Budgetpropositionen för 2024 - så här ser skatteförslagen ut

Idag den 20 september 2023 lämnade regeringen budgetpropositionen för 2024 till riksdagen. Regeringen prioriterar att bekämpa inflationen och stötta hushåll och välfärd. Budgeten är återhållsam för att inflationen ska bekämpas. För att motverka att priser höjs mer än nödvändigt och för att stötta dem som drabbas särskilt hårt av prisökningarna föreslår regeringen flera åtgärder.

Vi sammanfattar här regeringens förslag.

Skatt på arbetsinkomster

• Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Någon justering ska inte göras vid bestämmandet av skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 bör alltså ligga kvar på samma nivå som för beskattningsåret 2023. Det innebär att skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster uppgår till 598 500 kronor (49 875 kronor/månad) för beskattningsåret 2024. Om skiktgränsen skulle räknas upp enligt det ordinarie förfarandet skulle den uppgå till 666 200 kronor (55 516 kronor). Ändringen träder i kraft den 1 januari 2024.
  
  
• Ett förstärkt jobbskatteavdrag. Förstärkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget minskar statskassans intäkter med drygt 11 miljarder kronor och riktar sig främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Förslaget finansieras genom att indexeringen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt pausas under 2024. För en person med en inkomst på cirka 40 000 kronor i månaden (480 000 kronor/år) innebär det en skattesänkning på cirka 500 kronor i månaden (7000 kronor/år). Förslaget lämnas till riksdagen senare under hösten. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
  
  
• Bättre möjligheter för företag att attrahera och behålla nyckelkompetens. Regeringen går fram med ett förslag om förlängd expertskatt från fem till sju år. Förslaget förväntas träda i kraft den 1 januari 2024 och kommer att tillämpas för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 mars 2023.
  
  
• Regeringen sänker skatten för alla pensionärer med sammanlagt två miljarder kronor. Förslaget innebär att det förhöjda grundavdraget (67 år) höjs på motsvarande sätt som jobbskatteavdraget. Sammantaget med den indexering av grundavdraget som görs årligen innebär detta att en pensionär med en pension på 25 000 kronor i månaden får 3 400 kronor mer i plånboken varje år.
  
  
• Pensionärer födda 1957 kompenseras. Åldersgränsen för att få ta del av det förhöjda grundavdraget höjdes den 1 januari 2023 så att det omfattar personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år. Detta innebar att de som är födda 1957 hamnade i kläm och tvingas vänta ett extra år på den skattesänkning som det förhöjda grundavdraget medför. Att dessa personer under 2023 behandlas som pensionärer i vissa delar av våra system men inte i andra är givetvis orimligt.
  
  Personer födda 1957 kompenseras genom utbetalning på skattekontot från 1 juli 2024. Inget ansökningsförfarande krävs. Satsningen kommer totalt att motsvara skatteeffekten av det förhöjda grundavdraget. Den exakta utformningen kommer vi att återkomma till. Sammantaget bedöms kompensationen uppgå till 3,2 miljarder kronor och omfatta cirka 110 000 personer. För att inte samma situation ska uppkomma för personer födda 1959 aviserar regeringen att ikraftträdandet av en höjd åldersgräns till 67 år, för rätt till det förhöjda grundavdraget, senareläggs med ett år till den 1 januari 2027. Detta bedöms innebära minskade skatteintäkter med 3,4 miljarder kronor 2026.
  
  
• Tillfälligt höjt tak för rotavdrag. För att främja sysselsättningen i byggsektorn i ett svårt ekonomiskt läge kommer regeringen att föreslå en tillfällig höjning av taket för rotavdraget under 2024 till 75 000 kronor per person (jämfört med tidigare 50 000 kronor). Förslaget syftar till att öka efterfrågan på rotarbeten (det vill säga reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad) under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten bedöms minska. Vidare separeras taken på RUT och ROT och uppgår efter ändringen till 75 000 kronor vardera. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Kapital och egendomsskatter

• Tilläggsdirektiv 3:12-reglerna. Regeringen har även beslutat om ett tilläggsdirektiv som innebär att de så kallade 3:12-reglerna ska ses över för att reglerna om så kallade kvalificerade personaloptioner ska bli mer effektiva, och därmed underlätta för företag att attrahera nyckelkompetens. 3:12- kommittén får därmed i ytterligare uppdrag att analysera på vilket sätt 3:12-reglerna kan ändras för att göra de särskilda bestämmelserna om lättnader i beskattningen av personaloptioner (så kallade kvalificerade personaloptioner) mer effektiva när det gäller att attrahera och behålla nyckelkompetens, och lämna förslag till de författningsändringar som kommittén anser är lämpliga.
  
