Den nya globala skatteordningen – vad innebär den?

I den här artikeln tar vi upp "The new tax order”, det vill säga den nya globala skatteordningen, som behandlar hur fem globala trender förändrar sättet som företag bedriver verksamhet, hur värde skapas och hur skattepolicy förverkligas. Genom att förstå förändringens drivkrafter kan företag bättre förbereda sig för osäkerhet och förbättra sin förmåga att snabbt anpassa sig och stå emot förändringar under de kommande åren.

Den nya globala skatteordningen (The new tax order) – vad är det?  

Den tekniska omställningen sker samtidigt som både demografiska och ekonomiska förutsättningar förändras, och i en värld där geopolitiken blir allt mer fragmenterad och populismen växer. Klimatförändringarna förstärker dessutom trycket på samhällen och ekonomier. Tillsammans håller dessa krafter på att förändra hur vi förflyttar oss, hur vi bygger, hur vi finansierar verksamheter och hur ekonomin fungerar i stort. De påverkar också synen på hur värde skapas, tas tillvara och beskattas.  

Dessa trender medför att regeringar runt om i världen förändrar sättet att generera inkomster samt hur skattesystem kopplas till bredare mål som tillväxt, förtroende och hållbarhet. De ekonomiska systemen blir mer digitala, mer transparenta och mer komplexa än någonsin tidigare. För företagsledare blir skatt alltmer en indikator på förändring, ett konkurrensmedel och ett verktyg för motståndskraft och förtroende. Nedan går vi igenom hur de fem trenderna transformerar skattepolitiken, och med den strategiska prioriteringar för företag. 

AI och digital omställning 

Artificiell intelligens (AI) bryter länken mellan värdeskapande och fysisk närvaro vilket innebär nya sätt att beskatta. Några exempel är digitala skatter, beskattning av onlineplattformar och gränsöverskridande transaktioner. Vidare används AI av myndigheter för analys av data, kontroll och uppföljning exempelvis av skattedeklarationer.  

AI erbjuder möjligheter och många regeringar använder skatteincitament inom digitala och högteknologiska industrier. Företag som anpassar investeringar och rapporteringsstrategier till dessa incitament kan omvandla ekonomiska förändringar till konkurrensfördelar. Samtidigt är det oundvikligt att det också kan uppkomma risker för bristande cybersäkerhet, desinformation och andra skadliga konsekvenser som är svåra att hantera.  

För företagsledare innebär den tekniska omställningen att de måste vara ännu mer medvetna om, och hantera de skatteutmaningar och möjligheter som teknologin medför. Här blir bland annat frågan om dataintegritet viktig. Företag som förutser hur AI kommer att förändra skattepolitiken och hur skattedata ska hanteras kommer att vara väl positionerade i den digitala ekonomin. 

Demografiska och ekonomiska påfrestningar 

Åldrande befolkningar, hög skuldsättning och ökande utgiftstryck innebär en påfrestning på statsfinanserna vilket i sin tur kan leda till införandet av bredare skattebaser, såsom konsumtionsskatter, digitala skatter och koldioxidskatter. Proaktiv policyanalys och tidig konsekvensbedömning av lönsamhet, kapitalutgifter och rapportering kommer att bli avgörande för att hantera dessa utmaningar. 

Vidare innebär de demografiska förändringarna att företag kan behöva integrera demografi i sin affärsstrategi och sin planering av skatter, och anpassa sig till de förändrade konsumtionsmönstren och arbetsmarknaden.   

Geopolitisk fragmentering 

Geopolitiska spänningar driver på regionalisering, förändrade värdekedjor och ett mer fragmenterat skatteklimat, där skatteinstrument används som ett verktyg i industripolitiken. Effekterna inkluderar ökad skattemässig nationalism, fler tullar och incitament för inhemsk produktion och återflyttning samt svagare harmonisering av internationella regler.  Strategiskt innebär detta att omvärdera leveranskedjor och tullrisker, samt att integrera geopolitiska skattescenarion i kapitalallokering och beslut om lokalisering.  

