‹ Tillbaka till artiklarna
Nu har propositionen med kompletteringen av den svenska lagen om tilläggsskatt, som implementerar de administrativa riktlinjer som antogs under 2023, beslutats. Den nya lagstiftningen syftar till att anpassa Sveriges regelverk till de internationella standarder som fastställts av OECD och G20:s Inclusive Framework on Base Erosion and Profit Shifting (BEPS). Läs vidare för att få en djupare inblick i de föreslagna förändringarna och vad de innebär för företag i stora koncerner.
Den 10 oktober beslutade regeringen propositionen med förslag på kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt med anledning av de tre administrativa riktlinjer som OECD/G20:s Inclusive Framework on Base Erosion and Profit Shifting (BEPS), kallat det inkluderande ramverket (IF) antog under 2023.
Det framgår att när det är fråga om förtydliganden och exempel så omfattas de delarna av riktlinjerna redan av de nuvarande bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt. Nya och ändrade bestämmelser föreslås när det bedöms nödvändigt med ny lagstiftning. Det gäller bland annat bestämmelser som medför att regelverket för nationell tilläggsskatt ska kunna omfattas av andra staters förenklingsregler, bestämmelser om konstlade arrangemang kopplade till den tillfälliga förenklingsregeln och om valuta. Det föreslagna datumet för ikraftträdande är den 1 januari 2025. Dock föreslås en möjlighet till så kallad frivillig retroaktivitet som innebär att samtliga eller vissa av bestämmelserna kan tillämpas redan för beskattningsår som börjar under 2024.
Kort om Lagrådets granskning
Lagrådet har granskat förslagen i lagrådsremissen och konstaterar att det rör sig om omfattande ändringar, men behovet av ändringarna ifrågasätts inte. Lagrådet pekar bland annat på den stora komplexiteten i systemet som ökar ytterligare genom förslagen, men motsätter sig inte införandet av de kompletterande bestämmelserna. Vidare får det enligt Lagrådet godtas att det överlämnas till ett internationellt organ att med bindande verkan avgöra om ett regelverk avseende nationell tilläggsskatt uppfyller kraven och kan omfattas av en förenklingsregel. Förslaget till så kallad frivillig retroaktivitet kommenteras inte. Inga direkta materiella ändringar föreslås avseende den tekniska utformningen av lagtexten, men Lagrådet vill se en del förtydliganden och föreslår vissa språkliga samt redaktionella ändringar.
Propositionen (nyheter i förhållande till lagrådsremissen)
I propositionen görs vissa förtydliganden och lagtekniska ändringar med anledning av Lagrådets yttrande och regeringen följer i huvudsak Lagrådets förslag. Dessutom görs vissa språkliga och redaktionella ändringar i förhållande till lagrådsremissens förslag. Det innebär bland annat att ändringar görs i följande avseenden. Regeringen anser inte att det nya begreppet nationell redovisningsstandard bör tas bort, vilket Lagrådet förordade. Regeringen anser att det underlättar för den som ska tillämpa reglerna om det klart och tydligt framgår att den särskilda regeln om redovisningsstandard för nationell tilläggsskatt förutsätter att det är fråga om en redovisningsstandard som tillämpas i Sverige. Bestämmelsen om att kvalificerade skattetillgodohavanden ska tas upp som intäkt kompletteras med en bestämmelse om att detta ska göras för det år då skattetillgodohavandet beviljas. Avseende operationell leasing har det förtydligats att det rör det genomsnittliga balansvärdet på tillgången vid räkenskapsårets ingång och utgång även hos leasegivaren.
Det har också förtydligats i propositionen att endast vissa slag av enheter kan vara undantagna från godkännandet av en “kvalificerad regel” om nationell tilläggsskatt, vilket medför att tilläggsskattebeloppet inte är noll för dem.
När det gäller koncernbidrag görs, i likhet med vad som angavs i lagrådsremissen, bedömningen att koncernbidrag ska behandlas enligt den ekonomiska innebörden av transaktionen, vilket innebär att de ska behandlas som utdelning eller kapitaltillskott. I propositionen har skrivningarna som rör behandlingen av koncernbidrag ändrats något. Regeringen konstaterar att varken modellreglerna eller direktivet innehåller några uttryckliga regler om koncernbidrag, vilket innebär att koncernbidrag måste hanteras utifrån de allmänna reglerna i modellreglerna och direktivet. Vidare anges att även de allmänna principer som systemet bygger på ska beaktas, såsom att systemet med tilläggsskatt bygger på en koncernmässig syn på jurisdiktionsnivå på så sätt att de sammanlagda skattekostnaderna i en stat jämförs med de sammanlagda vinsterna och förlusterna inom den staten (”jurisdictional blending”). Det konstateras att syftet med koncernbidragssystemet kan sägas vara att företag inte ska förlora skattemässigt på att dela upp verksamheten i flera företag i stället för att bedriva all verksamhet i ett enda företag. Enligt regeringen innebär det att koncernbidragen inte ska ha någon påverkan på det sammanlagda justerade resultatet för koncernenheterna i Sverige.
Slutligen framgår det av propositionen att regeringen instämmer i vad Lagrådet har anfört om att det i framtiden bör göras en översyn av regelverket. Det framgår också att IF har för avsikt att fortsätta att anta administrativa riktlinjer löpande för att komplettera och förtydliga olika delar av modellreglerna samt om det är nödvändigt komma med förslag för att motverka aggressiv skatteplanering som kan underminera reglerna eller hur de tillämpas i vissa delar. Vidare avser IF att fortsätta förenkla regelverket.
Kommentar
Riksdagen kommer nu att påbörja sin behandling av propositionen som innehåller kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner. När riksdagen har antagit propositionen kommer lagarna att utfärdas.
Om inga ändringar görs under riksdagsbehandlingen kommer förslagen träda i kraft den 1 januari 2025 med en möjlighet till så kallad frivillig retroaktivitet. För beskattningsåret 2024 kan företagen alltså välja att tillämpa lagen om tilläggsskatt enligt den ursprungliga lydelsen eller enligt lydelsen från och med år 2025. Bestämmelsen är utformad som ett val för den rapporterande enheten att tillämpa vissa eller samtliga av de nu föreslagna bestämmelserna. Det är välkommet att det tydligt framgår att koncernbidragen inte ska ha någon påverkan på det sammanlagda justerade resultatet för koncernenheterna i Sverige. Vi ser dock att det fortsatt finns vissa frågetecken vad gäller hanteringen av koncernbidrag.
PwC har en särskild fokusgrupp inriktad på Pelare II och assisterar gärna med frågor relaterade till reglerna.
Lämna en kommentar