‹ Tillbaka till artiklarna
Den 18 oktober var sista dag att lämna in remissvar avseende utredningen “Förenkla och förbättra!” (SOU 2024:36) i vilken nya 3:12-regler föreslås. Ett fyrtiotal remisser har lämnats in och nedan följer en sammanfattning av de synpunkter som har inkommit.
Bakgrund
3:12-reglerna styr beskattningen av utdelningar och kapitalvinster för delägare i fåmansföretag. Utredningen syftar till att förenkla dessa regler och minska den administrativa bördan för företag. Förslagen inkluderar bland annat slopande av kapitalandels- och löneuttagskraven, höjning av förenklingsregeln och harmonisering av takbelopp för utdelningar, se följande artikel.
Läs också: 3:12-utredningen har kommit med sitt förslag
Positiv inställning till förenklingar
En tydlig trend i remissvaren är en generell positiv inställning till förenklingar av 3:12-reglerna. Många remissinstanser, inklusive Skatteverket, FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) och NSD (Näringslivets skattedelegation, där bland annat Svenskt Näringsliv och Stockholms Handelskammare ingår), välkomnar förslagen som syftar till att minska den administrativa bördan för företag och göra regelverket mer lättillgängligt. Man är särskilt positiv till slopandet av löneuttagskravet och kapitalandelskravet (den så kallade 4-procentspärren) samt förslaget om gemensamt takbelopp för utdelningar och kapitalvinst.
Trots den positiva inställningen till förenklingar, finns det en utbredd uppfattning om att vissa delar av förslagen behöver förtydligas. Många påpekar att kvalifikationsbestämmelserna och utomståenderegeln är områden som kräver ytterligare klargöranden för att säkerställa rättssäkerhet och förutsebarhet för skattskyldiga delägare i fåmansföretag.
Flera remissinstanser, inklusive Uppsala universitet och Konjunkturinstitutet, uttrycker oro över att de föreslagna ändringarna med bland annat höjt basbelopp och slopat löneuttagskrav kan leda till ökad inkomstomvandling, där arbetsinkomster omvandlas till kapitalinkomster för att undvika högre beskattning. Detta kan undergräva regelverkets grundläggande syfte och leda till minskade skatteintäkter.
Många remissinstanser föreslår justeringar av de föreslagna reglerna för att bättre uppnå målen med utredningen. Vissa föreslår till exempel att grundbeloppet höjs från 4 till 5 inkomstbasbelopp (IBB) medan andra vill sänka beloppet och att löneavdraget om 8 IBB ska sänkas alternativt beräknas gemensamt för familjeägda företag. FAR föreslår att styrelsearvoden ska kunna ingå i löneunderlaget och Skatteverket betonar behovet av att klargöra tidpunkten för gemensam beräkning av lönebaserat utrymme för makar.
Vissa remissinstanser är kritiska till specifika förslag i utredningen. FAR, NSD, Almega och SVCA (Svenska riskkapitalföreningen) är kritiska till införandet av särskilda regler för beräkning av löneunderlag i dotterföretag som finansierats genom tillskott och FAR föreslår att dessa frågor behandlas i den separata utredning om beskattning av carried interest.
Läs också: Nytt förhandsbesked om carried interest
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är remissinstanserna generellt positiva till utredningens ambition att förenkla och förbättra 3:12-reglerna. Det finns dock en utbredd uppfattning om att vissa delar av förslagen behöver förtydligas och justeras för att säkerställa rättssäkerhet och förutsebarhet. Oro över ökad inkomstomvandling och kritik mot specifika förslag är också återkommande teman i remissvaren. Det är tydligt att en balans måste hittas mellan förenkling och att upprätthålla regelverkets grundläggande syfte att motverka inkomstomvandling.
Nu återstår att se om regeringen avser att återkomma med en proposition med ett skarpt lagförslag samt slutlig utformning på detta. Baserat på remissvaren och de kommentarer som lämnades från politiskt håll i samband med att utredningen publicerades i juni verkar det råda samsyn att 3:12-reglerna behöver justeras. Enligt förslaget ska reglerna träda ikraft den 1 januari 2026. 
Lämna en kommentar