<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

BEPS och ränteavdragsbegränsningar

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Percent-3-solid_0002_burgundySom ett led i OECD:s BEPS-arbete presenterades före jul ett diskussionsunderlag för hur ränteavdragsbegränsningar kan utformas. Utgångspunkten är, som i hela BEPS-projektet, att ta fram regler som förhindrar att skattebaser minskas.

I rapporten konstateras att följande huvudalternativ för närvarande används i fråga om ränteavdragsbegränsningsregler.

1. Avdrag för räntekostnader relateras till ett bestämt ratio, vilket kan vara exempelvis förhållandet mellan lånat och eget kapital (”debt to equity”) eller EBITDA.

2. Avdrag för räntekostnader baseras på koncernens skuldsättningsgrad.

3. Särskilda skatteflyktsregler innebär att avdrag inte medges för räntekostnader hänförliga till särskilda transaktioner.

4. Test enligt armlängdsregeln innebär att räntenivån eller skuldsättningen i ett företag jämförs med situationen som skulle ha förelegat om företaget träffat avtal med tredje part.

5. Källskatt på räntebetalningar.

6. Avdrag medges inte för viss procent av räntebetalningarna oavsett till vem denna ränta betalas.

Inledningsvis anges att även om ett fast debt to equity-ratio kan vara förhållandevis enkelt att tillämpa är en sådan regel mindre lämplig att uppfylla syftet med BEPS, det vill säga att förhindra att skattebasen eroderas. Ett test enligt armlängdsregeln (punkt 4), källskatt på räntebetalningar (punkt 5) och att inte medge avdrag för viss procent av räntebetalningarna (punkt 6) anses inte heller lämpliga.

I underlaget diskuteras utformningen av lämpliga begränsningsregler. En första slutsats är att en begränsning bör utgå från omfattningen av räntebetalningar och inte skuldsättningen. Frågan är sedan om begränsningsregeln ska knytas till förhållandena i koncernen och i så fall vilken metod som ska användas för detta.

Rapporten diskuterar också vad som ska betraktas som ränta och vilka betalningar som ekonomiskt är att jämställa med räntor. Som ränta bör bland annat behandlas valutakurseffekter på lån samt garantiavgifter avseende finansiering.

Beträffande den finansiella sektorn konstateras i rapporten att exempelvis banker kommer att ha nettoränteintäkter. Därför kommer begränsningsregler inte att ha någon effekt på företag i denna sektor och kompletterande begränsningsregler behövs därför.

I en särskild bilaga listas några EU-frågor som ska diskuteras. Däremot finns inte någon diskussion redovisad i detta utkast exempelvis när det gäller hur olika ränteavdragsbegränsningsregler förhåller sig till EU-rätten.

Rapporten tar upp ett antal frågeställningar där man vill ha kommentarer. Rapporten har nu sänts på remiss och remissvaren ska ha kommit in till OECD senast den 6 februari. En slutlig version av rapporten kommer att presenteras för G20 i slutet av 2015.

Kommentar

Det bör betonas att rapporten bara är ett diskussionsunderlag och inte någon färdig lösning på frågeställningen. Diskussionsunderlaget från OECD innehåller därför många frågor (av såväl policy- som detaljkaraktär). Detta är naturligt eftersom OECD i detta skede efterfrågar synpunkter från olika intressenter på de olika frågeställningarna. De rekommendationer som den slutliga versionen av rapporten ska innehålla kan betecknas som ”best practice” beträffande ränteavdragsbegränsningsregler.

OECD diskuterar bland annat möjligheterna att beloppsmässigt begränsa en multinationell koncerns ränteavdrag beroende på förhållandena på koncernnivå. Även om vissa förslag i teorin kan förefalla enkla ligger det i sakens natur att de är mer komplicerade att genomföra i praktiken. Detta beror på att förslaget sannolikt kommer att implementeras på olika sätt i olika länder. Ytterst är detta en effekt av att förslaget inte kommer att vara ett utmejslat förslag utan mer ett ramförslag. Man kan därför utgå från att frågan om ”dubbelbeskattning” även fortsättningsvis kommer att vara aktuell: om ett bolag inte får fullt avdrag för räntekostnader riskerar det mottagande bolaget ändå att beskattas fullt ut för mottagna ränteintäkter.

I vissa avseenden liknar förslagen i rapporten de förslag som den svenska Företagsskattekommittén lade fram i juni förra året, men det finns också skillnader. OECD:s förslag kräver också en betydande internationell samverkan och samsyn. I remissyttrandena avseende Företagsskattekommitténs förslag till nya ränteavdragsbegränsningsregler framförde ett flertal remissinstanser att resultatet av BEPS-projektet i denna del borde avvaktas. Eftersom kommissionen nu i en formell underrättelse till svenska regeringen ifrågasatt om de nuvarande begränsningsreglerna är förenliga med EU-rätten kan det samtidigt finnas ett intresse från regeringen att överväga om nuvarande regler ändå måste ändras.

Ingrid Melbi och Fredrik Ohlsson

Har du frågor om företagsbeskattning?

Ingrid Melbi

Ingrid Melbi

Ingrid Melbi har tidigare arbetat på PwC med nationell och internationell företagsbeskattning med särskild inriktning på Private Equity.
010-213 37 88
Ingrid Melbi works with national and international corporate taxation at PwC in Stockholm, specialising in Private Equity.
+46 10 213 37 88

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Sänkt energiskatt på bensin och diesel från den första maj 2022

Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att regeringen ska återkomma med ett lagförslag om sänkt energiskatt på bensin och diesel. ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Förenklade skatteregler vid tillfälliga anställningar

Regeringen har beslutat att skattereglerna vid tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort ska förenklas för att undvika att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Oenighet om svenska ränteavdragsregler är förenliga med EU-rätten

Till skillnad från EU-kommissionen menar regeringen att de riktade ränteavdragsbegränsningar som infördes i företagssektorn 2019 är ...

Läs artikeln