Skatteverkets blankett för redovisning av ränteavdragen är här!

TM_man-och-kvinna-diskussion ‹ Tillbaka till artiklarna

Skatteverket publicerar nu en ny blankett - Blankett N9 - i vilken bolagets räntekostnader och ränteavdrag ska specificeras. Blanketten föranleds av de nya ränteavdragsbegränsningsregler som trädde i kraft 1 januari i år och kommer att behöva lämnas in tillsammans med bolagets deklaration.

De nya ränteavdragsbegränsningsreglerna innebär i korthet att avdrag erhålls med ett negativt räntenetto motsvarande 30 procent av ett skattemässigt EBITDA. Alternativt kan en förenklingsregel tillämpas innebärande att ett negativt räntenetto uppgående till fem miljoner kronor kan dras av. Vi har tidigare skrivit om dessa regler och du kan läsa om dem här.

Vi har under Skatteverkets arbete med att ta fram blanketten fått ta del av ett utkast och lämnat synpunkter på dess innehåll. Vi kan konstatera att Skatteverket tagit hänsyn till en stor del av dessa synpunkter.

Blanketten har utformats i sex olika avsnitt och inkluderar redovisning av ränteposter, koncernutjämning, beräkning av avdragsunderlag samt förenklingsregeln.

Blankett N9 ska enligt de upplysningar som bifogas blanketten lämnas in av:

  • ett bolag som har ett negativt räntenetto överstigande fem miljoner kronor,
  • ett bolag som har ett negativt räntenetto och ingår i en intressegemenskap där intressegemenskapens totala negativa räntenetto innan tillämpning av reglerna om koncernutjämning (koncernkvittning) överstiger fem miljoner,
  • ett bolag som begär avdrag för ett kvarstående negativt räntenetto, eller
  • ett bolag som drar av ett negativt räntenetto från ett annat företag enligt reglerna om koncernutjämning (koncernkvittning).

Kommentar

Vi kan konstatera att blanketten är omfattande och komplicerad. Till stora delar beror detta på att regelverket är nytt och komplext, innebärandes att redovisningen av efterlevnaden av dessa regler också kommer att kräva mycket av de skattskyldiga. Vi noterar att Skatteverket begränsat vilka bolag som behöver lämna in blanketten vilket får ses som positivt. Av lagtexten följer dock att samtliga bolag som ingår i en intressegemenskap och som tillämpar förenklingsregeln behöver redovisa fördelningen av de fem miljoner kronorna öppet i sin deklaration. I situationen då ett bolag som visserligen ingår i en intressegemenskap men där intressegemenskapens avdrag understiger fem miljoner kronor, råder det därmed osäkerhet kring vad bolaget behöver göra för att avdraget ska anses ha redovisats öppet i bolagets deklaration i enlighet med bestämmelsen.

Nedan har vi översiktligt beskrivit de olika avsnitten och kommenterar de svårigheter vi ser med att fylla i blanketten.

Avsnitt A och B: Ränteutgifter som ska ingå i räntenettot samt ränteinkomster och beräkning av räntenetto
I blankettens två inledande avsnitt ska bolagets ränteposter specificeras och summeras till ett räntenetto.

Vi ser här en risk för felaktigheter i och med den systematik som avsnitt A ställer upp. För att bolagets summering av räntekostnader ska bli korrekt kommer det att krävas att bolaget i rad A1 och A2 angett bolagets samtliga bokförda räntekostnader (med ränta kommer här avses den vidare skatterättsliga definitionen). Detta samtidigt som upplysningarna endast hänvisar till det belopp som angetts i ruta 3.18 i INK 2.

Vidare krävs att bolaget på separata rader specificerar eventuella räntekostnader som omfattas av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna och således inte ska vara del av bolagets slutliga räntenetto. Här ska även valutakursförluster som inte ska klassificeras som ränta anges, vilket för att slutsummeringen ska bli korrekt innebär att beloppet för dessa måste ha varit med i det totala beloppet som angetts i rad A1 och A2.

Avsnitt C: Koncernutjämning av räntenetto
Tillsammans med de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna infördes även en särskild turordning. För att tydliggöra denna rekommenderade vi i vårt yttrande att avsnittet avseende koncernkvittning (av Skatteverket benämnt som koncernutjämning) skulle placeras före beräkning av EBITDA och beräkning av årets ränteavdrag. Vi noterar att Skatteverket i den slutliga versionen hörsammat vårt förslag.

Avsnittet är uppbyggt så att det kan användas både om det deklarerande bolaget ger eller tar emot ett negativt räntenetto vilket förefaller pedagogiskt. Viktigt att hålla koll på är att ett bolag aldrig kan ta emot ett negativt räntenetto som är större än sitt positiva räntenetto. Avsnittet innehåller även en tabell där det mottagande bolaget/en ska anges och där beloppet som överförts specificeras.

