‹ Tillbaka till artiklarna
PwC har publicerat sin årliga undersökning av aktierelaterade incitamentsprogram i svenska noterade bolag: PwC:s Incitamentsstudie 2025. Studien belyser flera teman och trender. Ur ett skatteperspektiv noterar vi att bolag i större utsträckning riktar blickarna från kapitalbeskattade teckningsoptioner till förmån för tjänstebeskattade alternativ, som renderar annan beskattning och andra typer av kostnader. PwC bjuder in till ett seminarium måndagen den 10 november, där vi går igenom resultaten av studien mer i detalj och diskuterar praktiska implikationer.
Sedan år 2002 har PwC genomfört sin årliga undersökning av aktierelaterade incitamentsprogram i svenska noterade bolag vilket ger både en aktuell lägesbild och en unik historisk jämförelse mot tidigare trender. Årets upplaga, som omfattar 810 noterade bolag på Nasdaq Stockholm (Large, Mid och Small Cap), First North och NGM, bygger på beslut från bolagsstämmor mellan 1 januari och 30 september 2025 samt uppgifter i årsredovisningar.
Trender i svenska noterade bolag
I studien framträder ett antal trender bland de svenska noterade bolagen; aktieprogrammens fortsatta frammarsch, en nedgång för teckningsoptioner som helhet och en fortsatt ökning av ESG-relaterade prestationsvillkor (om än i en långsammare takt än tidigare).
Några utvalda reflektioner:
- Intresset för incitamentsprogram är fortsatt högt: Cirka 40 procent av alla bolag införde nya program 2025, en tydlig ökning mot föregående år då 35 procent av bolagen införde nya program. På Large Cap är nivån historiskt stark, med 65 procent som infört nya program och 81 procent med nya eller utestående program.
- Skifte från optionsprogram mot aktieprogram: På Large Cap har aktieprogram ökat från 57 till 72 procent av programmen över tre år, driven av en markant uppgång i aktiesparprogram. Samtidigt har optionsprogrammen minskat från 35 till 20 procent under samma period.
- Teckningsoptioner tappar mark: Teckningsoptioner är fortsatt den vanligaste typen av program bland noterade bolag. Sett till alla listor har dock andelen teckningsoptionsprogram sjunkit från 60 procent 2021 till 40 procent 2025. Nedgången drivs av olika faktorer som bland annat lägre deltagaraptit för optioner och ett osäkrare börsklimat.
- ESG-mål alltjämt viktiga: Vad gäller prestationskrav på programmen är finansiella mål som krav på totalavkastning fortsatt vanligast, men ESG-mål ligger kvar på en hög nivå och omfattar omkring en femtedel av alla prestationsvillkor, med exempel som minskade utsläpp, mångfaldsmål och kund- eller medarbetarnöjdhet.
- Tydlig målbild och transparens: 62 procent av de prestationsbaserade programmen redovisar sina mål i styrelsens förslag, en ökning från 52 procent 2024. Investerares krav på transparens påverkar bolagens praxis.
- Deltagarkretsen smalnar: 71 procent av programmen riktas till ledningsgrupper och nyckelpersoner. Program till alla anställda är betydligt mindre vanliga än när studien startade 2002.
- Subventioner fortsatt vanligt: För att underlätta deltagandet i programmen förekommer det att programmen subventioneras. På exempelvis Large Cap subventionerades 64 procent av tecknings- och köpoptionsprogrammen under året, ofta i intervallet 50–100 procent av premien. Det bidrar till deltagande – men påverkar bolagets kostnadsbild.
Våra kommentarer
I en marknad där intresset för incitamentsprogram är högt, och där investerares förväntningar på transparens och hållbarhetskoppling ökar, är utformningen av incitamentsprogram strategiskt viktig. För bolagets befattningshavare och ersättningskommittéer innebär detta att de program som ställs ut behöver beakta flera aspekter som affärsstrategi och mål, programmets påverkan på kostnad och redovisning samt programmets genomförbarhet.
Vi ser ett tydligt och bestående skifte från teckningsoptionsprogram, mot aktiebaserade program, särskilt bland Large Cap-bolagen. Intresset för teckningsoptioner har minskat i takt med ett mer osäkert börsklimat och lägre deltagaraptit för optioner med hög risk och investeringskrav. Aktieprogram, inte minst aktiesparprogram och prestationsaktier, uppfattas som mer intuitiva, mer direkt kopplade till aktieägarvärde och i många fall enklare att implementera globalt. Från ett skatteperspektiv innebär denna trend från en svensk kontext att bolag i större utsträckning riktar blickarna från teckningsoptioner som kapitalbeskattas för svenska deltagare till förmån för tjänstebeskattade alternativ som renderar annan beskattning och helt andra typer av kostnader för bolaget.
Utifrån studien är det tydligt att aptiten för aktiebaserade program fortsätter att öka, i jämförelse med exempelvis teckningsoptioner och andra optionslösningar. Skälen är både praktiska och strategiska då det ger en högre flexibilitet i prestationsmål och större förutsägbarhet i rapportering och kostnad. För många Large Cap-bolag har prestationsbaserade aktieprogram blivit en alltmer naturlig del av ersättningsstrategin – en trend vi bedömer kommer att bestå.
Kontakta oss för rådgivning
Marknadspraxis kan fungera som värdefull vägledning men det är avgörande att varje bolag utformar sina incitamentsprogram utifrån sina egna mål och förutsättningar. För rådgivning och diskussioner om vilket typ av incitamentsprogram som kan appliceras för just ert bolag är ni välkomna att kontakta våra experter.
Ladda ner studien här
Läs mer om seminariet här
Lämna en kommentar