Framtiden för skalbolagsdirektivet och DAC6 i EU

Efter en lång period av osäkerhet och tystnad kring det så kallade skalbolagsdirektivet (ATAD 3) har det nu kommit nya signaler om direktivets framtid. Många företag och rådgivare har undrat vad som händer med förslaget, och även om tidplanen för ett eventuellt antagande fortfarande är oklar, ger de senaste diskussionerna inom EU ändå en viss klarhet om var processen befinner sig.

Bakgrund – Vad är skalbolagsdirektivet?

Skalbolagsdirektivet är ett EU-förslag som syftar till att motverka användningen av så kallade skalbolag – det vill säga företag som i praktiken saknar verklig ekonomisk aktivitet. Dessa bolag kan användas för att flytta vinster till länder med lägre skatt, vilket minskar skatteintäkterna i de länder där verksamheten egentligen bedrivs. Direktivet är tänkt att göra det svårare att använda sådana upplägg och därmed stärka rättvisan i skattesystemet.

EU:s förslag till skalbolagsdirektiv presenterades i december 2021 och riktar sig mot alla företag med skattemässig hemvist i en EU-medlemsstat, oavsett juridisk form. För att avgöra om ett företag omfattas av de nya reglerna användes tre kumulativa kriterier: hög andel passiva inkomster, inkomster från eller till andra jurisdiktioner, samt outsourcing av förvaltning eller administration. Undantag finns för bland annat börsnoterade och reglerade finansiella företag samt företag med minst fem heltidsanställda. Företag som klassas som “riskfall” under de kriterierna skulle behöva rapportera mer omfattande information till myndigheterna och visa att de har tillräcklig substans, exempelvis egna kontorslokaler och bankkonto samt att styrelseledamöter är skattemässigt hemmahörande i samma land. Om ett företag inte uppfyller dessa krav och inte kan motbevisa att det är ett skalbolag, förlorar det rätten till skatteförmåner och kan nekas skattemässigt hemvistintyg.

Senaste nytt – Vad har hänt?

Den 27 maj 2025 diskuterades skalbolagsdirektivet på ett möte med EU:s arbetsgrupp för skattefrågor. Det polska ordförandeskapet i EU-rådet tog initiativ till att undersöka om medlemsländerna hellre vill införa vissa delar av skalbolagsdirektivet genom att ändra det redan existerande DAC6-direktivet, istället för att införa ett helt nytt direktiv. Detta skulle kunna innebära att några av de viktigaste reglerna mot skalbolag införs på ett enklare och mer kostnadseffektivt sätt.

DAC6 direktivet innebär en informationsskyldighet för skatterådgivare gällande gränsöverskridande skatteupplägg, i syfte att ge skattemyndigheterna bättre insyn i internationella skattedrivna transaktioner. Reglerna innebär att rådgivare, och i vissa fall även skattebetalare, måste rapportera vissa skatteupplägg till myndigheterna inom 30 dagar. Informationsskyldigheten gäller transaktioner som berör mer än ett land och som uppfyller särskilda kännetecken, exempelvis rådgivning under sekretess eller betalningar till lågskatteländer. Om rådgivaren är förhindrad att rapportera, övergår skyldigheten till skattebetalaren. Rapporterade upplägg delas automatiskt mellan EU:s medlemsstater varje kvartal. 

Vad betyder detta för dig som företagare eller skattebetalare?

Sedan skalbolagsdirektivet först presenterades 2021 har det diskuterats flitigt och flera ändringar har föreslagits, framför allt för att begränsa vilka företag som omfattas. Trots dessa anpassningar har medlemsländerna ännu inte kunnat enas om att anta direktivet, vilket har bidragit till den långa tystnaden kring frågan.

Skalbolagsdirektivet och DAC6 har olika syften och omfattning, men det finns överlappningar. DAC6 handlar främst om att rapportera vissa typer av skatteupplägg, medan skalbolagsdirektivet är mer inriktat på att direkt förhindra missbruk av bolagsstrukturer utan verklig verksamhet genom att neka hemvistrelaterade skatteförmåner. Det polska ordförandeskapet menar dock att målen med skalbolagsdirektivet kan uppnås genom att DAC6 utökas med nya regler.

Om skalbolagsdirektivet, eller motsvarande regler via DAC6, blir verklighet kan det få flera konsekvenser för företag med passiva holdingbolag. Även om det fortfarande råder viss osäkerhet kring exakt hur och när skalbolagsdirektivet eller motsvarande regler kommer att införas, är det tydligt att det finns krafter inom Europa som fortsatt driver initiativ kring skalbolagsdirektivet. Det är därför klokt att redan nu se över din bolagsstruktur och hålla förslaget i åtanke när det gäller eventuella framtida omstruktureringar inom strukturen. På så sätt kan du förbereda dig för kommande förändringar och undvika framtida problem med efterlevnad och rapportering.

Vi följer utvecklingen noga och återkommer med mer information så snart det finns nya besked. Under tiden är det viktigt att vara medveten om de potentiella förändringarna och börja planera för att anpassa verksamheten till de nya reglerna.