De starkaste internationella skattetrenderna just nu

Planera för full öppenhet – inget annat! Det var det glasklara budskapet från OECD vid årets skattekonferens med International Fiscal Association, IFA. Konferensen samlar omkring 2 000 företrädare för finansdepartement, skattemyndigheter, EU/OECD, universitet, bolagsskattejurister och konsulter. Ämnet är internationella trender och skattenyheter.

Den förändring som svensk bolagsbeskattning står inför under de närmsta åren har beskrivits som den största under de senaste 50 åren. Just nu arbetas det så att pennorna glöder på det svenska finansdepartementet. Det är nya regler från EU och OECD som ska införas i svensk lag. Detta har vi bloggat om tidigare.

Här är de tydligaste trenderna från konferensen. De berör i första hand de större internationella bolagen men även direkt och indirekt alla svenska företag med internationella ambitioner.

• Högre skatterisk i verksamheten. Bolagsskattejuristerna pekade på dramatiskt högre risknivåer i verksamheten innan tillämpningen av alla ändringar klarnat. Men även därefter. Detta kommer att närmare beskrivas i särskilt inlägg.
• Beskattning i källstaten. Utvecklingen mot en ökad beskattning av vinster i källstaten, det vill säga det land där försäljningen sker, är tydlig. För svenska bolag innebär det att en mindre andel av vinsten framöver kommer att beskattas i Sverige. Den svenska bolagsskattebasen minskar och med den intäkterna från bolagsskatten. I vissa fall kan situationen beskrivas närmast som ett krig mellan länder om skatteintäkter med bolagen i mitten. Länder med stor marknad söker allt oftare ta ut en källskatt på olika betalningar från landet.
• Motverka aggressiv skatteplanering. Regeringar är mycket angelägna och kommer sannolikt att lägga stora resurser på att bekämpa aggressiv skatteplanering och få in ökade skatteintäkter till det egna landet. Detta ökar risken för dubbel beskattning av bolagens vinster.
• Ökad tillämpning av statsstödsregler. Reglerna om otillåtna statsstöd genom förmånliga skatteregler kommer att tillämpas mer frekvent inom EU. EU-kommissionens beslut om Apple och Irland där EU nu kräver 123 miljarder kronor i skatt i efterhand är en första indikation. Länder och bolag bör se upp med allt som avviker från det normala, var budskapet. Förmånliga skatteregler ska avvecklas i möjligaste mån, är uppfattningen inom OECD.
• Nya skatter och avgifter. Länder börjar bli allt mer kreativa genom att själva uppfinna olika nya skatter och avgifter som inte är avräkningsbara i dubbelbeskattningsavtal mellan länder. Detta leder lätt till dubbel beskattning av vinster. Pendeln har till och med svängt så långt att OECD nu startat ett projekt för vad de kallar tillväxtvänliga skatter!
• Ökade krav på öppenhet och transparens. Kraven på ökad öppenhet avspeglas i att de största bolagen måste lämna en detaljerad skatterapport för varje land de är verksamma, i ökat informationsutbyte mellan länder och i krav på nationella ägarregister för att motverka penningtvätt och ge insyn i ägande.
• Fler fasta driftsställen. Definitionen på fast driftsställe, det vill säga skattskyldighet i ett land, vidgas vilket leder till ökad osäkerhet om var en vinst ska beskattas.

I reaktion mot dessa skärpande och kontrollerande tendenser börjar några länder sänka generella skattesatser på bolag och i flera fall privatpersoner. För att konkurrera internationellt om investeringar är det nu Irlands generella bolagsskattesats på 12,5 procent som är måttstocken.

Kommentar

Transparens och öppenhet är de nya nyckelorden. För företag blir det allt viktigare att tydligt kunna redovisa hur olika vinster beräknas och var de uppkommer. Länders ökade krav på skatt kan leda till risk för ökad dubbelbeskattning av vinster och ökad intern redovisning.

Till detta måste bolagen förhålla sig i den nya skattevärld som växer fram med alltmer ansträngda statsfinanser i många länder och utvecklingsländers ökande välfärdsambitioner och insikt om värdet av sina marknader.

I två kommande blogginlägg kommer jag att utveckla bolagsskattechefernas syn på denna utveckling och beskattningsfrågor i den växande globala digitala ekonomin. Den senare frågan är högaktuell även inom Sverige.