Förlust på grund av ränteswap – utgift i näringsverksamhet eller förlust i inkomstslaget kapital?

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Money-solid_0005_orangeNäringsidkare fick inte avdrag för förlust enligt så kallat swapavtal trots att det lånet var kopplat till näringsfastigheterna. Förhandsbesked.

Bakgrund

En privatperson som bedrev fastighetsförvaltning i enskild firma hade lån i bank med rörlig ränta. Långivaren hade i sin tur lån med fast ränta. I syfte att istället få en garanterad fast räntenivå på räntekostnaderna på fastighetslånen ingick parterna ett så kallat swapavtal, avseende kassaflödet. Näringsidkaren med rörlig ränta bytte alltså (genom en swap) till sig en fast ränta med banken. Swapavtalet var inte omsättningsbart och rättigheter/skyldigheter kopplade till detta kunde inte överlåtas utan medgivande från banken.

Innebörden av swapavtalet torde ha varit att näringsidkaren betalde sin ”egen” rörliga ränta till bank med de rörliga räntebetalningar han genom swapavtalet erhöll från bank. Näringsidkaren var samtidigt skyldig att betala en fast ränta till banken enligt swapavtalet (för att banken skulle kunna fortsätta betala sin ”egen” fasta ränta).

Swapavtalet utföll till näringsidkarens nackdel, det vill säga den fasta räntekostnaden enligt swapavtalet översteg intäkten från den rörliga räntan enligt samma avtal vilket innebar en betalningsskyldighet.

Kort om gränsdragningen i vilket inkomstslag tillgång beskattas

Skattemässigt finns regler för enskild näringsverksamhet som anger att utgifter avseende tillgångar i näringsverksamhet räknas inte bara som lagertillgångar utan även som så kallade kapitaltillgångar. Undantag finns dock för kapitalförluster på till exempel näringsfastigheter, delägarrätter och fordringsrätter som inte räknas till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital. De räknas dock som tillgång i näringsverksamheten i vissa fall. Skulder räknas dock till näringsverksamheten om skulden hänför sig till tillgång som ingår i denna

Fråga till Skatterättsnämnden

Den fråga som ställdes till Skatterättsnämnden var i vilket inkomstslag (näring eller kapital) utgiften/förlusten enligt swapavtal ska redovisas?

Sökandens inställning var att utgiften skulle dras av i inkomstslaget näringsverksamhet. Skatteverket ansåg dock att utgiften skulle dras av i inkomstslaget kapital.

Skatterättsnämnden konstaterade att i tidigare rättspraxis hade swapavtal (vars underliggande tillgång hänförs till fordran i svenska kronor) betraktas som en ”fordringsrätt” (kapitaltillgång). Mot bakgrund av att swapavtalet inte kunde vara en så kallad lagertillgång i näringsverksamheten fann nämnden att swapavtalet skulle betraktas som en tillgång vilken ska undantas från inkomstslaget näringsverksamhet och istället beskattas i inkomstslaget kapital.

Kommentar

För sökanden innebär förhandsbeskedet att avdrag inte medges för förlusten avseende swapavtalet. Detta trots att det ursprungliga lånet hänför sig till en fastighet som ingår i näringsverksamheten. Själva skulden och därmed även de ursprungliga räntekostnaderna torde dock vara fullt ut avdragsgilla i näringsverksamheten. 

Det faktum att swapavtalet betraktades som en kapitaltillgång, trots att det finansiella instrumentet faktiskt inte var fritt överlåtningsbart (vilket är en grundprincip för värdepapper vilka beskattas i kapital), medför att avdrag medges i inkomstslaget kapital. Det innebär att förlusten inte är fullt ut avdragsgill.

Fredrik Richter

Fredrik Richter

Fredrik Richter är verksam vid PwC:s kontor i Jönköping och arbetar primärt med omstruktureringar av och beskattningseffekter vid försäljning av s.k. fåmansföretag, fastigheter, bolagsbeskattning samt internationell beskattning. Fredrik är även delaktig i PwC:s idrottsnätverk.
010-212 52 37
Fredrik Richter works at PwC’s office in Jönköping and works primarily with restructuring and taxation effects on the sale of what are known as close companies, properties, corporate taxation and international taxation. Fredrik is also a member of the PwC sports network.
+46 10 212 52 37

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skatteförslagen i höstbudgeten för 2020 – en sammanställning

Idag lämnade regeringen höstbudgeten till riksdagen. Nedan har vi sammanfattat de viktigaste förslagen till ändrade regler på skatteområdet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Sammanfattning av intervjuserien Skattekartan 2019

Hur vill politikerna lösa utmaningarna inom skatteområdet och vilka skatteförändringar är mest prioriterade? Under våren har vi intervjuat ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Mikael Carlén önskar trevlig sommar!

Under våren har Tax matters bland annat bjudit på intervjuserien ”Skattekartan 2019”, där representanter för de politiska partierna har ...

Läs artikeln