  
• Höjd jämförelseränta. Reglerna om beräkning av ränteförmån ändras. Det görs genom att jämförelseräntan höjs med en halv procentenhet. Jämförelseräntan uppgår därefter till statslåneräntan vid en viss tidpunkt plus en och en halv procentenhet (1,5 procent). Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.
  
  
• Marköverföringar enligt fastighetsbildningslagen. Om den kontanta ersättningen vid överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsreglering, eller vid uppdelning i lotter genom klyvning, inte överstiger 42 000 kronor ska kapitalvinsten inte tas upp.
  
  
• Allframtidsupplåtelser. Omkostnadsbeloppet för den eller de allframtidsupplåtelser som den skattskyldige gör under beskattningsåret får beräknas till sammanlagt 12 000 kronor.
  
  
• Samfälligheter. Överskott i en delägarbeskattad samfällighet ska bara tas upp om det överstiger 1 500 kronor. För privatbostadsfastigheter och fastigheter som innehas av privatbostadsföretag gäller det bara om överskottet är avkastning av kapital. Uppgift om en privatbostadsfastighets andel av samfällighetens inkomster ska lämnas in som kontrolluppgift till den del inkomsterna överstiger 1 500 kronor. De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.

Företagsskatter

• Tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Det bör införas bestämmelser i svensk rätt som motsvarar de materiella bestämmelserna i minimibeskattningsdirektivet vars syfte är att uppnå en effektiv minimibeskattning av enheter som ingår i stora nationella eller multinationella koncerner. Enligt det kommande förslaget ska nationella och multinationella koncerner med en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro vara föremål för en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Regeringen beslutade den 31 augusti 2023 att inhämta Lagrådets yttrande och avser att under 2023 återkomma till riksdagen med ett förslag. Förslaget innebär att skatteintäkterna bedöms öka med 0,5 miljarder kronor per år. Bestämmelserna bör tas in i en särskild lag om tilläggsskatt. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2024.

Socialavgifter

• Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år slopas.
  
  
• Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling bör ändras på så sätt att avdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften görs mot summan av dessa avgifter. Den generella nedsättningen av egenavgifterna bör ändras på motsvarande sätt och avdraget bör i det fallet göras mot summan av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften. De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på ersättning som utges, respektive inkomster som uppbärs, efter den 31 december 2023.

Skatt på konsumtion, punktskatter mm

• Sänkt skatt på snus. Regeringen avser att återkomma med ett förslag till riksdagen om skatterna för tobak och nikotin. Förslaget är att skatten på snus sänks, medan skatterna för bland annat cigaretter och röktobak höjs. Genom detta förväntas priset på en dosa snus sänkas med cirka tre kronor och priset på ett paket cigaretter höjas med cirka fyra kronor. Dessa ändringar omfattar dock inte skatten för tobaksfritt snus eller e-vätskor som bedöms ligga på en lämplig nivå i dag. Regeringen bedömer dock att det finns skäl att dessa skatter årligen ska räknas upp med inflationen, vilket redan i dag sker för tobaksprodukter. På så sätt kommer förhållandet mellan skatterna på tobak och nikotin att vara samma över tid. Ändringarna bör träda i kraft den 1 november 2024.
  
  
• Plastpåseskatten avskaffas. Att bekämpa och förhindra miljöförstöring är en central fråga för regeringen. Regeringen verkar samtidigt för att politiken ska vara långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv. Regeringen föreslår i budgeten att skatten på plastbärkassar avskaffas eftersom den inte bedöms vara nödvändig för sitt syfte. Regeringen föreslår att skatten avskaffas den 1 november 2024.
  
  
• Sänkt skatt på drivmedel. Bensinskatten sänks 2024 med 1,64 kronor/liter (inklusive moms). Indexeringen av bensinskatten får inget genomslag. Skatten sänks därutöver med 0,75 kronor per liter. Bensinskatten sänks med ytterligare 0,75 kronor per liter 2025 jämfört med om 2024 års nivå hade indexerats upp.
  
  
• Dieselskatten sänks med 43 öre/liter (inklusive moms). Indexeringen begränsas så mycket som är möjligt med hänsyn tagen till EU:s miniminivå.
  
  
• En utökad skattenedsättning för jordbruksdiesel ska gälla även under 2024. Förslaget är en nedsättning om 3 926 kronor per kubikmeter. Det innebär en skatt för diesel i miljöklass 1 ner mot EU:s minimiskattenivå.
  
  
• Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt. Omsättningsgränsen för undantag från mervärdesskatt bör höjas från 80 000 kronor till 120 000 kronor per kalenderår. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2025.
  
  

Vi återkommer med fördjupade artiklar och kommentarer kring de viktigaste skatteförslagen i höstbudgeten.