Ny vägledning från Skatteverket gällande blankett N9 för företag som tillämpar förenklingsregeln

Den 1 juli ska aktiebolag vars räkenskapsår avslutades per den 31 december 2021 lämna in sin inkomstdeklaration. Lämnas inkomstdeklarationen digitalt är sista inlämningsdag istället 1 augusti 2022. Ett företag som redovisar ränteutgifter ska tillsammans med sin inkomstdeklaration även lämna in blankett N9 - Begränsning av ränteavdrag m.m till sin inkomstdeklaration. Då Skatteverket uppdaterat sin vägledning på området riskerar fler företag nu att omfattas av kravet på att lämna in blankett N9. Vi reder ut förändringarna och dess effekter här.

Med anledning av de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna som trädde i kraft 2019 tog Skatteverket fram blankett N9. I blanketten ska företaget redovisa sitt räntenetto samt redogöra för vilka regler kopplade till de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna som företaget valt att tillämpa vid beräkningen av sitt ränteavdrag. Skatteverket tog då även fram upplysningar till blanketten avseende under vilka förutsättningar den ska lämnas in tillsammans med företagets inkomstdeklaration. Dessa upplysningar har uppdaterats och hänvisar nu till Skatteverkets vägledning på området. Där framgår att blankett N9 ska lämnas in om något av nedan villkor är uppfyllt:

• Företaget gör avdrag för ett negativt räntenetto enligt EBITDA-regeln.
• Företaget gör avdrag för kvarstående negativt räntenetto från tidigare år.
• Företaget gör avdrag för ett negativt räntenetto som har uppkommit hos ett annat koncernföretag eller överför ett negativt räntenetto till ett annat koncernföretag (s.k. koncernutjämning).
• Företaget gör avdrag för ett negativt räntenetto enligt förenklingsregeln och någon av följande förutsättningar är uppfyllda:
  - företaget ingår i en intressegemenskap, eller
  - företagets negativa räntenetto överstiger fem miljoner kronor.

Svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som under hela beskattningsåret bara har ägts av fysiska personer ska inte lämna bilagan.

Tidigare upplysningar om blankett N9

De nya upplysningarna ska jämföras mot Skatteverkets tidigare upplysningar till blankett N9 där det angavs att ett företag som tillämpar förenklingsregeln bara behöver lämna in blankett N9 om någon av följande förutsättningar var uppfyllda:

• Företaget har ett negativt räntenetto före avdragsbegränsning för negativa räntenetton som överstiger fem miljoner kronor, eller
• Företaget ingår i en intressegemenskap och intressegemenskapen har ett negativt räntenetto före avdragsbegränsning för negativa räntenetton som överstiger fem miljoner kronor och företaget har ett negativt räntenetto.

Företag som anses ingå i intressegemenskap vid tillämpningen av förenklingsregeln

Med intressegemenskap avses i det här avseendet företag som ingår i en koncern av sådant slag som avses i årsredovisningslagen. Även samtliga handelsbolag som ägs direkt eller indirekt av något av företagen som ingår i en koncern, oavsett ägarandel, ingår i intressegemenskapen. Enligt årsredovisningslagen uppkommer en koncern om ett moderbolag innehar, eller genom avtal har rätt till, mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i dotterbolaget, äger andelar och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan eller på annat sätt har det bestämmande inflytandet över dotterbolaget. Även indirekt ägda bolag kan omfattas.

Kommentarer

Skatteverkets nya vägledning innebär att ett företag som tillämpar förenklingsregeln, ingår i en intressegemenskap och redovisar ett negativt räntenetto behöver lämna in blankett N9 tillsammans med sin inkomstdeklaration. Till skillnad från tidigare gäller detta oberoende av om intressegemenskapens totala negativa räntenetto före reglerna om koncernutjämning överstiger fem miljoner kronor eller inte. Det är alltså bara om företagets negativa räntenetto understiger fem miljoner kronor och företaget inte heller ingår i en intressegemenskap som blankett N9 inte behöver lämnas in tillsammans med inkomstdeklarationen.

Då beloppsmässiga miniminivåer för när blankett N9 behöver lämnas in saknas, riskerar fler företag nu att omfattas av kravet på att lämna in blankett N9. Exempelvis behöver ett företag som redovisar en ränteutgift på tio kronor och som ingår i en intressegemenskap som tillämpar förenklingsregeln nu lämna in blankett N9 tillsammans med sin inkomstdeklaration för beskattningsåret 2021 även om intressegemenskapens totala negativa räntenetto före koncernutjämning understiger fem miljoner kronor.

Blanketten är relativt omfattande och även om företaget avser att tillämpa förenklingsregeln så behöver företaget fylla i avsnitt för att redovisa vad det negativa räntenettot består av samt med vilka företag det aktuella företaget anses ingå i intressegemenskap samt med vilket belopp de andra företagen i intressegemenskapen gör ränteavdrag enligt förenklingsregeln. De utvidgade kravet på vilka företag som bör lämna blankett N9 riskerar således att medföra en ökad administrativ börda då ytterligare blanketter behöver fyllas i och lämnas in tillsammans med den ordinarie inkomstdeklarationen.

En tänkbar anledning till de ändrade instruktionerna är att det i lagtexten anges som förutsättning för att få tillämpa förenklingsregeln att fördelningen av ränteavdragen inom intressegemenskapen redovisas öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma tidpunkt för lämnande av deklarationen. En uppsida med detta är således att genom att lämna en korrekt ifylld bilaga N9 bör lagtextens krav uppfyllas vilket minskar risken för osäkerhet kring avdragsrätten på formella grunder.

Har du frågor kopplat till företagets inkomstdeklaration eller blankett N9, hör gärna av dig så hjälper vi dig vidare.