Svenskt ränteavdragsmål till EU-domstolen

TM_pattern-14 ‹ Tillbaka till artiklarna

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslutade nyligen att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen i ett ränteavdragsmål om det är förenligt med etableringsfriheten inom EU att vägra ett svenskt bolag avdrag för ränta som betalats till ett franskt koncernbolag. Utgången kan ha stor betydelse för många liknande processer.

Bakgrund

Det svenska bolaget betalade ränta som gick till ett annat bolag inom samma koncern i Frankrike. Avdrag vägrades för räntorna med stöd av 24 kap 10d § tredje stycket i inkomstskattelagen. Enligt den regeln får en ränteutgift till ett annat bolag i intressegemenskapen inte dras av om det huvudsakliga skälet till att skulden uppstått har varit att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Eftersom det franska bolaget som räntorna betalades till hade underskott som uppkommit inom koncernen kunde det franska bolaget kvitta de mottagna räntorna mot underskottet.

Genom förarbetena kan det utläsas att bestämmelsen inte ska träffa företag som via koncernbidrag kan kvitta vinster och förluster mellan sig. Eftersom koncernbidragsreglerna endast är tillämpliga mellan företag som är skattskyldiga i Sverige, leder det till att gränsöverskridande koncerner träffas av avdragsförbud på andra villkor än inhemska svenska koncerner. Det har därför i målet bland annat ifrågasatts om avdragsförbudet det svenska bolaget drabbats av inte innebär en sådan indirekt diskriminering som är oförenligt med etableringsrätten. HFD har därför begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att få svar på om nekandet av det svenska bolagets ränteavdrag är förenligt med EU rätten.

Kommentar

2013 års ränteavdragsregler har varit diskuterade och kritiserade länge. Reglerna har även ifrågasatts av EU-kommissionen, som ansåg reglerna indirekt diskriminerande, svårbedömda, oproportionerliga och därmed oförenliga med EU-rätten. Regeringen höll inte med kommissionen.

I praktiken har reglerna tolkats av domstolarna på så sätt att den skattskyldige varit tvungen att visa att den bakomliggande transaktionen inte varit huvudsakligen skattemässigt motiverad. Det är alltid svårare att bevisa varför ett skäl inte varit anledningen till en transaktion som genomförts, än att visa på de skäl som varit anledningen till en transaktion. I slutändan blir det en bedömningsfråga vilket skapat både oförutsägbarhet och rättsosäkerhet.

Om EU-domstolen skulle komma fram till att aktuella ränteavdragsregler är EU-stridiga, innebär det att företag i nationell domstol kan åberopa bedömningen som EU-domstolen har gjort. EU-rätten har företräde vid konflikter som uppstår mellan nationell rätt och EU-rätt. Typiskt sett tar det dock mellan ett till två år innan en dom från EU-domstolen meddelas, vilket gör att det kan ta tid innan rättsläget klarläggs.

Tax matters följer naturligtvis rättsutvecklingen.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Veronica Eriksson

Veronica Eriksson

Veronica Eriksson arbetar med internationell och nationell företagsbeskattning samt ideella sektorn på PwC:s kontor i Jönköping.
010-213 04 97
Veronica Eriksson works with national and international corporate taxation at PwC in Jönköping.
+46 10 213 04 97

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Slopad värnskatt – möjligheter och fallgropar för entreprenörer och dess anställda

Riksdagen har beslutat att övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (den så kallade värnskatten) ska avskaffas. De nya reglerna gäller ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Avdrag för moms medgavs i samband med försäljning av dotterbolag

Förvaltningsrätten har medgett ett holdingbolag avdrag för ingående moms på omkostnader i samband med försäljning av dotterbolag. Domen ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Mikael Carlén summerar skatteåret och önskar God Helg!

2019 har varit ett intressant och spännande år. Brexit, DAC6 och de nya reglerna för begränsning av ränteavdrag är några av de stora ...

Läs artikeln