‹ Tillbaka till artiklarna
Finansdepartementet föreslår justering av ränteavdragsreglerna för att minska de negativa konsekvenser som uppkommer när ett företag hamnar i skatteposition trots redovisning av outnyttjade underskott från tidigare år. Reglerna föreslås inte få retroaktiv effekt.
Den 1 januari 2019 trädde en generell ränteavdragsbegränsningsregel i kraft i Sverige. Det nya regelverket medförde en ny turordning för beräkning av det skattemässiga resultatet. Turordningen resulterar i att ett underskott, som helt eller delvis inte får dras av enligt reglerna för koncernbidragsspärrade underskott, inte heller får användas mot företagets återlagda ej avdragsgilla negativa räntenetto. Ett företag som inte får full avdragsrätt för sitt negativa räntenetto riskerar därmed att hamna i skatteposition, trots att bolaget har outnyttjade (koncernbidragsspärrade) underskott från ett tidigare år.
Läs även: Nya skatteregler tvingar företag att betala skatt trots underskott
För att uppmärksamma Finansdepartementet på de negativa konsekvenserna av den nya turordningen lämnade Svenskt Näringsliv in en hemställan till Finansdepartementet i april 2019. Även FAR anslöt sig till den av Svenskt Näringsliv lämnade hemställan. Baserat på den inlämnade hemställan presenterar nu Finansdepartementet ett förslag på ändrade bestämmelser för att komma till rätta med den beskrivna problematiken.
Sammanfattning av förslaget
Ett företag som redovisar koncernbidragsspärrade underskott, och samtidigt helt eller delvis inte får avdrag för ett negativt räntenetto, ska ges möjlighet att nyttja det koncernbidragsspärrade underskottet mot företagets återlagda ej avdragsgilla negativa räntenetto. Bestämmelserna föreslås att träda i kraft från 1 januari 2021 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
För samtliga beskattningsår som påbörjas före den 1 januari 2021 kvarstår de negativa effekterna, det vill säga ett företag kan hamna i skatteposition trots förekomsten av outnyttjade underskott.
Metoden som föreslås för att komma tillrätta med problematiken är inte helt enkel och medför att vissa företag skulle tvingas utföra ytterligare beräkningar i flera steg. Ett företag som får ett koncernbidrag från ett företag som underskottet helt eller delvis är spärrat mot, och som samtidigt inte får fullt avdrag för sitt negativa räntenetto, tvingas göra två tillkommande justerade beräkningar (Situation 2). Övriga företag som inte får fullt avdrag för negativt räntenetton och redovisar koncernbidragsspärrade underskott, tvingas göra en tillkommande justerande beräkning (Situation 1).
En fördel är att det bara är företag som har koncernbidragssprärrade underskott och som samtidigt inte får fullt avdrag för negativt räntenetto som behöver tillämpa de tillkommande justeringsreglerna.
Vilka situationer kräver ytterligare justering för att möjliggöra avdrag?
Situation 1: Återlagda räntenetton och outnyttjade koncernbidragsspärrade underskott
Denna situation berör företag som:
- inte har mottagit koncernbidrag alls
- enbart har mottagit koncernbidrag från ett företag som ingick i samma koncern före den ägarförändringen som medförde att spärren inträdde
- har mottagit koncernbidrag från företag som inte ingick i samma koncern före den ägarförändringen som medförde att spärren inträdde (gäller enbart de företag som tillämpar förenklingsregeln)
- enligt reglerna för koncernbidragsspärrade underskott helt eller delvis inte får dra av tidigare års underskott
- samtidigt inte får dra av ett negativt räntenetto enligt EBITDA-regeln eller förenklingsregeln.
Berörda företag måste göra ytterligare beräkningar för att åstadkomma kvittning av återlagda räntenetton mot koncernbidragsspärrade underskott. Dessa beräkningar innebär att företaget ska räkna fram och bestämma ett utökat underskottsavdrag som sedan kan nyttjas mot den återläggning av det negativa räntenettot som inte har fått kvittas mot det spärrade underskottet.
