enligt Pelare 2 och med befintlig EU-rätt inom beskattningsområdet (såsom åtgärder mot missbruk). Det har också funnits farhågor kring direktivets omfattning och bestämning av det preliminära skatteutfallet för de grupper som omfattas av direktivet. Projektet verkar inte heller komma att prioriteras under det kommande danska ordförandeskapet (se nedan).
Internprissättningsdirektivet
I september 2023 presenterade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om internprissättning som syftar till att öka förutsebarheten vid beskattningen. Ett annat syfte är att minska både dubbelbeskattning som dubbel icke-beskattning, vilket är tänkt att minska antalet tvister. Enligt förslaget ska bland annat den så kallade armlängdsprincipen kodifieras i EU-rätten. Förslaget är att direktivet ska få en dynamisk utformning och att reglerna ska stämma överens med OECD:s riktlinjer för internprissättning.
Av sexmånadersrapporten, som hänvisar till tidigare ordförandeskapsrapporter, framgår att en klar majoritet av medlemsstaterna inte ser någon möjlighet att göra framsteg med kommissionens förslag i den befintliga formen. Endast ett fåtal ansåg att de tekniska diskussionerna skulle fortsätta i rådet. Vidare framgår det redan av rapporten från det Belgiska ordförandeskapet (första halvan av 2024) att medlemsstaterna uttryckte vissa allmänna farhågor kring att inkludera internprissättningsregler i ett direktiv samt att de uttryckte allvarlig oro kring risken att eventuellt skapa en dubbel standard inom området för internprissättning, samt om förlusten av flexibilitet vid förhandling och tillämpning av OECD riktlinjer för internprissättning.
Under det polska ordförandeskapet har det visat sig att många medlemsstater fortsatt har synpunkter på detta direktivförslag och att det är osannolikt att en överenskommelse kan nås. Medlemsstaterna stödjer dock det allmänna målet att minska komplexitet, kostnader och administrativ börda för både skattskyldiga och skattemyndigheter inom internprissättning. Det polska ordförandeskapet har också fört diskussioner om möjligheten att skapa en plattform för internprissättning utanför ramen för ett direktiv. Dessa diskussioner bygger på att vissa medlemsstater har uttryckt intresse för konsensusbaserade icke-bindande lösningar i linje med OECD:s riktlinjer, i syfte att minska komplexitet, kostnader och administrativ börda för både skattskyldiga och skattemyndigheter. Trots allmänt stöd för en sådan plattform har medlemsstaterna uttryckt olika åsikter angående bland annat plattformens grundläggande parametrar och mandat. Ingen överenskommelse har än så länge nåtts i frågan.
UNSHELL/ATAD3
Syftet med det direktivförslag som EU-kommissionen presenterade i december 2021, vilket brukar benämnas Unshell eller ATAD3, är att förhindra att legala enheter utan eller med minimal substans och ekonomisk aktivitet utnyttjas vid förfaranden som syftar till att minska beskattningen. I det ursprungliga förslaget föreslogs att legala enheter som inte uppfyller kraven på substans skulle nekas vissa skatteförmåner. Förslaget innehåller även bestämmelser om informationsutbyte mellan medlemsstaterna.
Unshell-direktivet har förhandlats under flera år i EU-rådet och flera kompromissförslag med förändringar har diskuterats. Några av de frågor som har diskuterats rör skatteförmåner, kopplingen till nationella regler mot skatteundandraganden, definitionen av substans, undantagna enheter och den administrativa bördan. Under 2024 presenterades ett nytt tillvägagångssätt och textförslag rörande bland annat omfattningen av förslaget, kännetecken, rapporteringskrav och informationsutbyte behandlades.
Under det polska ordförandeskapet har diskussionen fortsatt och av sexmånadersrapporten framgår att EU-kommissionens förslag rörande förenklingar (så kallad decluttering) och den administrativa bördan är relevant även här. Vidare framgår det av rapporten att det kan finnas potentiella överlappningar mellan kännetecknen i Unshell och de i DAC 6 som handlar om rapporteringspliktiga arrangemang. Det sägs att detta kan innebära en risk för att liknande information skulle rapporteras två gånger om Unshell antas, sannolikt genom separata IT-system. Dessutom bedömdes målen för DAC 6, såsom att stärka skattetransparensen och bekämpa aggressiv skatteplanering, sammanfalla med målen för Unshell-förslaget. Rådet anser att målen med Unshell-förslaget skulle kunna uppnås med förtydliganden eller ändringar av kännetecknen i DAC 6. Detta innebär att Unshell inte längre kommer att analyseras i rådet.
