Forskning och utveckling - komplext område med förändring på gång
Regeringen har initierat en översyn av de skatteregler som påverkar forskning och utveckling (FoU) i Sverige. En särskild utredare har sedan juni 2023 granskat regelverket för nedsättning av arbetsgivaravgifter för FoU-anställda, och uppdraget har nyligen utökats till att även omfatta nya skatteincitament för inkomstskatten. Denna utredning syftar till att skapa tydligare och mer effektiva regler som kan främja innovation och tillväxt inom svenska företag. Förslag och insikter från utredningen väntas presenteras under de kommande åren och kan innebära betydande förändringar för företag som satsar på FoU.
Inledning
Forskning och utveckling (FoU) är ett ständigt aktuellt område inom skatterätten. Idag finns dels regler som begränsar avdragsrätten för FoU inkomstskattemässigt och dels regler som kan ge lägre arbetsgivaravgifter för vissa anställda som arbetar med FoU.
Regeringen tillsatte i juni 2023 en särskild utredare som skulle se över nuvarande regler kring nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling (FoU-avdrag) (kommittédirektivet, Dir. 2023:81).
Utredningen fick den 4 november 2024 ett tilläggsuppdrag att kartlägga och analysera olika typer av skatteincitament avseende inkomstskatten samt att föreslå svenska regler avseende inkomstskattelättnader
Den del som rör det nuvarande FOU-avdraget ska redovisas 15 januari 2025, och förväntas ge viktiga insikter om hur reglerna kan förbättras. Den del som rör ett föreslaget nytt incitament ska redovisas senast den 19 januari 2026.
Kort om reglerna för nedsättning av arbetsgivaravgifter
År 2014 infördes ett avdrag för företag som incitament till att investera i forskning och utveckling. Arbetsgivare kan få nedsättning av arbetsgivaravgifter för anställda som systematiskt och kvalificerat arbetar med detta i kommersiella syften.
För att få FoU-avdrag måste vissa kriterier vara uppfyllda, de handlar till exempel om de anställdas ålder och hur de fördelar sin arbetstid. Arbetsgivaren måste kunna styrka att kraven uppfylls för varje redovisningsperiod.
Arbetet måste vara kvalificerat och direkt relaterat till forskning och utveckling, vilket exkluderar kring- och stödfunktioner som till exempel ledning, service och marknadsföring. Det finns också en särskild definition av “forskning och utveckling” - som i detta sammanhang kommer från socialavgiftslagen. Definitionen är snävare än den allmänt vedertagna.
Sedan införandet har vissa av kriterierna ändrats där bland annat förutsättningen om omfattningen av sådant arbete minskat från 75 procent till 50 procent av den anställdes faktiska arbetstid under kalendermånad (från och med 1 juli 2021). Det maximala avdraget har vidare höjts flera gånger och uppgår från och med 1 januari 2024 till 3 000 000 kronor per månad för alla anställda som omfattas av regelverket inom en och samma koncern.
Dagens problematik
Att bevisa att ett arbete är kvalificerad forskning kan vara utmanande, eftersom det kräver att forskningen tillför ny kunskap som inte tidigare varit känd inom området. Ett patent kan öka sannolikheten för att arbetet klassas som kvalificerad forskning, men alla övriga förutsättningar för FoU-avdraget måste också vara uppfyllda.
Utvecklingsdelen innebär ytterligare svårigheter, särskilt när det gäller att visa att en produkt är väsentligt förbättrad. Detta kräver detaljerade jämförelser med befintliga produkter på marknaden (såväl egna som konkurrenternas), vilket kan vara både komplext och tidskrävande. Vid utvecklingsarbete måste också forskningsresultaten ha varit avgörande för utvecklingen av den nya eller väsentligt förbättrade produkten; det räcker inte att forskningsresultaten bara har använts, de måste vara centrala för produktens existens. Om detta inte är fallet, betraktas arbetet sannolikt som vanlig produktutveckling som inte omfattas av FoU-avdraget.
Att utveckla nya eller väsentligt förbättrade produkter är en komplicerad process där flera faktorer, inklusive forskningsresultat, spelar roll. Hur mycket forskningsresultaten väger jämfört med andra faktorer är dock en bedömningsfråga.
Den särskilda utredarens uppdrag - FOU-avdraget
Utredaren utvärderar och analyserar flera aspekter av FoU-avdraget, inklusive:
- Betydelsen av FoU-avdraget som skatteincitament och om det har haft avsedd effekt.
- Behovet av att utvidga definitionerna av forskning och utveckling i socialavgiftslagen för att bättre inkludera FoU-verksamhet med positiva samhällsekonomiska effekter, bland annat avseende mjukvaruutveckling.
- Hur definitionerna ska utformas för att tydligare avgränsa arbete som inte omfattas av FoU-avdraget.
- Om storleken på FoU-avdraget behöver justeras för att bättre uppmuntra företag att investera i FoU och placera FoU-verksamhet i Sverige.
- Om ett särskilt ansökningsförfarande bör införas, eventuellt med en annan myndighet än Skatteverket som prövar rätten till FoU-avdrag.
Den särskilda utredarens uppdrag - Nytt incitament
Utredaren ska:
- Kartlägga förekomsten av olika typer av skatteincitament för FoU inom EU och OECD.
- Analysera och föreslå ett skatteincitament som utgår från företags FoU-utgifter.
- Lämna nödvändiga författningsförslag - med hänsyn till såväl andra länders motsvarande system som tilläggsskatten enligt Pelare 2.
Enligt direktivet ska utredaren säkerställa att en effektiv skattekontroll möjliggörs samt att bestämmelserna är förenliga med Sveriges internationella åtaganden.
Vår kommentar
Vi ser fram emot utredarens förslag. Det vore särskilt värdefullt om det infördes ett särskilt ansökningsförfarande, och förhoppningsvis kommer avdragen på nystartade projekt att beviljas i förväg, vilket minskar risken för återbetalningskrav. En tydligare och eventuellt utvidgad definition av forskning och utveckling skulle också göra det enklare för företag att förstå om deras projekt faller inom ramen för regelverket.
Vi välkomnar också att man gör en internationell utblick och hoppas att man i samband med detta gör en bredare översyn av vad som räknas som forskning och utveckling. Att inkomstskattelagen och socialavgiftslagen har olika definitioner av vad som räknas som forskning och utveckling gör det svårt för företag att bedöma sin skattesituation. Detta nämns inte uttryckligen i direktivet men bör kunna ingå i utredningens arbete.
Sammanfattningsvis är det viktigt att skapa ett mer förutsägbart och lättillgängligt system för skattehanteringen avseende FoU, vilket kan främja innovation och tillväxt inom svenska företag.
Julia Jonsson & Sixten Fahlgren
Julia Jonsson och Sixten Fahlgren arbetar som skatterådgivare på PwC:s kontor i Jönköping respektive Umeå. Julia arbetar med framförallt nationell och internationell företagsbeskattning. Sixten arbetar primärt med entreprenörer och deras bolag.
Julia: 010-213 27 75,
julia.x.jonsson@pwc.com
Sixten: 070-549 84 81,
sixten.fahlgren@pwc.com
Lämna en kommentar