Budgetpropositionen för 2025 - så här ser skatteförslagen ut

Idag den 19 september 2024 lämnade regeringen budgetpropositionen för 2025 till riksdagen. Eftersom såväl inflationen som inflationsförväntningarna nu är lägre väljer regeringen att skifta strategi för att ta sig an de utmaningar som fortfarande finns för den svenska ekonomin. Budgeten har enligt regeringen fokus på att stärka hushållens köpkraft genom att de får mer kvar i plånboken, att se till att fler kommer i arbete och att genomföra reformer för ökad tillväxt.

Vi sammanfattar här regeringens förslag på skatteområdet. Om inget särskilt nämns föreslås förslagen börja gälla från den 1 januari 2025.

Skatt på arbetsinkomster

• Sänkt skatt för löntagare. Inkomstskatten sänks genom att det ordinarie jobbskatteavdraget förstärks. Det sker genom att skattereduktionen höjs för personer med arbetsinkomster som överstiger ca 190 500 kronor per år. Förslaget är främst riktat till heltidsarbetande låg- och medelinkomsttagare som tjänar mellan 15 900 kronor och 40 000 kronor per månad. Förslaget innebär dock att alla med arbetsinkomster som överstiger ca 190 500 kronor per år ges en skattereduktion med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna än i dag. I genomsnitt bör skattereduktionen öka med knappt 2 600 kronor per person och år för dem som berörs av förslaget.
  
  
• Sänkt skatt för pensionärer. Sänkt skatt på pension genom ett förhöjt grundavdrag som ska motsvara det förstärkta jobbskatteavdraget. Det förhöjda grundavdraget gäller såväl pensionärer som personer som har fyllt 66 år som fortsätter att arbeta. I genomsnitt sänks skatten med cirka 1 100 kronor per person och år för dem som berörs av förslaget.
  
  
• Sänkt skatt för höginkomsttagare. Marginalskatten sänks från 55 till 52 procent genom att slopa avtrappningen i jobbskatteavdraget för dem med inkomster över cirka 65 000 kronor per månad. Den genomsnittliga skattesänkningen för de som berörs blir ca 10 100 kronor per år.  Enligt regeringen ska detta signalera att det ska löna sig att utbilda sig och arbeta mer.
  
  
• Skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs. Indexuppräkningen återupptas från frysningen förra året. Det är ingen reform i formell mening, men gör skillnad för dem med högre inkomster som betalar mindre i statlig skatt när gränsen höjs.
  
  Skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret för 2025 kommer att uppgå till 625 700 kronor (ca 52 140 kr/mån). Skiktgränsen för 2024 uppgår till 598 500 kronor (49 875 kr/mån) kronor.
  
  
• Höjd beloppsgräns för avdrag för resor till och från arbetet. Beloppsgränsen för vilka kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats får dras av höjs från 11 000 till 13 000 kronor. Detta gäller även resor till utbildningsplats och inställelseresor. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2026.
  
  
• Öresundsavtalet. Regeringen aviserar att man kommer lägga fram det uppdaterade Öresundsavtalet för Riksdagen under hösten så att det kan träda i kraft från den 1 januari 2025. 
  
  Läs också: Sverige och Danmark enas om nytt Öresundsavtal för arbetspendlare
  
  
• Sänkt gräns för expertskatt. Gränsen för vilka personer som omfattas av expertskatt sänks från en månadslön på 114  600 kronor för 2024 till 88 200 kronor för 2025. Utländska forskare, experter och andra nyckelpersoner som tjänar över detta belopp kan undanta 25 procent av lönen både från inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. 

Kapital och egendomsskatter

• Slopat ränteavdrag. Den generella rätten till avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital bör begränsas så att ränta får dras av bara på lån som uppfyller särskilda förutsättningar gällande värdering av ställda säkerheter och maximal belåningsgrad. Ränta bör få dras av på lån med säkerhet i bostad, noterade värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, samt på lån som har lämnats av en pantbank. Ränta bör också få dras av om lånet avser finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av en byggnad och avsikten är att lånet när byggprojektet är färdigt ska omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad. Rätten till avdrag för ränteutgifter bör trappas av på två år. Det innebär att avdrag för beskattningsåret 2025 bör göras med 50 procent av ränteutgifter på lån som inte omfattas av avdragsrätten. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2025.
  
