Budgetpropositionen för 2019 – vad händer nu?

Budgetpropositionen 2019 ‹ Tillbaka till artiklarna

Budgetpropositionen är regeringens förslag till statens budget för nästa år. Är det inte valår ska den lämnas till riksdagen senast den 20 september. Om det är valår och detta leder till regeringsskifte ska regeringen lämna budgetpropositionen inom tre veckor efter att den tillträtt, men senast den 15 november. Det börjar närma sig.

Formellt sitter den tidigare regeringen kvar till dess en ny tillträtt. Tillträder ingen ny regering är det alltså den tidigare regeringen som lämnar in budgetpropositionen för 2019 den 15 november. Några nya eller revolutionerande förslag i en sådan budget är inte att vänta. I praktiken förloras därmed ett år när det gäller nya förslag och reformer. Detta då flertalet skattelagar normalt börjar gälla vid årsskiften. 2019 riskerar med andra ord att bli ett förlorat skatteår. Skönt kan givetvis många tänka, men inte den som vill se förändringar. Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska skäl får en proposition som berör statens inkomster och utgifter lämnas efter budgetpropositionen. Rimligen måste gängse beredningstider även då iakttas.

Så vad kan då en ny regering göra som inte hinner få in något till den 15 november eller i vart fall inte hinner få med det man önskar i sin budgetproposition? Utgiftstaket i budgeten kan när som helst överskridas. Det är vad som kan bli aktuellt efter ett regeringsskifte eller efter ett val. När det gäller lagar som måste träda i kraft vid ett årsskifte för att kunna tillämpas är man dock tillbaka till ruta ett, man har förlorat ett skatteår.

Återstår således att se vad som sker och kommer under de närmsta veckorna när det gäller regering och budget.

Så vad kan stoppas in med kort varsel i en budget för 2019 om viljan finns?

Generationsskiftesförslaget i 3:12-reglerna. Här finns färdig lagtext och allt, bara att lyfta in. Att det ska bli samma skatteutfall för en företagare som säljer inom familjen som utom familjen har inte mött invändningar från något parti.

Att styrelseledamöter åter ska få ta in sina arvoden i bolag? Tveksamt då detta anses kräva omfattande lagändringar. Den tidigare möjligheten öppnades av Skatteverket, men de lär inte öppna den igen efter Högsta förvaltningsdomstolens näsknäpp.

Vidgat och explicit avdrag i skattelagstiftningen för olika hållbarhetsåtgärder utifrån Arla Foods fallet. Ett sådant avdrag i lagen måste även det utredas lite närmare, men det behöver inte ta alltför lång tid och borde vara en aktuell politisk fråga.

Särskilda personaloptioner? Här krävs ett fundamentalt omtag på Finansdepartementet, varefter en regering får återkomma med ett förslag till riksdagen.

Har du frågor om skatt?

Anders Månsson och Ulrika Lundh Eriksson

Anders Månsson och Ulrika Lundh Eriksson

Anders Månsson och Ulrika Lundh Eriksson arbetar på PwC:s kontor i Kristianstad respektive Göteborg. Anders arbetar som skatterådgivare för entreprenörer och deras bolag samt med skatteprocesser. Ulrika arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning med särskild inriktning mot transport, logistik och shipping.
Anders: 010-212 85 54, anders.maansson@pwc.com
Ulrika: 010-213 14 17, ulrika.lundh.eriksson@pwc.com
Anders Månsson and Ulrika Lundh Eriksson works at PwC’s office in Kristianstad and Gothenburg. Anders focus on tax issues such as taxation of owner-managed companies and their owners. Ulrika works with national and international corporate taxation, specialising in transport, logistics and shipping.
Anders: +46 10 212 85 54, anders.maansson@pwc.com
Ulrika: +46 10 213 14 17, ulrika.lundh.eriksson@pwc.com

Lämna en kommentar