Nya skatteförslag om forskning och utveckling – aktuell utredning

Regeringen har den 19 januari 2026 tagit emot en utredning avseende inkomstskatterättsliga skatteincitament för forskning och utveckling (FoU). Utredningen presenterar två alternativa förslag på hur ett nytt regelverk kan utformas. Vid pressträffen ville finansministern inte binda sig vid ett av förslaget, som nu ska skickas på remiss, men betonade vikten av att införa FoU-incitament.

Bakgrund

De flesta länder inom OECD erbjuder någon form av skatteincitament för FoU. För Sveriges del finns FOU-avdraget som innebär en minskning av arbetsgivaravgifterna för personal som arbetar med forskning och utveckling. Givet det, i en internationell jämförelse, höga uttaget av arbetsgivaravgifter i Sverige, kan nuvarande ordning mer ses som en neutralisering av en negativ faktor för att lägga FoU i Sverige. Dessutom framgår också att det finns en tydlig kritik mot Skatteverkets tillämpning av avdraget bland annat vad gäller förutsebarheten. I syfte att öka den svenska konkurrenskraften och tillväxt har regeringen tillsatt en utredning, dels för att förbättra det nuvarande avdraget, dels för att införa ett nytt skatteincitament avseende inkomstskatt. Utredningen lämnade ett delförslag om förbättring av det nuvarande avdraget redan för ett år sedan och lämnade idag sina förslag om ett nytt inkomstskattemässigt incitament för FoU.

Läs mer om bakgrunden här:
Forskning och utveckling - komplext område med förändring på gång
Nya skatteförslag om FoU-avdrag och expertskatt presenterade

Gemensamma utgångspunkter för förslagen

Båda förslagen utgår från att incitamentet ska beräknas på lönekostnader för personal som arbetar med FoU. På det sättet kan systemet, enligt utredningen, relativt smidigt kombineras med det nuvarande FoU-avdraget och det finns en gemensam definition av FoU. Av utredningen framgår att även om företag även har andra kostnader avseende FoU så är löner till forskande personal den tydligt viktigaste posten. Genom att enbart fokusera på lönekostnader blir också systemet enklare.
Förslagen utgår även från att alla företag omfattas, och att det inte införs något takbelopp för incitamentet. Detta bedöms vara viktigt för att gynna även de största företagen, vilka satsar stora summor på forskning och har möjlighet att styra i vilket land man placerar forskare. 

Slutligen utgår båda alternativen från att det är den som anställer forskaren som har rätt till incitamentet. Kostnader för inhyrda konsulter som arbetar med forskning kvalificerar inte för incitamentet (även om konsultföretaget naturligtvis kan ha rätt till motsvarande skattelättnad, vilket i sin tur kan påverka prissättningen).

Alternativ 1 – det förhöjda kostnadsavdraget

Enligt detta alternativ ska löner för FoU-personal ge ett större inkomstskattemässigt avdrag. För varje krona som satsas på FoU-löner medges avdrag med ytterligare två kronor, det vill säga det totala avdraget motsvarar 300 procent av FoU-lönekostnaderna. Med lönekostnader i detta avseende menas enbart löner och liknande utbetalningar, alltså inte pensioner eller arbetsgivaravgifter. Detta avdrag får yrkas i deklarationen.

Enligt information på regeringens pressträff skulle en sådan regel innebära att Sverige gick från en position i den nedre tredjedelen av skatteincitament för forskning till att vara det land som ger högst ”subventionsgrad för företag med överskott” inom OECD. 

Enligt utredningen finns det ca 4 000 företag som bedriver FoU och ca 60 procent av dessa är idag vinstgivande.  Företag med underskott skulle också kunna utnyttja avdraget – men enbart i form av större underskott som rullas framåt. Startupföretag och liknande får alltså en betydligt mindre fördel av detta förslag jämfört med företag som går med vinst. En nackdel som lyfts fram är att ett förhöjt kostnadsavdrag påverkar företagens ränteavdragsutrymme genom att EBITDA sänks. 

Alternativ 2 – en återbetalningsbar skattereduktion

Enligt detta alternativ ska i stället en skattereduktion beräknas. Skattereduktionen uppgår till 20 procent av FoU-lönerna (beräknat och avgränsat på samma sätt som i alternativ 1 ovan). Detta innebär ett lägre belopp per företag än alternativ 1, vilket beror på att man valt att sätta den statsfinansiella kostnaden på samma belopp i båda alternativen och att därmed flera företag ska ”dela på pengarna”. 

Skattereduktionen ska kunna räknas av mot såväl statlig inkomstskatt som till exempel fastighetsskatt och den del som inte har kunnat räknas av bestäms som ett skattetillgodohavande som ska kunna betalas ut.

Detta förslag förbättrar för fler företag än alternativ 1, då en utbetalning sker till bolag som redovisar underskott, vilket gynnar företag som är i uppstartsskede. En aspekt som lyfts fram här är risken för missbruk, vilket medför större behov av kontroll.

Enligt denna lösning skulle Sverige tydligt hamna på övre halvan avseende subventionsgrad för både företag med överskott och företag med underskott.

Vår kommentar 

Det är viktigt att Sverige fortsätter att utvecklas som forskningsnation och förbättrade skatteincitament kan vara ett bra komplement till andra åtgärder. Det är därför välkommet att frågan har utretts och att utredningen har lämnat två förslag som nu ska remitteras. 

Båda förslagen har fördelar och nackdelar och kommer behöva analyseras noga, särskilt som en del i det komplicerade regelverk av skatt som finns för företag. I möjligaste mål är det önskvärt att hänsyn också tas till andra regler på företagsområdet vid utformningen, till exempel genom att ränteavdrag eller underskottsspärrar påverkas negativt. Det är också viktigt att förslagen tar hänsyn till Pelare 2-reglerna och de nya substansbaserade incitamentsreglerna i side-by-side-paketet som antogs nyligen. 

Läs också: Pelare II: Side-by-side-paketet inklusive safe harbour-regler

Vi noterar att båda alternativen är kopplade till nuvarande regler om FoU-avdrag. Det är därför viktigt att se till att de förbättringar som föreslås av FoU-definitionen faktiskt får genomslag, både i lagstiftningen och i hanteringen hos Skatteverket och domstolarna. Om så inte sker finns det en risk att de nu föreslagna reglerna, oavsett alternativ, får en alltför snäv tillämpning. 

Den omständigheten att konsultkostnader inte ska ingå i underlaget kan vara en försvårande omständighet för utvecklingen av nya samverkansmodeller. Det finns situationer där enskild expertis kan behöva anlitas, utan att det föreligger underlag för att anställa personer med sådan kompetens. 

Utredningen måste lämna förslag på finansiering av förslagen på skatteincitament. Förslaget är att avdragsrätten för ränteavdrag minskas på så sätt att procentsatsen blir 20 procent av EBITDA i stället för 30 procent. I nuläget är det för tidigt att säga om kostnaden kommer tas ur reformutrymmet eller mot någon annan skattehöjning. Det skulle vara mycket olyckligt om ränteavdragsbegränsningsreglerna blev striktare eftersom förslagen i betänkandet om förbättrade regler på området är efterlängtade.

Vi kommer att följa frågan framåt.