USA:s skattepolitik i fokus inför presidentvalet 2024

Årets val i USA har beskrivits som ett Super Bowl på skatteområdet där allting är på bordet. Kamala Harris och Donald Trump har lagt fram konkurrerande skattepolitiska agendor som tävlar om vem som kan vara mest America first. Oavsett utgång kommer skattepolitiken stå i fokus och för svenska företag och investerare står mycket på spel.

Utmaningar för nästa president och kongress

De federala valen den 5 november kommer utöver presidentposten också att avgöra vilket parti som kontrollerar representanthuset och senaten. Nästa president och kongress kommer behöva hantera den växande federala skulden och budgetunderskottet, som har förvärrats av pandemin och de stora stimulanspaket som har antagits under de senaste åren. Samtidigt finns det trots fallande räntor fortfarande en recessionsrisk i ljuset av geopolitisk oro och hushåll pressade av inflationen. Ekonomin är högt på agendan bland väljare, och inte minst skattepolitiken i fokus. En växande federal skuld och räntekostnader kan dock begränsa utrymmet för ytterligare skattesänkningar eller utgifter och öka trycket för att hitta nya intäktskällor.

Det nuvarande tillfälliga upphävandet av skuldtaket löper ut den 1 januari 2025, vilket innebär att den nya kongressen måste hantera detta omedelbart. Om inte skuldtaket höjs eller upphävs igen, riskerar USA att behöva stänga ner federal verksamhet och ställa in betalningar, vilket skulle kunna få allvarliga ekonomiska konsekvenser.

Nästa kongress ställs också inför utmaningen att förlänga eller ersätta ett brett spektrum av skattebestämmelser som upphör eller bli mer restriktiva vid slutet av 2025. Dessa inkluderar flera delar från skattereformen 2017, Tax Cuts and Jobs Act (TCJA), som sänkte skattesatserna för både företag och privatpersoner, införde nya regler för internationell beskattning och utökade vissa skatteavdrag och krediter. Om dessa bestämmelser inte förlängs eller ersätts skulle det resultera i automatiska skattehöjningar för både privatpersoner och företag.

I förhandlingar kan det även bli aktuellt att ompröva andra nyligen antagna skattelagar, som till exempel de skatteincitament för grön energi som infördes som en del av Inflation Reduction Act (IRA) 2022. Dessa har i ljuset av stigande räntor visat sig vara dyrare än förväntat och har därför mött kritik från republikaner som vill begränsa eller avskaffa dem.

Sammantaget ger det ett komplext utgångsläge, vilket också försvåras av att åtgärder nu skjuts upp i avvaktan på att den nya administrationen tillträder.

Harris skatteagenda

Det övergripande budskapet från Harris är att de rikaste amerikanerna och de största företagen måste vara beredda på högre skatter för att möjliggöra investeringar i medelklassen och samtidigt minska det federala underskottet. Hon har också meddelat att hon stödjer flera av de skatteåtgärder som tidigare föreslagits av president Biden. Förslagen inkluderar:

• Höjning av den högsta federala bolagsskattesatsen från 21 procent till 28 procent
• Högre beskattning av utländska lågbeskattade immateriella tillgångar (“GILTI”), ersättning av nuvarande regler för skattebaseroderande betalningar (“BEAT”) med en generell regel för underbeskattade vinster och ökad beskattning av utländska inkomster (“FDII”).
• Ökad skatt på aktieåterköp från 1 procent till 4 procent
• Slopad avdragsrätt för ersättning till anställda överstigande 1 miljon dollar
• Höjning av den högsta individuella federala inkomstskattesatsen från 37 procent till 39,6 procent samt tilläggsskatten för kapitalinkomster (“NIIT”) från 3,8 procent till 5 procent
• Beskattning av höginkomsttagares kapitalinkomster till ordinarie skattesatser, utan möjlighet till dagens nedsättning till 20 procent för kvalificerande kapitalvinster och utdelningar
• Införa en ny 25-procentig minimiskatt “miljardärsskatt” för hushåll med en nettoförmögenhet över 100 miljoner dollar, med en skattebas som inkluderar orealiserade kapitalvinster 
• Nya skattelättnader, bland annat ett utökat barnavdrag, nya skatteåtgärder som syftar till att sänka bostadskostnaderna och avskaffandet av skatter på dricks för serviceanställda

Trumps skatteagenda

Trump har förordat skattesänkningar för att stimulera ekonomisk tillväxt, kombinerat med att öka de federala intäkterna med tullar på minst 10 procent på alla utländska varor och en 60-procentig tull på all import från Kina. Utgångspunkten är att detta ska kunna finansiera ytterligare skattelättnader för amerikanska företag och hushåll. 