EU-kommissionens förenklingsagenda (“decluttering”)
ECOFIN-rapporten hänvisar till slutsatserna från ECOFIN-rådet om EU-kommissionens agenda för att förenkla och avveckla skatteregler, vilka godkändes av rådet den 11 mars 2025. Syftet är att stärka EU:s konkurrenskraft. EU-rådet ger vägledning till Europeiska kommissionen om framtida skatteinitiativ, med betoning på att stärka konkurrenskraften inom EU, minska den administrativa bördan och rapporteringskraven, samtidigt som man bör fortsätta att bekämpa skatteflykt. Rådet uppmanar kommissionen att se över den befintliga EU-lagstiftningen för att eliminera föråldrade och överlappande regler, särskilt med fokus på direktivet om administrativt samarbete (DAC) och direktivet mot skatteundandragande (ATAD1) givet den utveckling som har varit, inte minst genom antagandet av minimiskattedirektivet (Pelare 2).
Pelare 2/minimiskattedirektivet
Alldeles nyligen träffades en överenskommelse i G7 avseende förhållandet mellan USA och pelare 2, vilken har lett till att section 899 (som skulle innebära motåtgärder mot länder som infört åtgärder som av USA uppfattas som skadliga) har dragit tillbaka från One Big Beautiful Bill. Enligt överenskommelsen ska de amerikanska minimibeskattningsreglerna (GILTI) samexistera med Pelare 2. Den innebär att Pelare 2 kommer att fortsätta att gälla men att USA-baserade koncerner undantas från Pelare 2 regelverkets huvudregel (IIR) och kompletteringsregel (UTPR).
Läs också: Trump backar – USA skrotar “hämndskatt” i överenskommelse om Pelare 2
I sexmånadersrapporten från EU-rådet nämns även arbetet med pelare 2 i OECD/G20 Inclusive framework on BEPS, IF och det konstateras att det är en av de viktigaste frågorna som diskuteras där. Det sägs att ett stort antal viktiga frågor rörande den globala implementeringen behandlas. Vidare betonas det att Pelare 2 regelverket är en del av EU-aquin. En hänvisning görs till uttalanden i OECD/G20/IF enligt vilka konstruktiva diskussioner kommer att krävas utifrån det kritiska och viktiga syftet att säkerställa förutsägbarhet och stabilitet i det internationella skattesystemet. Det noteras även att förhandlingarna är av fundamental vikt utifrån målet att säkerställa EU:s och medlemsstaternas ekonomiska konkurrenskraft samt utifrån en jämn spelplan för alla berörda multinationella koncerner.
Övriga direktiv
HOTS
EU-kommissionen presenterade i september 2023 ett direktivförslag enligt vilket hemviststatens skatteregler tillämpas för mikroföretag samt små och medelstora företag (Head Office Tax System, HOTS). I korthet innebär förslaget att företag med fasta driftsställen i olika EU-länder ska kunna tillämpa skattereglerna i staten där huvudkontoret är beläget för att fastställa den beskattningsbara inkomsten för alla deras fasta driftställen.
Det kan noteras att det sedan det Ungerska ordförandeskapet har stått klart att medlemsstaterna inte kunde stödja direktivförslaget på grund av grundläggande principiella invändningar mot förslaget. Några frågor som nämns är de administrativa utmaningarna och utmaningarna med aggressiv skatteplanering som direktivförslaget kan skapa för skattemyndigheter, oro över den potentiella effekten på skatteintäkterna i medlemsstaterna, risker kopplade till konkurrenskraften på de inhemska marknaderna samt mer allmänna argument kopplade till belastningen på nationella skattesystem och kopplade till skattesuveränitet.
DEBRA
I maj 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag till direktiv som ska göra det mer förmånligt att finansiera sitt företag med nytt eget kapital samtidigt som en begränsning på avdragsmöjligheten för räntekostnader föreslås. Syftet med förslaget är att minska den skattefördel som det innebär att få göra avdrag för räntekostnader på lån jämfört med finansiering med eget kapital.