Situation 2: Återlagda räntenetton, koncernbidrag och outnyttjade koncernbidragsspärrade underskott
Denna situation berör företag som:
- har mottagit koncernbidrag från ett företag som inte ingick i samma koncern före den ägarförändringen som medförde att spärren inträdd
- enligt reglerna för koncernbidragsspärrade underskott helt eller delvis inte får dra av tidigare års underskott
- samtidigt inte får dra av ett negativt räntenetto enligt EBITDA-regeln.
Dessa företag måste, förutom att räkna fram ett utökat underskottsavdrag, även genomföra en beräkning för att minska företagets avdrag för negativt räntenetto för att åstadkomma kvittning av återlagda räntenetton mot koncernbidragsspärrade underskott. Minskningen av avdraget för negativt räntenetto föreslås baseras på det utökade underskottsavdragets påverkan på företagets avdragsunderlag. Denna beräkning är komplicerad och anges i förslaget som en formel som baseras på ett särskilt beräknat överskott. Justeringarna kommer dock leda till att ett företag kan utnyttja ett spärrat underskott mot en återläggning av ett negativt räntenetto.
Några justerade bestämmelser för när ett tidigare års underskott är föremål för en spärr enligt reglerna för kvalificerade fusioner och fissioner, verksamhetsavyttringar eller partiella fissioner föreslås inte.
Förslaget ska nu skickas på remiss och sedan ska ett slutligt lagförslag utformas. För att de nya reglerna ska träda i kraft krävs att riksdagen godkänner det lagförslag som slutligen presenteras.
Kommentarer
Det är positivt att Finansdepartementet har tagit till sig av den kritik som riktats mot den nu gällande turordningen och att justerade bestämmelser arbetats fram i syfte att komma till rätta med de negativa effekter som den nuvarande regleringen medför.
Vi noterar att Finansdepartementet, till skillnad mot det förslag som presenterades i tidigare nämnda hemställan, valt att även låta förslaget omfatta situationer där ett företag tar emot ett koncernbidrag från ett företag mot vilket en koncernbidragsspärr gäller. Det får ses som positivt att man väljer att föreslå en reglering som är heltäckande.
De justerade bestämmelserna som föreslås medför utan tvivel att företagens beräkning av avdrag för negativa räntenetton kommer att bli än mer komplicerade och tidskrävande.
Eftersom de justerade reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2021 kommer reglerna i sin nuvarande form att behöva tillämpas på alla beskattningsår som påbörjas före den 1 januari 2021. Nuvarande regler gäller alltså för de som tillämpar kalenderår under hela 2019 och 2020. Ingen retroaktivitet föreslås vilket kan tänkas komma att lyftas av remissinstanserna när förslaget går ut på remiss.
Om förslaget godtas utan förändringar kommer det att krävas en god planering under 2020 för att i möjligaste mån parera för de negativa effekter som nu gällande bestämmelser har med en direkt påverkan på kassaflödet som följd. Om förslaget istället skulle få tillämpas retroaktivt skulle det kunna göra en stor skillnad för företag som drabbas av just denna problematik i dessa osäkra tider. Vi kommer att bevaka remissinstansernas yttranden noggrant och fortsätta dela med oss av uppdateringar.
Mer läsning om ränteavdragsreglerna
- Svenskt Näringsliv ryter till avseende oönskade effekter av de nya ränteavdragsreglerna
- Nya skatteregler tvingar företag att betala skatt trots underskott
- Ränteavdragsreglerna – viktigt att veta i övergångsperioden
- Ränteavdragsreglerna - förenklingsregeln kan väl tillämpas för alla små och medelstora bolag?
- Skatteverkets blankett för redovisning av ränteavdragen är här
Lämna en kommentar