Är bolagisering trots allt en trend inom föreningslivet?

‹ Tillbaka till artiklarna
 Martin_Vestman_5_snabba_frgor_om_bolagisering

Frågan om att släppa bolagisering av elitidrott fri har vid flera tillfällen röstats ned på Riksidrottsförbundets årsmöten. Trots detta ser vi en ökad bolagiseringstrend inom idrotten med flera bolagiseringar det senaste året och allt fler på gång. Hur kommer det sig?

Elitföreningar bedriver idag ofta delar av sin verksamhet via ett eller fler aktiebolag. Det kan röra sig om bolag som arbetar med marknadsföring, restaurang- och konferensverksamhet eller bolag som äger den arena som föreningen utövar sin verksamhet i. Inom fotbollen har det också varit vanligt med så kallade spelarinvestbolag som bidragit till finansieringen av vissa spelare. Huvuddelen av elitföreningarna bedriver dock alltjämt den idrottsliga verksamheten i föreningen. Tidigare har man kunnat se en trend där en bolagisering varit kopplad till externa aktieförsäljningar för att få in externt kapital. Senare tids bolagiseringar har dock skett utan att externt kapital tagits in och att föreningens externa finansiering därvid ökat. Vi tror att följande faktorer ligger bakom den bolagiseringstrend som råder nu.

Affärsmässiga skäl

Många av föreningarna inom elitidrotten omsätter åtskilliga tiotals miljoner kronor per år och har sin verksamhet uppdelad mellan föreningen och en eller flera aktiebolag. Genom att bolagisera elitverksamheten upplever nog många föreningar ett de får en mer enhetligt strukturerad verksamhet med tydligare krav på affärsmässighet och resultatansvar.

Skattemässiga skäl och Skatteverkets syn på elitidrott

Skatteverket har de senaste åren drivit en rad skatteprocesser mot idrottsföreningar med egna aktiebolag (till exempel arenabolag och marknadsbolag) och har även flaggat för att man vill pröva frågan om en förenings upplåtelse och/eller försäljning av medierättigheter är skattepliktig.

Rättsläget är osäkert, men om Skatteverket får framgång med sin ståndpunkt är risken stor att många föreningar får negativa skatteeffekter genom att delar av verksamheten blir skattepliktig och att föreningen har begränsad avdragsrätt för sina kostnader.

Föreningar som har bolagiserat sin elitverksamhet påverkas inte av denna fråga eftersom verksamheten i aktiebolaget är skattskyldig för inkomstskatt och moms. Skattskyldigheten för moms leder som regel till att bolaget får avdragsrätt för moms på verksamhetens kostnader, såsom materialinköp och andra tjänster.

Förbud mot tredjepartsägande inom fotbollen

Flera fotbollsföreningar har tidigare finansierat vissa spelarköp genom så kallade spelarinvestbolag. I spelarinvestbolaget har investerare gått samman för att finansiera spelarköp i förhoppning om att spelaren ska kunna vidareförsäljas för högre belopp. FIFA införde under 2015 regler som i praktiken förhindrar möjligheten att finansiera spelarköp på detta sätt. En bolagisering av elitverksamheten kan vara en metod för att avveckla spelarinvestbolag och ta in kapital för nya investeringar i spelare.

Idrottsaktiebolag drabbas inte av högre kostnader för polisbevakning

Idrottsaktiebolag kunde tidigare drabbas av högre kostnader för polisbevakning än idrottsföreningar. Dessa regler har ändrats och utgör således inte någon negativ faktor vid ett beslut om bolagisering.

Dessa är några faktorer som vi tror ligger bakom dagens bolagiseringstrend. Förutsättningarna och skälen till att bolagisera eller inte bolagisera sin elitverksamhet är dock olika för olika föreningar och det är viktigt att se över alla konsekvenser som en eventuell bolagisering skulle medföra. 

Martin Vestman och Jonas Hagström

Läs mer om skatt för idrottsföreningar

Har du frågor om företagsbeskattning?

Martin Vestman

Martin Vestman

Martin Vestman arbetar som skatterådgivare i Sundsvall och arbetar bland annat med rådgivning gentemot elitidrottsklubbar och ägarledda företag.
010-212 88 20
Martin Vestman works as tax advisor in Sundsvall and provides, amongst other things, advisory services to professional sports clubs and owner-led companies.
+46 10 212 88 20

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Nytt avsnitt i PwC:s serie om skatter: Joar Forssell inte nöjd med hur finansministern drivit frågan om en skattereform

  Som ungdomspolitiker tog Joar Forssell fram ett förslag till skattereform tillsammans med SSU:s ordförande Philip Botström. Hur ser Joar ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Ränteavdragsreglerna: nytt kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas

Skatteverket publicerade den 7 maj ett nytt ställningstagande kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas. Ställningstagandet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverkets nya ställningstagande till finansiella garantier inom koncerner

Skatteverkets två tidigare ställningstaganden gällande finansiella garantier ersätts av ett nytt för att bättre stämma överens med ...

Läs artikeln