Under det tjeckiska ordförandeskapet uttalade EU-rådet i december 2022 att förhandlingarna skulle pausas temporärt och att de skulle övervägas på nytt vid ett senare tillfälle i ett bredare sammanhang i samband med kommande reformer på företagsskatteområdet.
Kommentar
EU-direktiv på företagsskatteområdet
Sammanfattningsvis framgår det av sexmånadersrapporten från det polska ordförandeskapet att ytterligare diskussioner inte kommer att hållas avseende Unshell-direktivet. Av rapporten framgår också att en klar majoritet av medlemsstaterna anser inte att det finns stöd för att nå en överenskommelse om internprissättningsdirektivet, men att det finns stöd för att fortsätta arbetet med att undersöka om EU-kommissionen skulle kunna etablera en särskild plattform för dessa frågor. Det finns inte heller något stöd för BEFIT-förslaget och det finns dessutom behov av fortsatt tekniskt arbete. Sedan tidigare har det aviserats att förhandlingarna av DEBRA-direktivet är pausade samt att medlemsstaterna inte stödjer ytterligare diskussioner av HOTS-direktivet. Från den 1 juli är det Danmark som innehar rollen som ordförande i EU-rådet. Av arbetsprogrammet framgår det bland annat att fokus på direktskatteområdet kommer vara initiativ som syftar till att motverka skatteundandraganden och rättvis beskattning på internationell nivå. Vidare kommer man att stödja ett fortsatt arbete med att stärka det administrativa samarbetet, inklusive att se över eller utöka DAC-direktivet. Därtill anges att Danmark kommer prioritera Europas konkurrenskraft och därför kommer stödja EU:s förenklingsagenda på skatteområdet. Utifrån detta är det rimligt att anta att det för närvarande inte kan väntas något direkt aktivt arbete i rådet med något av dessa direktivförslag.
Det kommer att bli mycket intressant att se vilket innehåll som kommer att ges till initiativet om att förenkla olika regler (“decluttering”), inte minst DAC och ATAD. Man skulle exempelvis kunna förenkla många regler i mindre utsträckning, alternativt ta bort vissa regler helt, samtidigt som andra kvarstår. Beroende på vad som väljs kommer olika konsekvenser att uppstå för medlemsstater och företag.
Pelare 2
Det har funnits en stor osäkerhet i förhållande till USA vad gäller implementeringen av pelare 2, bland annat med anledning av de aviserade motåtgärderna i form av Section 899. Därför är överenskommelsen inom G7 som innebär att Section 899 har dragits tillbaka från One Big Beautiful Bill välkommen. Vidare är det positivt att det nu har kommit ett uttalande också från OECD med anledning av G7-överenskommelsen. Som framgår ovan anges det bland annat i uttalandet att överenskommelsen inom G7 är ett kritiskt första steg som undanröjer hinder och banar väg för konstruktivt engagemang bland alla medlemmar i det inkluderande ramverket, med sikte på att skyndsamt uppnå en acceptabel lösning som säkerställer säkerhet och stabilitet i genomförandet av Pelare 2.
Uttalandet från G7 är mycket kortfattat, men det anges att det är koncerner med amerikanska moderbolag (“US parented groups”) som undantas från IIR och UTPR. Detta indikerar att amerikanska bolag som är dotterbolag i en icke-amerikansk koncern inte omfattas, men i avsaknad av ytterligare detaljer är det svårt att dra några konkreta slutsatser. Uttalandet nämner att utvecklandet av system “sida-vid-sida” också innefattar betydande förenklingar av Pelare 2-regelverket. Detta är naturligtvis mycket positivt. Införandet av en permanent safe harbour är något som är efterlängtat och det är något som man arbetar med inom OECD. Det finns således anledning att följa detta noga.
Det blir sannolikt inte någon lätt uppgift att att hitta en samsyn inom Inclusive Framework vad gäller detaljerna, där nu två system med i vissa delar stora olikheter ska bedömas ge tillräckligt liknande utfall för att de ska anses innebära likvärdiga villkor för såväl amerikanska som icke-amerikanska koncerner. Givet den tekniska komplexiteten och politiska känsligheten i dessa frågor så ska det bli intressant att se hur snabbt man kan komma överens om detaljerna som representerar den övergripande G7-överenskommelsen.
PwC har en särskild fokusgrupp inriktad på Pelare 2 och assisterar gärna med frågor relaterade till reglerna.
Lämna en kommentar