  
• Sänkt skatt på sparande. En skattefri grundnivå införs för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i PEPP-produkt. Den skattefria grundnivån uppgår till 150 000 kronor från och med den 1 januari 2025 och till 300 000 kronor från och med den 1 januari 2026. Skattefriheten erhålls som ett avdrag i inkomstdeklarationen. Det innebär mer pengar i plånboken: 750 kronor i sänkt skatt för en mediansparare med 78 000 kronor på ISK.
  
  
• Slopad stämpelskatt på skepp. Stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp bör slopas. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2025.
  
  
• Höjd fastighetsskatt på vindkraftverk. Fastighetsskatten på vindkraftverk bör höjas från 0,2 procent till 0,5 procent av taxeringsvärdet. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2026.

Företagsskatter

• Förbättrade och förenklade regler om avdrag för tidigare års underskott ska införas. Bland annat höjs den så kallade beloppsspärren till 300 procent av utgiften för förvärvet av underskottsföretaget och flockregeln begränsas till att gälla förvärv över 20 procent under en treårsperiod och även inkludera indirekta förvärv i underskottsföretag. Ändringarna träder ikraft den 1 januari 2025.
  
  Läs också: Tid att se över reglerna kring skattemässiga underskott och fusioner?
  
  
• Förbättrade skattemässiga villkor för enskilda näringsidkare som bland annat innebär negativ räntefördelning inte ska göras om det negativa kapitalunderlaget är högst 500 000 kronor. Positiv räntefördelning får dock alltid göras, oavsett storlek på kapitalunderlaget.
  
  
• Ett grundavdrag bör införas i lagen om riskskatt för kreditinstitut. Grundavdraget bör uppgå till 197 miljarder kronor för år 2026, vilket motsvarar det då gällande gränsvärdet för skattskyldighet. Skattesatsen för riskskatten bör samtidigt höjas för att förslaget ska vara offentligfinansiellt neutralt. Förslaget planeras att införas från 1 januari 2026.

Socialavgifter

• Sänkt gräns för expertskatt. Se ovan under rubriken Skatt på arbetsinkomster. 
  
  
• Växastödet till små företag förändras. Idag betalar en företagare som anställer sin första medarbetare nedsatt arbetsgivaravgift. Förslaget innebär att detta även gäller när företaget ökar antalet anställda från en till två. Idag medges nedsättning av arbetsgivaravgiften för den delen av lönen som understiger 25 000 kronor per månad. Beloppsgränsen höjs nu till 35 000 kronor i månaden. 

Skatt på konsumtion, punktskatter mm

• Lägre fordonsskatt på husbilar. Dessa ska inte längre omfattas av malus i det så kallade bonus-malus-systemet.
• Sänkt alkoholskatt på öl från mikrobryggerier. Förslaget gäller producenter som producerar som mest 3 miljoner liter öl per år. Ju mindre producent desto större nedsättning av skatten.
• Bensinskatten sänks 2025 med 0,75 kronor/liter 
• Dieselskatten höjs med 11 öre/liter. Indexeringen begränsas så mycket som är möjligt med hänsyn tagen till EU:s miniminivå.
• Ingen indexering av diesel och bensinskatterna planeras för 2026.
• Subventionsgraden för installation av solceller sänks från 20 till 15 procent från 1 juli 2025. 
• Flygskatten slopas från 1 juli 2025. På inrikes flygbiljett blir skillnaden runt 80 kronor. På en flygresa till USA handlar det om cirka 315 kronor och till Asien ca 500 kronor.

Vi återkommer med fördjupade artiklar och kommentarer kring de viktigaste skatteförslagen i höstbudgeten.