‹ Tillbaka till artiklarna
Skatteverket publicerade den 7 maj ett nytt ställningstagande kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas. Ställningstagandet gäller för bolag som tillämpar EBITDA-regeln samtidigt som ett annat bolag i samma koncern tillämpar förenklingsregeln. Hur mycket av det ej avdragsgilla negativa räntenettot får då tas med som kvarstående räntenetto till ett senare år?
Ett bolag i en intressegemenskap, vilket här motsvarar koncernbegreppet i årsredovisningslagen, kan använda förenklingsregeln samtidigt som ett annat bolag i intressegemenskapen använder EBITDA-regeln. Endast bolag som tillämpar EBITDA-regeln har rätt att ta med sig ej avdragsgillt räntenetto och dra av ett senare år om vissa förutsättningar uppfylls. Det dras då av som så kallat kvarstående negativt räntenetto.
Skatteverkets exempel: beräkna negativt räntenetto när bolag inom en intressegemenskap tillämpar olika avdragsregler
När ett bolag inom intressegemenskapen tillämpar förenklingsregeln begränsas det maximala sammanlagda avdraget för negativa räntenetton för bolag som ingår i samma intressegemenskap till 5 miljoner kronor. Skatteverket ger som exempel:
Ett moderbolag
- har 4 miljoner kronor i negativt räntenetto
- har inget avdragsutrymme enligt EBITDA-regeln
- tillämpar förenklingsregeln och drar av 4 miljoner kronor.
Ett dotterbolag
- tillämpar EBITDA-regeln
- har ett negativt räntenetto om 3,5 miljoner kronor
- har ett avdragsutrymme på 2 miljoner kronor.
Då moderbolaget redan använt 4 miljoner av intressegemenskapens maximalt tillåtna avdrag om 5 miljoner så får dotterbolaget endast dra av 1 miljon kronor och får återlägga 2,5 miljoner kronor. Hade moderbolaget inte tillämpat förenklingsregeln hade dotterbolaget fått dra av 2 miljoner kronor.
Hur stor del av det ej avdragsgilla negativa räntenettot om 2,5 miljoner kronor får dotterbolaget föra vidare som kvarstående negativt räntenetto?
Enligt Skatteverket är det inte de återlagda 2,5 miljoner kronorna som får föras vidare som kvarstående negativt räntenetto. Det kvarstående negativa räntenettot för dotterbolaget ska istället beräknas som den del av det negativa räntenettot som överstiger bolagets avdragsutrymme, det vill säga 1,5 miljoner kronor. Med andra ord kan sägas att det kvarstående negativa räntenettot beräknas på samma sätt som om inget bolag i intressegemenskapen hade tillämpat förenklingsregeln.
Det bör också innebära att om dotterbolaget istället hade haft ett avdragsutrymme som motsvarar bolagets negativa räntenetto, 3,5 miljoner kronor, så uppstår inget kvarstående negativt räntenetto. Detta trots att dotterbolaget får återlägga 2,5 miljoner kronor om vi förutsätter att moderbolaget fortfarande drar av 4 miljoner kronor med stöd av förenklingsregeln.
Läs även: Välkommen justering av ränteavdragsreglerna – men inte retroaktivt
Kommentar - viktigt att bedöma effekter på andra koncernbolag
Skatteverkets ställningstagande framstår i vår mening som rimligt. Lagtexten anger just att ett kvarstående negativt räntenetto uppkommer om ett bolag som tillämpar EBITDA-regeln inte kan få fullt avdrag för sitt negativa räntenetto för att det överstiger bolagets avdragsutrymme. Att tillämpa förenklingsregeln i ett bolag där det finns andra bolag med stora negativa räntenetton kan alltså få stora negativa permanenta effekter. De effekterna måste tas i beaktande när bolagen väljer vilken metod som ska användas för att beräkna avdragen. Detta gäller framförallt om det finns bolag i intressegemenskapen som har stora negativa räntenetton som till stor del ryms i bolagens avdragsutrymmen, men som då ändå blir ej avdragsgilla om ett annat bolag tillämpar förenklingsregeln.
Hade både moderbolaget och dotterbolaget i exemplet tillämpat EBITDA-regeln så hade moderbolaget inte fått avdrag alls för sitt negativa räntenetto, men hade å andra sidan ett kvarstående negativt räntenetto på 4 miljoner kronor. Dotterbolaget hade fått avdrag för 2 miljoner kronor, istället för 1 miljon kronor, och ett kvarstående negativt räntenetto på 1,5 miljoner kronor. Den totala aktuella skatten för bolagen för året ifråga hade således blivit högre med EBITDA-regeln men bolagen skulle fått möjlighet att dra av samtliga ej avdragsgilla räntenetton ett senare år. Fördelen av en lägre skatt innevarande år får i just detta exempel ställas mot nackdelen att inte ges möjlighet att dra av de ej avdragsgilla räntenettona ett senare år.
Vi rekommenderar att en noggrann bedömning alltid görs av effekterna på bolaget men även på andra koncernbolag innan ett bolag väljer att tillämpa förenklingsregeln.
Lämna en kommentar