Populism  

Populism som uppkommer till följd av ökad antiglobalisering, migration och ekonomisk omställning kan leda till större fokus för regeringar runt om i världen att använda skattepolitiken för att signalera engagemang för inhemska prioriteringar. Detta kan i sin tur medföra ett fragmenterat och oförutsägbart skatteklimat. För företag blir det ekonomiska och sociala bidraget viktigt för verksamheten då det är troligt att rykte och syftet kan få ökad betydelse. 

Klimatomställning 

Trenden inom skattepolitiken för att skynda på klimatövergången pekar på fler och mer generösa gröna skatteincitament, ökande skattekonsekvenser kopplade till obligatoriska klimatredovisningar, ökade avgifter på icke-hållbara tillgångar, och en gradvis utvidgning av koldioxidprissättningen.   

För företag innebär klimatomställningen att de måste integrera klimatfrågan i sin affärsstrategi och skatteplanering, till exempel genom att analysera och rapportera sina klimatrisker och möjligheter, minska sin klimatpåverkan och öka sin klimatresiliens. Det handlar också om att utveckla innovativa lösningar genom satsningar på forskning och utveckling.  

Kommentar 

De fem trenderna ovan kommer att omdefiniera hur ekonomin finansieras och drivs. Stora värden kommer att flytta över gränser, sektorer och balansräkningar, vilket förändrar var värde skapas och beskattas – men också vem som har rätt att beskatta. Det handlar om att värde inte är statiskt eller bundet till traditionella affärsmodeller, utan ständigt förändras och omfördelas mellan branscher, geografier och aktörer i takt med att ekonomin omformas. I denna dynamik uppstår nya möjligheter till tillväxt. 

Sammanfattningsvis handlar den nya globala skatteordningen om: 

• Att ha beredskap för skatteförändringar genom att bygga upp förmåga att förutse skattepolitik och analysera politiska, ekonomiska och sociala drivkrafter samt koppla samman detta med tillit. 

• Att inkludera skatt tidigt i strategiska beslut så att besluten blir mer robusta och att kapitalet används effektivare när skattperspektivet integreras i affärsmodellen. 

• Att, med hänsyn till att den snabba transformationen utmanar hur verkligheten upplevs, vara beredd på att se saker annorlunda, vara medveten om omvärlden och de förändringar som sker samt vara öppen för förändring.  

• Att nya partnerskap kan behöva ingås och nya affärsmodeller kan behöva tas fram, som fokuserar mer på kunden.  

• Att anpassningar behöva göras vad gäller kompetensen och medvetenheten hos medarbetarna för att möta förändringarna.  

• Att göra flexibilitet till en konkurrensfördel genom att simulera alternativa leverantörskedjor och prissättningsstrategier, att planera för olika framtida regelverk så att strategin kan anpassas snabbt och att testa hur plötsliga policyförändringar skulle påverka verksamheten.  

• Att stärka tillgängligheten till tillförlitlig realtidsdata och teknik genom investeringar i AI som skapar transparens, förutser myndigheters tolkningar och stärker analysförmågan. 

I sammanhanget är det också intressant att notera kopplingen till vår årliga CEO Survey. Av 2026 års undersökning framgår det bland annat att makroekonomisk instabilitet och cyberrisker toppar företagens lista över hot och att många företag har begränsad handlingsberedskap inför större förändringar. Vidare framgår det att det lönar sig att spela en aktiv roll i branschomställningen samt att endast cirka hälften har en tydligt definierad plan för AI-initiativ. En majoritet uppger att de har upplevt att frågan om tillit har varit aktuell när det gäller AI-säkerhet, datasäkerhet, transparens och klimatomställning i förhållande till affärsresultatet. 

Vi hoppas att vårt perspektiv på dessa frågor kan bidra till en bättre förståelse av de pågående förändringarna, sambanden mellan dem och de frågeställningar de skapar för att öka beredskapen för att hantera dem.