Kommunala bolags avdragsrätt för ränta på lån till kommunen

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Clipboard-solid_0005_orangeNya utvidgade regler om begränsningar i avdragsrätten för ränta på skuld till ett företag i intressegemenskap började gälla i januari 2013. Sedan dess har tillämpningen av de nya reglerna på det kommunala området medfört att avdragsrätten enligt den så kallade ventilen har inskränkts.

Det finns inte några specifika regler för kommuner på detta område. Det är dock viktigt att veta att bedömningen av om en skuld har uppkommit av skatteskäl, inte kan göras på samma sätt som för privata bolagskoncerner.

Internbanksverksamhet, så kallad cash-pool, där en eller flera juridiska personer hanterar koncernens likviditet och där koncernens företag lånar kortfristigt (60-90 dagar), är en situation där ränteavdrag kan medges. En effektiv likviditetshantering inom en koncern kan vara ett affärsmässigt skäl till skuldförhållandet.

Externa lån som lämnas vidare

I fall som innebär att externa lån tas upp av kommuner och sedan på i princip oförändrade villkor lämnas vidare till direkt eller indirekt ägda kommunala bolag, så innebär detta ingen egentlig skattefördel för intressegemenskapen. Kommunen beskattas inte för ränteintäkten, men får inte heller avdrag för ränteutgiften. Därmed uppkommer ingen skattefördel för intressegemenskapen genom att kommunen tar upp de externa lånen, istället för att bolagen tar upp lånen själva.

Skatteverket anser att om en kommuns utlåning inte är större än dess externa upplåning så kan det presumeras att skuldförhållandena är huvudsakligen affärsmässigt motiverade och inte skattedrivna. I dessa fall anser Skatteverket att den omständigheten att det skattebefriade subjekt hade kunnat lämna tillskott istället för lån normalt inte behöver beaktas särskilt. Avdragsrätten bör i sådana fall normalt inte ifrågasättas, om det inte finns andra omständigheter som medför att skuldförhållandet inte kan anses affärsmässigt motiverat.

I ett förhandsbesked 2013-06-28, ansåg Skatterättsnämnden att ett kommunalt bolag hade avdragsrätt för marknadsmässiga räntor på kortfristiga lån (90-100 dagar) till kommunen, som kommunen i sin tur hade lånat upp externt. Förhandsbeskedet överklagades inte.

Internt upparbetade medel eller skattemedel och avgifter

Situationen där internt upparbetade medel eller skattemedel och avgifter har använts för utlåning till kommunala bolag, har i tidigare dialogfrågor besvarats positivt av Skatteverket. I ställningstagandet från 2014-03-10 är dock Skatteverket numera av uppfattningen att den omständigheten att tillskott hade kunnat lämnas istället för lån ska få betydligt större tyngd vid bedömningen. Gäller det stora belopp som lånas ut under längre tid och mer stadigvarande, kan kommunen normalt utan större olägenheter i stället lämna tillskott. Eftersom det direkt framgår av lagtexten att det särskilt ska beaktas om finansieringen istället hade kunnat ske genom tillskott, anser Skatteverket att mycket talar för att sådana lån många gånger inte bör anses tillräckligt affärsmässigt motiverade i den betydelsen som begreppet har i ventilen. En samlad bedömning måste dock göras av samtliga omständigheter.

I svar på dialogfrågor har Skatteverket, bland annat till Halmstads kommunala bolag, nekat avdrag för räntor på lån från kommunen, där lånen avsåg inom kommunen upparbetade medel och skattemedel.

I ett förhandsbesked från 2014-04-16, fann Skatterättsnämnden att räntekostnader som ett kommunalägt bolag hade på långfristiga skulder till kommunen (4-9 år), och som bestod av utlåning från kommunen av egna internt upparbetade medel, skattemedel och avgifter, inte var avdragsgilla. Kommunen ansågs ha kunnat lämna tillskott istället för lån till bolaget. Förhandsbeskedet avvisades och undanröjdes av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) genom beslut 2015-02-23, eftersom man ansåg att det vid prövning av ventilen aktualiseras utrednings- och bevisfrågor som inte lämpar sig för ett förhandsbesked.

Bengt Sörndal och Klas Moberg

Har du frågor om företagsbeskattning?

Fredrik Richter

Fredrik Richter

Fredrik Richter är verksam vid PwC:s kontor i Jönköping och arbetar primärt med omstruktureringar av och beskattningseffekter vid försäljning av s.k. fåmansföretag, fastigheter, bolagsbeskattning samt internationell beskattning. Fredrik är även delaktig i PwC:s idrottsnätverk.
010-212 52 37
Fredrik Richter works at PwC’s office in Jönköping and works primarily with restructuring and taxation effects on the sale of what are known as close companies, properties, corporate taxation and international taxation. Fredrik is also a member of the PwC sports network.
+46 10 212 52 37

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skatteförslagen i höstbudgeten för 2020 – en sammanställning

Idag lämnade regeringen höstbudgeten till riksdagen. Nedan har vi sammanfattat de viktigaste förslagen till ändrade regler på skatteområdet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Föreslagna förändringar av tvistlösningar i Europa

Regeringen lade nyligen fram det lagförslag som ratificerar ett EU-direktiv gällande lösningar av skattetvister kring dubbelbeskattning ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Vindkraftverk och statsstöd – planering av fastighetsskatten

Mot bakgrund av att det, enligt Skatteverket, inte går att dela upp statsstöd på del av en taxeringsenhet eller del av ett år kan det vara ...

Läs artikeln