Ränteavdragsreglerna - förenklingsregeln kan väl tillämpas för alla små och medelstora bolag?

När de nya ränteavdragsreglerna trädde i kraft trodde nog de flesta att små och medelstora bolag skulle tillämpa förenklingsregeln. Men reglerna är komplexa och det är viktigt att väl sätta sig in i vilken effekt de ger för att veta om förenklingsregeln eller EBITDA-regeln är bäst att tillämpa.

Med hänsyn till definitionen av ränta och intressegemenskap samt Skatteverkets tolkning av reglerna om kvittning riskerar många företag att ha sammanlagda räntenetton som överstiger fem miljoner kronor. Reglerna påverkar också storleken på de skattemässiga koncernbidrag som borde lämnas. Det är därför viktigt att samtliga bolag beaktar dessa regler senast i samband med bokslutet.

Bakgrund till de nya ränteavdragsreglerna

I januari 2019 infördes nya ränteavdragsbegränsningsregler vilka träffar både stora och små bolag. De nya reglerna medför att rätten till avdrag för räntekostnader på såväl interna som externa lån begränsas. Enligt de nya reglerna medges, enligt huvudregeln, avdrag för bolagets negativa räntenetto (skattepliktiga ränteintäkter- avdragsgilla räntekostnader) till högst 30 procent av bolagets skattemässiga EBITDA (Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortisation).Avdrag enligt förenklingsregeln medges med maximalt fem miljoner kronor av ett sammanlagt räntenetto inom en intressegemenskap.

Vad räknas in i begreppet ränta?

Den skatterättsliga innebörden av begreppet ränta har fått en bredare definition än begreppet ränta i ekonomisk mening. Alla slags kostnader för upptagande av kredit ska inkluderas i beräkningen. Det innefattar exempelvis finansieringskostnader, brytkostnader och kortavgifter. Reglerna kräver även att en fiktiv ränta vid finansiella leasingavtal över ett visst belopp räknas fram och att valutakurseffekter på lån i utländsk valuta som säkrats genom derivatinstrument ska ses som ränta. Det är därför viktigt att se över vilka poster som omfattas.

Om det finns spärrade underskott

De nya reglerna medför en ny turordning som gör att ett bolag med skattemässiga underskott kan hamna i skatteposition om bolaget inte får fullt avdrag för sina räntekostnader. Exempelvis kommer ett bolag med koncernbidragsspärrade underskott om 500 inte få använda underskotten mot räntekostnader som ska återläggas i deklarationen. Detta innebär att bolaget kommer redovisa ett koncernbidragsspärrat underskott om 500 och samtidigt betala bolagsskatt på de återlagda räntekostnaderna.

Läs även: Nya skatteregler tvingar företag att betala skatt trots underskott

Förenklingsregeln - fullt avdrag för räntenetton upp till fem miljoner

För att underlätta administrationen i för mindre bolag har man infört en förenklingsregel. Den innebär att bolag i en intressegemenskap får fullt avdrag för ett negativt räntenetto på upp till fem miljoner kronor. Gränsen gäller för hela intressegemenskapen även om vissa bolag tillämpar EBITDA-regeln. Det är därför viktigt att bolag i en intressegemenskap inte använder förenklingsregeln utan att först kontrollera att det inte minskar möjligheten till avdrag för andra bolag i intressegemenskapen.

Med intressegemenskap menas till exempel när ett företag äger eller förfogar över mer än 50 procent av rösterna i ett annat företag, eller har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i ett bolags styrelse. Finns handelsbolag i strukturen ingår de alltid i intressegemenskapen. Ett bolag kan alltså ingå i flera olika intressegemenskaper samtidigt.

Färre kan utnyttja förenklingsregeln än man först trodde

Efter diskussion med Skatteverket, verkar deras utgångspunkt vara att koncernkvittning kan användas om man väljer att tillämpa förenklingsregeln. Men det räntenetto som kvittas bort ska då ses som en del i nyttjandet av det maximala avdraget om fem miljoner kronor. Med koncernkvittning menas att ett positivt räntenetto i ett bolag kan användas för att kvitta bort ett negativt räntenetto i ett annat. Skatteverkets utgångspunkt innebär att färre bolag kan använda sig av förenklingsregeln än vad som annars hade varit fallet. Koncerninterna räntor kan till exempel göra att en intressegemenskap inte klarar sig inom fem miljoners gränsen, trots att ränteintäkten i ett bolag motsvarar ränteutgiften i ett annat.

Alla svenska företag får alltså tillämpa förenklingsregeln, men frågan är hur många intressegemenskaper som klarar sig under gränsen på fem miljoner. Om en intressegemenskap har ett räntenetto över gränsen kan de ändå välja att utnyttja förenklingsregeln. I så fall får intressegemenskapen fullt avdrag för fem miljoner kronor, medan överskjutande del av räntenettot måste återläggas i årets deklaration och inte får dras av framgent.

EBITDA-regeln

Huvudregeln, även kallad EBITDA-regeln, tillåter ett maximalt avdrag för negativt räntenetto om 30 procent av ett bolags avdragsunderlag. Den del av räntenettot som inte får dras av enligt EBITDA-regeln får återläggas i beräkningen följande år och får rullas vidare i sex år. Beloppet är avdragsgillt om det efter avdrag för årets räntenetto finns ett återstående avdragsutrymme. Denna regel är komplex och beräknas per bolag till skillnad från förenklingsregeln vilken beräknas per intressegemenskap. Vid beräkning av avdragsunderlaget utgår man från

• företagets preliminära skattemässiga resultat efter koncernbidrag
• skattemässiga justeringar
• beräkning av spärrade underskott varefter resultatet justeras för vissa poster.

Detta medför att om det efter den preliminära beräkningen av avdrag för negativt räntenetto görs justeringar för t.ex. koncernbidrag eller koncernkvittningar, måste avdragsunderlaget räknas om. Detta eftersom sådana justeringar påverkar företagets preliminära skattemässiga resultat.

Läs även: Svenskt näringsliv ryter till avseende oönskade effekter av de nya avdragsreglerna

Kommentar

Något som är viktigt att beakta med de nya reglerna är att vid ägarförändringar kommer det överlåtna bolagets kvarstående negativa räntenetto gå förlorat. Dessutom kommer alla ingående underskott i den nya koncernen spärras och därmed inte kunna användas mot ej avdragsgilla räntekostnader.

Då reglerna är komplexa rekommenderar vi att varje bolag inom en intressegemenskap tittar på vad de nya ränteavdragsreglerna får för effekt innan man väljer om förenklingsregeln eller EBITDA-regeln ska tillämpas.

När bör man vara särskilt uppmärksam?

• Vid omläggning av lån eller förändringar i räntenivå.
• Vid en omstrukturering inom intressegemenskapen då förvärv och avyttringar påverkar koncernens möjlighet till ränteavdrag.
• Vid beräkningen av reglernas effekt är det viktigt att noga kontrollera vilka kostnader bolagen har som kan ses som ränta.
• Om det finns koncerninterna lån kan dessa behöva ses över oavsett om de löper med ränta eller inte.
• Om intressegemenskapen har räntekostnader över fem miljoner kronor kan det finnas skäl att se över finansieringsstrukturen.
• Om det finns spärrade underskott inom intressegemenskapen.