Avsnitt D: Beräkning av avdragsunderlag och avdragsutrymme (EBITDA-regeln)
Avsnittet har i den slutliga versionen utökats innebärande att avdragsunderlagsberäkningens olika poster ska anges i separata rader. Vi ser denna förändring som positiv eftersom det minskar risken för felaktiga beräkningar och redovisade belopp. Reglernas komplexitet gör dock att vi ser en risk för fel i detta avsnitt. Detta avser bland annat svårigheten att korrekt hantera exempelvis koncernbidragsspärrade underskott.

Vi noterar även att blankettens upplysningar har omarbetats och Skatteverket försökt tydliggöra vilka olika poster som ska ingå i avdragsunderlagsberäkningen.

Avsnitt E: Avdrag för årets negativa räntenetto och kvarstående negativa räntenetton
I detta avsnitt beräknas årets avdrag. Avsnittet ska användas oavsett om det deklarerande bolaget avser att tillämpa förenklingsregeln eller EBITDA-regeln.

Blankettens tidigare utformning medförde att blanketten inte tog hänsyn till en situation där ett bolag lämnar bort hela årets räntenetto genom tillämpning av reglerna om koncernkvittning, för att sedan utnyttja årets beräknade avdragsutrymme mot ett kvarstående negativt räntenetto. Vi lyfte frågan och avsnittet har i den slutliga versionen omarbetats genom att negativt räntenetto i rad E1 nu även tar hänsyn till en eventuell koncernkvittning som skett i avsnitt C.

Avsnitt F: Förenklingsregeln för företag i intressegemenskap
Blankettens sista obligatoriska avsnitt ska fyllas i om det deklarerande bolaget eller något annat bolag i intressegemenskapen tillämpar förenklingsregeln. I avsnittet ska organisationsnummer på de bolag som det deklarerande bolaget ingår i intressegemenskap med anges, samt hur stort avdrag övriga bolag i intressegemenskapen begärt.

Av blankettens upplysningar till avsnitt F framgår att i rutan “begärt avdrag för årets räntenetto” även ska ingå eventuellt negativt räntenetto som mottagits genom reglerna om koncernutjämning (koncernkvittning). Skatteverkets tolkning förefaller således vara att ett negativt räntenetto som mottagits genom koncernkvittning ska inkluderas i förenklingsregelns fem miljoner, trots att bolagets egentliga räntenetto genom koncernkvittningen maximalt kan bli noll.

Detta är en tolkning som vi inte anser stämmer överens med lagtextens lydelse. Huruvida Skatteverket uppfattar reglerna på detta sätt eller inte, måste klargöras.

Avsnitt G: Uppgifter om kvarstående negativa räntenetton (frivillig uppgift)
Blankettens sista avsnitt avser beräkning av kvarstående negativa räntenetto och möjlighet att specificera kvarstående negativa räntenetto för respektive år. Avsnittet är frivilligt att fylla i. Då avsnittet torde ge bolaget en bättre möjlighet att hålla koll på sitt kvarstående negativa räntenetto från respektive år ser vi avsnittet som bra och rekommenderar att det används.

Sammanfattningsvis kan konstateras att blanketten kommer att vara svår för bolagen att fylla i och risken för felaktigt angivna belopp och beräkningar kommer att vara stor.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Constantina Boberg och Emma Eriksson

Constantina Boberg och Emma Eriksson

Constantina Boberg och Emma Eriksson arbetar på PwC:s kontor i Uppsala med företagsbeskattning och är särskilt inriktade på skattefrågor för fastighetsbolag.
Constantina: 010-212 66 64, constantina.boberg@pwc.com
Emma: 010-213 06 88, emma.x.eriksson@pwc.com
Constantina Boberg and Emma Eriksson works with corporate taxation at PwC’s office in Uppsala specialising in tax-related issues for property and construction companies.
Constantina: +46 10 212 66 64, constantina.boberg@pwc.com
Emma: +46 10 213 06 88, emma.x.eriksson@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Nu implementeras DAC6 i Europa

Innan den 1 januari 2020 ska EU:s medlemsstater ha implementerat DAC6-direktivet om rapporteringsplikt för vissa gränsöverskridande ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Worldwide Tax Summaries hjälper dig hålla koll på skatter i omvärlden

Arbetar du med skattefrågor i en större organisation? Då känner du säkert till utmaningen när det gäller att ha koll på vilka olika ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Propositioner om utökade hybridregler

Finansdepartementet har publicerat två propositioner avseende genomförandet av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att ...

Läs artikeln