Kammarrätten utvidgar arbetsgivarbegreppet vid expertskatt

Kammarrätten har i en ny dom om expertskatt tagit fasta på syftet med expertskatt och utvidgar arbetsgivarbegreppet till att inkludera även annan juridisk person än den som är utbetalare av lön. Därmed öppnas det upp för att ersättning som utbetalas av utländskt bolag kan omfattas av expertskatt om arbetsgivaren anses vara svensk.

Bakgrund

Expertskatt är en skattelättnad för utländska individer med särskilt kvalificerade arbetsuppgifter  eller en lön över en viss beloppsgräns. Nyligen sänktes lönetröskeln, vilket gör att fler arbetstagare har möjlighet att kvalificeras för expertskatt som undantar 25 procent av utbetald lön från skatt och arbetsgivaravgifter. Skatteverket har sedan tidigare konstaterat att lön utbetald från ett utländskt bolag kan inkluderas vid bedömning av beloppsgränsen, men fortsatt ansett att lön utbetald från ett utländskt bolag inte ska vara underlag för expertskatt i annat fall än då det har varit fråga om ren betalningsförmedling. 

Kammarrättens dom

I en dom publicerad den 24 februari 2025 prövades vem som anses vara arbetsgivare när man tillämpar expertskatt. Rättsfallet tar upp en situation där Forskarskattenämnden har beviljat expertskatt för en individ som var utsänd av sin amerikanska arbetsgivare för att arbeta för det svenska koncernbolaget. Lönen fortsatte dock att utbetalas av det amerikanska bolaget även om arbetet endast utfördes för det svenska bolagets räkning. 

Kammarrätten fastställde förvaltningsrättens bedömning som innebar att även om lön utbetalades av det amerikanska bolaget så skulle det svenska bolaget anses vara individens arbetsgivare. Detta eftersom individen arbetade för det svenska bolagets räkning och bolaget tog hela kostnaden för lönen. Det svenska bolaget var också den som tillgodogjorde sig resultatet för arbetet, stod risken för arbetet och var den som också tog övrigt arbetsgivaransvar. Individen var inte heller garanterad att få återgå till tidigare tjänst hos det amerikanska bolaget. Det amerikanska bolaget svarade för utbetalning av lön endast på grund av praktiska skäl då individen kvarstod i amerikansk socialförsäkring och domstolarna menade att sättet som lönen utbetalas på inte ensamt bör hindra att expertskatt tillämpas. 

Våra kommentarer

Expertskatten syftar till att bibehålla koncernledande funktioner i Sverige och skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad genom att minska kostnaderna för den svenska arbetsgivaren och därmed gynna den svenska ekonomin. Det är klarlagt sen tidigare att bedömningen om beloppsgränsen är uppnådd eller inte ska inte påverkas av på vilket sätt ersättningen betalas ut, under förutsättning att det är en kostnad för den svenska arbetsgivaren. Nu välkomnar vi att kammarrätten även utvidgar bedömningen av vad som ska vara underlag för expertskatt. 

Domstolen tar fasta på syftet med den skattelättnad som expertskatten ger och bedömer efter en helhetsbedömning att omständigheterna påvisar att individen arbetar för ett svenskt bolag. Att ersättningen betalas ut av ett utländskt bolag menar de inte ska påverka den bedömningen. Eftersom den svenska arbetsgivaren tillgodogör sig resultatet av dennes arbetsprestationer, bär risken för arbetstagaren och framför allt bär kostnaden för arbetet, anses det svenska bolaget vara arbetstagarens verkliga arbetsgivare. Det innebär att kravet på att arbetsgivaren ska höra hemma i Sverige anses vara uppfyllt och att expertskatt kan tillämpas även på den ersättning som individen får utbetalt från ett utländskt koncernbolag.

Skatteverket valde att inte överklaga domen varför lön från utlandet nu kan anses vara föremål för expertskatt om förutsättningarna gällande faktisk arbetsgivare i Sverige uppfylls enligt kriterierna i domen. Denna dom och de nya tolkningarna av expertskatten kan ha stor betydelse för både svenska och utländska arbetsgivare och deras anställda. Det bör finnas möjlighet att yrka retroaktivt på expertskatt för lön utbetald från utländskt bolag för tidigare inkomstår, om förutsättningar är som i ovan rättsfall. Under 2025 kan retroaktiva rättelser dock göras längst till och med inkomståret 2019. Skatteverket har bekräftat att de inte avser lämna någon rättsfallskommentar utan endast uppdatera vägledningen. Det har dock vid tidpunkten för denna artikels producerande inte gjorts ännu.

Har du frågor om skatt? Kontakta oss