Andra förslag inkluderar:

• Att göra de TCJA-bestämmelser som löper ut vid slutet av 2025 permanenta
• Sänkning av den högsta federala bolagsskattesatsen från 21 procent till 20 eller 15 procent
• Avskaffandet av skatter på dricks för serviceanställda
• Avskaffa inkomstskatten på socialförsäkringsförmåner
• Främja bostadsägande genom skatteincitament och stöd för förstagångsköpare
• Skattekrediter för familjer

Republikansk president och kongress

Republikanerna kontrollerar för närvarande representanthuset och om de även vinner senaten och presidentposten kan det förväntas att de kommer att söka förlängning av slutdatumet för TCJA och rulla tillbaka hela eller delar av IRA. Det finns dock olika åsikter bland republikaner och växande bekymmer över budgetunderskottet. Förväntningen är därför att det inte blir några ytterligare genomgripande skatteförändringar eller sänkning av bolagsskattesatsen i likhet med de som infördes 2018.

Svenska företag och investerare kan med en republikansk president och kongress förväntas kunna dra nytta av lägre skattesatser och skatteincitament i USA, särskilt för varor som produceras i landet. Samtidigt kan amerikanska tullar på utländska varor riskera att skapa handelskonflikter, störa värdekedjor och leda till högre politisk osäkerhet. Republikanerna betraktar dessutom OECD:s tvåpelarlösning som en beskattning av amerikanska företag och har signalerat motåtgärder. 

Demokratisk president och kongress

Demokraterna har en relativt hög tröskel för att vinna kongressen eftersom det finns få platser i representanthuset där de kan konkurrera och kartan för senatsvalen gynnar republikanerna. 

Om Harris väljs till president och demokraterna också vinner kontrollen över kongressen kan svenska företag och investerare förvänta sig högre skattesatser och strängare regler för både nationell och internationell beskattning i USA. En demokratiskt kontrollerad kongress kan dock medföra ytterligare skatteincitament för framförallt bostadssektorn och investeringar i grön energi och infrastruktur. Harris har uttryckt stöd för OECD:s tvåpelarlösning för att beskatta den digitala ekonomin, vilket kan leda till att amerikanska regler harmoniseras med regelverk som antagits av bland annat EU:s medlemsländer och minska risken för dubbelbeskattning.

Delad partikontroll

I dagsläget ser det osannolikt ut att något parti når 60 platser i senaten, vilket är det antal röster som vanligtvis krävs för ny lagstiftning. Senatens regler tillåter dock att lagstiftning som antas genom så kallad budgetförlikning godkänns med enkel majoritet. 

Delad kontroll över presidentposten och kongressen skulle göra användningen av budgetförlikningsförfaranden osannolik och kräva partiöverskridande överenskommelser för att undvika de automatiska skattehöjningar som upphörandet av TCJA-bestämmelser medför. Det kommer kräva en villighet till kompromisser på båda sidor. En valutgång utan ett tydligt mandat för endera parti riskerar också att skapa osäkerhet kring åtgärder som behöver vidtas i närtid för att undvika kostnadshöjningar för amerikanska hushåll och företag.

Utan överenskommelser står även svenska företag och investerare inför skattehöjningar när TCJA-bestämmelser upphör. Behovet av kompromisser kan också skapa en osäker framtid kring de skatteincitament kring exempelvis grön energi som finns idag och försvåra planering. Samtidigt kan det förväntas att höjningar av exempelvis bolagsskattesatsen begränsas.

I tillägg kan noteras att presidentens makt utökats de senaste åren och utan beslut i kongressen kan det komma exekutiva beslut med kort varsel, utanför det traditionella lagstiftningsarbetet. Det kan i sig skapa en osäker spelplan, där sådana beslut kan bli föremål för rättsprocesser och eventuellt också ogiltigförklaras.

Tid att agera

Det amerikanska valet kommer få stor effekt på svenska företag och investerare, både direkt och indirekt, och kräver en beredskapsplan för att navigera i de komplexa utmaningar som kan uppstå efter valet. De som vill undvika att förekommas av förändringar bör redan nu proaktivt utvärdera de olika förslag som är på bordet och modellera effekterna vid olika utfall. Vi förväntar oss att fokuset på industripolitiken i valarbetet sätter tonen för lagstiftningsarbetet på skatteområdet framöver, oavsett utgång. Leveranskedjor och tidigare investeringskalkyler bör ses över i ljuset av det.

PwC Sveriges US Tax Desk stöttar med vägledning kring amerikanska skattefrågor för svenska företag och privatpersoner. Välkommen att kontakta Carl Wattrang, Alexander Stänkelström eller Sophia Nilsson.

Läs också: Sales tax vid försäljning i USA - tänk på det här!