Regeringens förslag till nya 3:12-regler

Nu har regeringen publicerat sin lagrådsremiss med slutligt förslag på förändringar i 3:12-regelverket. I stora drag är förslaget likt utredningens ursprungliga förslag, dock med vissa förändringar.

Regeringen beslutade i maj 2022 att tillsätta en utredning om de så kallade 3:12-reglerna. Uppdraget har utvidgats genom flera tilläggsdirektiv och har haft som huvudsakligt mål att undersöka hur 3:12-reglerna kan förenklas och förbättras. Den 3 juni 2024 presenterades slutligen utredningens förslag som sedan skickades på remiss med sista svarsdag i oktober 2024. Remissinstanserna var överlag positiva till utredningens förslag och sedan dess har förslaget bearbetats på Finansdepartementet. En anledning till att arbetet dragit ut på tiden är sannolikt att man väntade in den utredning avseende carried interest som publicerades i januari 2025, då detta förslag innebar tillägg till 3:12-reglerna.

Lagrådsremissens innehåll

Utredningens förslag om att förändra beräkning av gränsbeloppet – som avgör hur stor del av utdelning och kapitalvinst som kan beskattas med 20 procent – behålls i regeringens förslag. Dessutom föreslås förenklingar kring vilka som kan omfattas av olika delar av regelverket.

Förändringar i beräkningsreglerna 

Nytt grundbelopp: De nuvarande förenklings- och huvudreglerna för att räkna ut det lågbeskattade gränsbeloppet föreslås ersättas av en gemensam regel som ska gälla för alla delägare. Ett grundbelopp motsvarande fyra inkomstbasbelopp (322 400 kronor för 2025) ska fördelas på företagets andelar. Om en delägare äger andelar i flera företag och det sammanlagda grundbeloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp, ska beloppet fördelas mellan företagen i proportion till ägd andel.

Lönebaserat utrymme: Utöver grundbeloppet får delägaren tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme, vilket fortsatt utgörs av 50 procent av de kontant utbetalda bruttolönerna i bolaget och dess dotterbolag, fördelat på delägarens andelar. Dock föreslås ett så kallat löneavdrag, på åtta inkomstbasbelopp (644 800 kronor för 2024) per delägare. 

Kraven på löneuttag och kapitalandel (fyraprocentspärren) föreslås tas bort, vilket innebär att alla delägare kan tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet. Begränsningen att det lönebaserade utrymmet maximalt kan vara 50 gånger den egna lönen kvarstår också.

Dock ska löner som betalas ut till anställda i företag som ägs genom en alternativ investeringsfond inte räknas med vid beräkningen av löneunderlaget. Denna del av förslaget är hämtat från utredningen kring carried interest som presenterades i januari i år.

Vidare slopas den särskilda definitionen av dotterbolag som tidigare gällt vid beräkning av det lönebaserade utrymmet.

Omkostnadsbelopp och uppräkning av sparat gränsbelopp: Det ska även fortsättningsvis vara möjligt att räkna med en del av omkostnadsbeloppet till gränsbeloppet, men uppräkningen (statslåneräntan plus nio procentenheter) ska endast göras på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. Uppräkningen av sparat utdelningsutrymme från tidigare år föreslås däremot tas bort, vilket ska kompenseras av det högre grundbeloppet.

Karenstiden: Karenstiderna föreslås generellt kortas med ett år, från fem till fyra år. Detta påverkar bland annat hur länge en andel anses kvalificerad efter att en delägare slutat vara verksam i betydande omfattning, samt vid tillämpning av utomståenderegeln och regeln om samma eller likartad verksamhet.

Kontrolluppgifter: Till skillnad från utredningen, som föreslog att fåmansföretagen skulle lämna kontrolluppgifter, föreslår regeringen att den som innehar kvalificerade andelar ska i sin inkomstdeklaration lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna tillämpa bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på sådana andelar.

Ikraftträdande den 1 januari 2026

Reglerna föreslås fortfarande träda ikraft den 1 januari 2026. Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att lagrådet ska yttra sig om reglerna och därefter ska en slutlig proposition tas fram som ska godkännas av Riksdagen.

Våra reflektioner 

Lagrådsremissen är i stora delar lik det förslag som utredningen publicerar. Det är dock några delar av utredningens förslag som inte tagits med i detta steg. Det gäller bland annat införandet av ett gemensamt takbelopp på utdelningar och kapitalvinster, att syskon inte längre skulle anses som närstående samt att nivån för utomstående ägande kodifieras till 30 procent.

På samma sätt som med utredningens förslag innebär lagrådsremissen förenklingar av ett idag komplext regelverk. Det är fördelaktigt att miniminivån för gränsbeloppet höjs och att fler sannolikt kan använda löneunderlag vid beräkning av gränsbeloppet. Samtidigt kan delägare med mindre löneunderlag missgynnas av löneavdraget på åtta inkomstbasbelopp, även om de får ett högre grundbelopp. Trots att lönekravet tas bort kvarstår ändå ett krav på löneuttag, eftersom löneunderlaget maximalt får vara 50 gånger den egna lönen. 

Att den årliga uppräkningen av outnyttjat utdelningsutrymme tas bort är, med dagens ränteläge, en nackdel för dem med stora sparade utdelningsutrymmen. Förslaget om kortare karenstider gynnar sannolikt fler än det missgynnar, men även här kan vissa påverkas negativt. 

Vi kommer att fortsätta följa förslaget till nya 3:12-regler och återkomma med fler artiklar på Tax matters när vi har analyserat de olika delarna mer ingående.

Läs pressmeddelandet: Regeringen föreslår enklare skatteregler för delägare i fåmansföretag