Adventskalendern 2018: så fick vi till slut en budget för 2019 med en julklapp till våra familjeföretagare(?)

Under året har vi haft förmånen att bevaka den svenska inrikespolitiken vad gäller skattefrågorna. Året har självklart präglats av höstens val och partiernas positioneringar inför detta. Skattefrågorna fick dock ett något mindre utrymme i valrörelsen än vad vi väntat oss.

Det var egentligen först under slutspurten som framförallt Liberalerna profilerade sig på skatteområdet, bland annat med ett krav på slopad värnskatt. I övrigt följde partierna väntade linjer. Allianspartierna riktade in sig på ytterligare jobbskatteavdrag, höjd brytpunkt och utökade RUT-avdrag. Miljöpartiet inriktade sina skatteförslag på fortsatt grön skatteväxling medan Vänsterpartiet i valrörelsen lanserade en “röd skatteväxling” med sänkta inkomstskatter för låg- och medelinkomsttagare och höjda kapitalskatter. Socialdemokraternas valmanifest innehöll förslag om ökade skatter om cirka fem miljarder kronor, främst i form av en ny bankskatt och en höjd kapitalskatt “för dem som tjänar allra mest”.

Efter valet vaknade vi upp till ett, förvisso inte oväntat, stökigt parlamentariskt läge. Sverigedemokraterna i än starkare vågmästarroll och med olika politiska låsningar kring hur man anser sig kunna regera i den ena eller andra konstellationen. Dessa svåra låsningar kvarstår ännu och Sverige regeras fortsatt av en övergångsregering efter flera misslyckade försök att få en ny statsminister accepterad av riksdagen. Som en konsekvens av detta lades en reformfattig övergångsbudget på riksdagens bord och väl där föll den i omröstningen till förmån för Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag. Med undantag från vad budgetförslaget innehåller kommer 2019 sannolikt bli ett tämligen reformfattigt år på skatteområdet.

Inför valet talades det mycket om behovet av en ny stor skattereform. Utsikterna för att påbörja ett sådant arbete ser möjligen inte så ljusa ut just nu i skenet av det politiska spel som varit kring regeringsfrågan. En skattereform kräver sannolikt kompromissvilja och arbete över blockgränserna. Svårigheterna innebär dock inte att behovet av en skattereform minskar. Sverige liksom andra länder står inför utmaningar och har ett mer eller mindre ständigt behov av att se över skattesystemet. Det är också länge sedan en större skattereform genomfördes i Sverige. Många pekar bland annat på behovet av moderna skatter som bättre möter kraven från en alltmer digitaliserad värld, ett annat förhållande mellan beskattning av arbete och kapital samt förenklingar på skatteområdet. Återstår således att se vad som kan komma ut ur de förhandlingar om regeringsmakten som nu förs. Kanske är det så att dessa förhandlingar också kan öppna upp för fortsatta förhandlingar om en skattereform?

Vi hade också förmånen att under Almedalsveckan stå som värdar för en paneldebatt där samtliga riksdagspartier fanns representerade. Särskilt minns vi det löfte som alliansens företrädare, med omedelbart stöd av såväl Sverigedemokraternas som Miljöpartiets representanter, gav Sveriges familjeföretagare: Slopa den diskriminering som idag finns i 3:12-reglerna som gynnar den som säljer sitt bolag till någon utanför närståendekretsen. Man lovade att ändra denna regel med ett snabbspår i riksdagen under hösten. Ett sådant förslag finns också med i den nu antagna budgeten även om behandling kommer att ske först under 2019. Om än med viss fördröjning är detta ett positivt besked för alla Sveriges familjeföretagare.

God Jul!