<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

CBAM - Har ditt bolag fått ett brev från Naturvårdsverket?

Kollegor diskuterar ‹ Tillbaka till artiklarna

FVi har tidigare skrivit om EU:s Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) som infördes den 1 oktober 2023. CBAM är tänkt att fungera som ett verktyg för att skapa rättvisa för EU-producenter som omfattas av strikta klimatrelaterade kostnader, jämfört med producenter utanför EU som agerar under mindre stränga regler. Detta syfte ska uppnås genom att utjämna koldioxidpriset mellan inhemska och importerade produkter inom särskilt utsläppsintensiva sektorer med en koldioxidavgift på import av vissa varor.

CBAM är under implementering och just nu befinner vi oss i en övergångsperiod där krav har införts på importörer att rapportera inbäddade utsläpp i CBAM-produkter i kvartalsvisa deklarationer. Direktivet är planerat att få full ekonomisk effekt den 1 januari 2026 genom att importörer då även måste köpa CBAM-certifikat som motsvarar utsläppen för importerade varor. 

I Sverige är det Naturvårdsverket som är ansvarig myndighet, och de skickar brev till företag som omfattas av CBAM. Innehållet i detta blir ofta en påminnelse eller information om att företag behöver redovisa sina utsläpp och potentiellt anpassa sina processer för att uppfylla EU:s krav.

Omnibuspaket med förenklingar

Den 26 februari 2025 föreslog Europeiska kommissionen ett så kallat Omnibus Simplification Package (OSP) vilket avser införa en mängd förenklingar på flera områden. Paketet berör olika EU-direktiv om hållbarhetsgranskning och rapportering, inklusive CBAM, och syftar till att förenkla efterlevnaden. Förslaget kom efter att många berörda aktörer, särskilt av mindre storlek, har belyst problem med den betydande ökningen av administrationsbördan.

Om OSP antas kommer det medföra en hel del förändringar för CBAM. Några av dem är införandet av ett tröskelvärde, ändringar av tidsgränser samt möjligheten att använda sig av standardvärden vid beräkning.

Se pressrelease från Europeiska kommissionen.

Tröskelvärde

I OSP föreslår kommissionen att importörer som årligen importerar mindre än 50 ton nettomassa CBAM-produkter ska undantas från rapporteringen. Införandet av detta tröskelvärde skulle innebära att ett stort antal små- och medelstora importörer faller utanför CBAM. Kommissionen uppskattar att så många som 182 000 importörer skulle falla ur rapporteringskravet vilket motsvarar ca 90 procent av alla som omfattas i dagsläget.

Tröskelvärdet skulle inte gälla import av elektricitet och väte men omfatta varor som aluminium, cement, gödningsmedel samt järn och stål och motsvarar cirka 80 ton CO2-ekvivalenter. Kommissionen kommer att följa upp och justera tröskelvärdet med målet att endast 1 procent av de totala utsläppen faller ur CBAM-rapporteringen för att mekanismen ändå ska bibehålla sin miljömässiga integritet.

Tidsgränser och standardvärden

I OSP finns även förslag om att starten för CBAM:s betalningssystem ska flyttas fram till den 1 februari 2027. Från denna tidpunkt kommer alltså importörer behöva köpa och överlämna CBAM-certifikat som täcker inbäddade utsläpp i CBAM-varor för att få lov att föra in dem över EUs gränser. 

I OSP finns även ett förslag om att tidsfristen för inlämnande av den årliga CBAM-deklarationen och motsvarande CBAM-certifikat förlängs från den 31 maj till den 31 augusti påföljande år.

Godkända CBAM-deklaranter föreslås ge möjlighet att beräkna inbäddade utsläpp baserat antingen på standardvärden eller faktiska värden som verifierats av godkända kontrollörer. Standardvärden skulle i så fall beräknas och tillhandahållas av kommissionen.

Kommentar

Eftersom OSP fortfarande är ett förslag är det osäkert om eller i vilken form förenklingarna kommer att implementeras. Svenska företag bör därför följa utvecklingen och fortsätta rapportera CBAM som de gör idag. Vi förväntar oss att beslut fattas omkring juni 2025. 

Baserat på kommissionens beräkningar förefaller framförallt förslaget om införandet av ett tröskelvärde vara en effektiv förenkling som går i linje med EU:s generella krav på proportionalitet. Åtgärden skulle gynna företag med begränsad import, främst privatpersoner och mindre bolag. Företag som förlitar sig på undantaget kommer dock behöva noggrant bevaka sina importvolymer för att kunna agera om de närmar sig gränsen och behöver förbereda sig för rapportering.

Själva tillämpningsområdet för CBAM förblir oförändrat men vi noterar att kommissionen flaggat för att ett förslag på att bredda omfattningen kan förväntas under 2026. Till exempel har förslaget att låta mekanismen omfatta även import av plastprodukter kommit upp under antagandeprocessen för CBAM.

Har du några funderingar om CBAM eller andra tull- eller handelsrelaterade frågor? Kontakta oss gärna för en diskussion.

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Du kanske också är intresserad av

Astrid Bendz & Lovisa Mäki-Kala

Astrid Bendz & Lovisa Mäki-Kala

Astrid Bendz och Lovisa Mäki-Kala arbetar som skatterådgivare på PwC:s kontor i Göteborg. Astrid är specialiserad på moms och tullfrågor. Lovisa specialiserar sig på frågor inom tull och handelsregler.

Astrid: 070-929 17 89, astrid.bendz@pwc.com

Lovisa: 070-396 76 10, lovisa.maki-kala@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Kammarrätten utvidgar arbetsgivarbegreppet vid expertskatt

Kammarrätten har i en ny dom om expertskatt tagit fasta på syftet med expertskatt och utvidgar arbetsgivarbegreppet till att inkludera även ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Dom om ränteavdrag: Undantagsregeln ej tillämplig vid verkligt lånebehov

Frågan om avdragsrätt för ränteutgifter på interna lån är, och har länge varit, föremål för både lagstiftarens och domstolarnas intresse. ...

Läs artikeln
Läs artikeln

EU-kommissionen stämmer Sverige vid EU-domstolen över F-skatteregler

Den 7 maj 2025 meddelade EU-kommissionen att de har beslutat att väcka talan mot Sverige vid EU-domstolen. Bakgrunden är att Sverige inte ...

Läs artikeln