Ny ESO-rapport med förslag till skärpningar av 3:12-reglerna

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-board-governanceIdag hölls ett seminarium i Rosenbad rubricerat Skatteregler för mer företagande och fler jobb. På seminariet presenterades en ny ESO-rapport "3:12 corporations in Sweden: The effects of the 2006 tax reform on investments, job creation, and business start-ups", av Annette Alstadsæter, Martin Jacob och Altin Vejsiu.

Nedan lämnas en kortfattad redogörelse för rapportens innehåll.

Bakgrund

De så kallade 3:12-reglerna bestämmer hur utdelningar och kapitalvinster avseende aktier i fåmansföretag ska beskattas. Syftet med reglerna var ursprungligen att hindra att ägare till fåmansföretag omvandlar högre beskattade arbetsinkomster (ursprungligen cirka 50 procent skatt) till lägre beskattade kapitalinkomster (30 procent skatt). Reglerna hade ursprungligen karaktären av stoppregler. Från år 2006 och framåt har reglerna å ena sidan blivit mer förmånliga samtidigt som de å andra sidan även löpande har skärps. En kombination av ökad marginalskatt på arbetsinkomster (cirka 58 procent) och en sänkt skatt på 3:12-andelar (20 procent skatt) har ytterligare ökat spänningarna i systemet.

Rapporten

Forskarnas utgångspunkter är en analys av den reform som genomfördes år 2006 genom vilken den effektiva skattesatsen för ägare till 3:12-andelar sänktes från 30 procent till 20 procent, löneregeln förbättrades samt en schablonregel infördes vid beräkning av gränsbelopp. Forskarnas rapport missar dock helt att nämna den försämring som gjordes för ägare till 3:12-andelar i reformen, nämligen att de så kallade lättnadsreglerna slopades i denna reform. Det vill säga den möjlighet till enkelbeskattad utdelning som tidigare fanns.

Det forskarna bland annat har undersökt är hur reformen påverkat följande.

  1. Företagens investeringar i realkapital
    Här är uppfattningen att företagens investeringar i materiella tillgångar har ökat i viss mån. Företag med begränsade egna medel ökade sina investeringar mer än företag med kassareserver och balanserade vinstmedel.

  2. Sysselsättningen
    Forskarnas uppfattning är att reformen tycks haft en mycket liten effekt när det gäller att skapa nya arbetstillfällen.

  3. Bildandet av nya företag
    Antal företag med som bedriver verksamhet har inte ökat enligt rapporten. Det ökande antalet fåmansföretag (sic!) som bedriver verksamhet beror enligt forskarna främst på att fler befintliga handelsbolag och enskilda näringsidkare har ombildats till fåmansföretag då detta blivit mer förmånligt från ett skatteperspektiv.

  4. Företagsägarnas inkomster
    Forskarnas uppfattning är att företagsägarnas och företagens inkomster ökat i viss mån.

Rapportens diskussion och slutsatser

  • Spänningarna i det svenska skattesystemet ökar om bolagsskattesatsen sänks, å andra sidan ökar då incitamenten för att investera.
  • Definitionerna av vad som avses med fåmansföretag och aktiva ägare i ett fåmansföretag är ett problem.
  • När ägarlönen tas med i beräkningen av gränsbeloppet enligt huvudregeln blir det för många ägare förmånligt att beskattas enligt 3:12-reglerna.
  • Avsaknaden av ett krav på aktivitet i företaget ökar möjligheten till skatteplanering, företag startas endast av skatteskäl.
  • Regelverkets komplexitet kan göra att kringgåendena av skattereglerna ökar.

Forskarna lämnar ett antal förslag till hur de anser att regelverket bör förändras för att, enligt dem, täppa till kryphål utan att påverka reglernas effekter på värdeskapande och tillväxt.

  • Ett aktivitetskrav bör införas med ett aktivitetskrav på företagsnivå för att begränsa möjligheten att lägga samman utdelningsutrymme i fåmansföretag med låga eller inga inkomster.
  • En begräsning bör införas för så kallade fria yrkesutövare (exempelvis läkare, advokater och revisorer) att beräkna gränsbelopp.
  • Reglerna i allmänhet bör förenklas bland annat för att undvika oavsiktliga fel samt öka incitamenten för att starta eget företag.

Kommentar

Den nya ESO-rapporten analyserar bland annat effekter på antalet jobb och investeringar i fåmansföretag till följd av den lagstiftning som trädde i kraft år 2006.

Två år senare, år 2008, inträdde finanskrisen. Rapporten synes inte beakta hur finanskrisen påverkade olika privata eller offentligt ägda organisationsformers benägenhet att anställa i jämförelse med 3:12-bolag. Det kan finnas skillnader i hur privata investeringar i fåmansföretag påverkas av en finanskris (med en kraftig börsnedgång) i jämförelse med hur företag som ägs av stat, kommun och landsting eller som är noterade väljer att anställa.

Sammanfattningsvis är min uppfattning att 3:12-reglerna behöver en genomgripande översyn. Viktigt är att ett helhetsperspektiv anläggs och att företagarna nu ges lugn och ro. Den förändringstakt som regelverket haft medför att förutsebarheten för företagaren är låg och att konsekvenser av gjorda investeringar blir svåra att beräkna. Detta är något som rimligen påverkar viljan att investera.

Rapportens slutsatser kommer säkerligen att anlyseras och diskuteras av andra forskare.

Peter Hellqvist

Peter Hellqvist

Peter Hellqvist arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med skattefrågor rörande bland annat ägarledda företag och deras ägare.
010-212 52 91
Peter Hellqvist works with tax issues at PwC’s office in Stockholm, focusing on matters such as owner-managed companies and their owners.
+46 10 212 52 91

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

3:12 regelverket - förslag på nya regler för att identifiera fåmansföretag

Den 21 april 2021 remitterade Finansdepartementet en promemoria med förslag till två kompletteringar inom de särskilda skattereglerna för ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverkets prioriterade kontroller 2021

Nu har Skatteverket presenterat vilka områden som kommer att granskas extra under 2021. Årets prioriterade kontroller riktar in sig på ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skänk utdelning och julglädje till något som du brinner för

Under julen vill många människor göra skillnad och dela med sig till andra genom att skänka pengar till olika former av välgörenhet. Visste ...

Läs artikeln