Tonnageskatt kan bli verklighet för den svenska sjöfartsnäringen

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Percent-3-solid_0005_orangeEn statlig utredning föreslår att Sverige inför ett frivilligt tonnageskattesystem från den 1 januari 2016. Om förslaget går igenom skulle det innebära nya utmaningar och möjligheter för svensk sjöfart.

Bakgrund

Utredningen har haft i uppdrag att ta fram ett förslag till ett tonnageskattesystem och samtidigt se över andra befintliga stöd till sjöfartsnäringen. Det övergripande syftet med förslaget är att öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan och att det inte ska vara möjligt att växla mellan tonnagebeskattning och konventionell beskattning för att uppnå skattefördelar.

Med tonnagebeskattning avses att inkomsten beräknas schablonmässigt utifrån fartygets nettotonnage och inte utifrån det faktiska resultatet av näringsverksamheten.

Huvuddragen i förslaget

Förslaget innebär att den som vill ingå i tonnageskattesystemet ska ansöka om detta hos Skatteverket, som godkänner företaget för tonnagebeskattning. Företaget måste därefter vara kvar i systemet under minst 10 år. Samtliga företag inom en koncern med så kallad kvalificerad verksamhet måste samtidigt ansöka om tonnagebeskattning.

Med kvalificerad verksamhet menas transporter av gods eller passagerare med kvalificerade fartyg (sjötransporter). Med kvalificerat fartyg avses fartyg som

  • har ett bruttotonnage på minst 100,
  • har den strategiska och ekonomiska ledningen i Sverige och
  • huvudsakligen används i internationell fart eller inrikes fart i annat land. Transporter i enbart svenska vatten ska alltså inte omfattas.

Det ställs också krav på att fartyget ingår i en flotta av viss beskaffenhet, bland annat vad gäller ägande och registrering i Sverige.

Även verksamhet som är nödvändig för eller nära anknuten till sjötransporten ska omfattas, exempelvis lastning och lossning av gods, på- och avstigning av passagerare samt biljettförsäljning. Som förutsättning gäller dock att ersättningen för denna verksamhet ingår i ersättningen för själva sjötransporten. Även uthyrning av fartyg kan under vissa förutsättningar ingå i den kvalificerade verksamheten.

Tonnageinkomsten ska beräknas för varje kvalificerat fartyg utifrån fartygets nettodräktighet per 100 nettoton med fasta belopp kopplat till prisbasbeloppet, det vill säga utan hänsyn till faktiska intäkter och kostnader. Tonnageinkomsten läggs därefter samman med andra inkomster och beskattas med normal bolagsskatt. Förslaget föreslås träda ikraft den 1 januari 2016.

Hantering av ackumulerade överavskrivningar

En viktig del av utredningens direktiv har varit att latenta skatteskulder i form av ackumulerade överavskrivningar inte får efterges, men att en avskattning inte heller behöver ske omedelbart. Förslaget innebär att skillnaden mellan bokfört och skattemässigt värde på de inventarier som ska ingå i den tonnagebeskattade verksamheten fastställs vid inträdet i systemet. Skillnadsbeloppet ska sättas av i företagets räkenskaper. Minst 25 procent av beloppet ska återföras till beskattning om företaget inte ökar såväl sitt totala nettotonnage som den ägda andelen av nettotonnage. Avstämning ska göras vart femte år.

Finansiering av förslaget – minskat sjöfartsstöd

Utredningen beräknar att införandet av ett tonnageskattesystem kommer att kosta cirka 45 miljoner kronor årligen i minskade skatteintäkter. Förslaget är att detta finansieras dels genom en räntebeläggning av de latenta skatteskulderna, dels genom en minskning med cirka två procent av dagens sjöfartsstöd. Tre experter i utredningen reserverade sig mot den lösningen med motiveringen att det till största delen skulle bli de rederier som inte är kvalificerade för att tonnagebeskattas som får finansiera tonnageskattesystemets kostnader.

Kommentar

Idag tillämpas tonnageskatt i de flesta medlemsstater inom EU som har en betydande sjöfartsnäring. Det är inte heller första gången som det lämnas förslag till svenska tonnageskatteregler. Redan 2006 kom ett utredningsförslag som innehöll flera av de delar som nu aktuellt förslag gör. Det tidigare förslaget ledde dock aldrig till lagstiftning, vilket till stor del berodde på att förslaget innebar att de latenta skatteskulderna helt eller delvis skulle komma att efterges.

Det återstår att se hur nuvarande förslag tas emot, särskilt med tanke på hur systemet är tänkt att finansieras. Om riksdagen fattar beslut om att införa ett tonnageskattesystem kommer det att innebära nya utmaningar och möjligheter för svensk sjöfart.

Ulrika Lundh Eriksson och Rebecka Fröjd

Har du frågor om företagsbeskattning?

Ulrika Lundh Eriksson

Ulrika Lundh Eriksson

Ulrika Lundh Eriksson arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning med särskild inriktning mot transport, logistik och shipping. Hon arbetar vid PwC:s skatteavdelning i Göteborg.
010-213 14 17

Ulrika Lundh Eriksson works with national and international corporate taxation, specialising in transport, logistics and shipping. She works at PwC’s tax department in Gothenburg.
+46 10 213 14 17

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skatteförslagen i höstbudgeten för 2020 – en sammanställning

Idag lämnade regeringen höstbudgeten till riksdagen. Nedan har vi sammanfattat de viktigaste förslagen till ändrade regler på skatteområdet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Föreslagna förändringar av tvistlösningar i Europa

Regeringen lade nyligen fram det lagförslag som ratificerar ett EU-direktiv gällande lösningar av skattetvister kring dubbelbeskattning ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Vindkraftverk och statsstöd – planering av fastighetsskatten

Mot bakgrund av att det, enligt Skatteverket, inte går att dela upp statsstöd på del av en taxeringsenhet eller del av ett år kan det vara ...

Läs artikeln