Guide: Skatteverkets nya blankett för ränteavdrag
Snart är det dags att lämna in årets deklaration. En nyhet för i år är blankett N9 där information om företagets ränteposter ska lämnas. Det är en omfattande blankett som väcker många frågor. Vi besvarar en del av dem här och bjuder även in till webinar.
Med anledning av de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna har Skatteverket tagit fram den nya blanketten N9. På blanketten ska du bland annat lämna information kring företagets ränteposter. Blanketten är komplicerad och väcker många frågor kring vilken information som ska lämnas på de olika raderna. Den allra första frågan som du behöver ställa dig är: måste mitt företag lämna in blankett N9?
Vilka företag ska lämna in blankett N9?
Är någon av följande förutsättningar uppfyllda så förväntas företaget lämna in blankett N9 tillsammans med sin deklaration.
- Företaget har ett negativt räntenetto som överstiger fem miljoner kronor
- Företaget har ett negativt räntenetto, ingår i en intressegemenskap och hela intressegemenskapen har ett negativt räntenetto före tillämpning av reglerna som överstiger fem miljoner kronor
- Företaget begär avdrag för kvarstående negativa räntenetton från ett tidigare år (aktuellt först efterföljande beskattningsår)
- Företaget drar av ett negativt räntenetto som har uppkommit hos ett annat företag genom reglerna för koncernkvittning (koncernutjämning)
Vad ska redovisas på blankett N9?
För att känna trygghet i den information som lämnas är det också viktigt att företagen har gjort sin hemläxa vad gäller den input som ska redovisas på blanketten. Följande måste vara på plats.
- Alla ränteposter måste ha identifierats.
- Turordningen vid beräkningen av EBITDA måste vara korrekt.
- Redovisningen av underskott såsom spärrade eller ospärrade ska stämma.
- Tillämpas förenklingsregeln måste fördelning av beloppet om 5 miljoner ha gjorts mellan företagen inom intressegemenskapen.
Vad som utgör ränta kan vara en svår fråga och det är inte alla gånger som det finns ett tydligt svar. Vid ny lagstiftning får detaljerna ofta utvecklas i rättspraxis vilket gör att det kan dröja innan det finns svar på alla frågor. Det är därför viktigt att fundera över behovet av ett öppet yrkande. Ett öppet yrkande beskriver de omständigheter och bedömningar som du har gjort i det enskilda fallet. På det sättet kan skattetillägg undvikas om Skatteverket, och eventuellt domstol, skulle göra en annan bedömning än den du har gjort.
Constantina Boberg
Constantina Boberg arbetar på PwC:s kontor i Uppsala med företagsbeskattningsfrågor och är särskilt inriktad på skattefrågor för fastighetsbolag.
010-212 66 64,
constantina.boberg@pwc.com
Lämna en kommentar