Lagrådsremiss om att införa begreppet ekonomisk arbetsgivare i Sverige

Lagrådsremiss om att införa begreppet ekonomisk arbetsgivare i Sverige ‹ Tillbaka till artiklarna

Lagrådsremiss om att införa begreppet ekonomisk arbetsgivare i SverigeRegeringen lämnade igår en lagrådsremiss med förslag på att införa begreppet ekonomisk arbetsgivare i svensk skattelagstiftning. Lagrådsremissen bygger på den promemoria som Skatteverket lämnade i juni förra året. Förslaget innebär att fler personer anställda av utländska företag kommer att bli skattskyldiga i Sverige. Utländska företag som betalar ut lön för arbete i Sverige kommer att bli skyldiga att göra svenskt skatteavdrag även om de saknar fast driftställe i Sverige.

Vi har i tidigare Tax matters artiklar skrivit om de förslag som Skatteverket lämnade i en promemoria i juni förra året. Regeringen har nu gått vidare med Skatteverkets förslag och lämnade en lagrådsremiss igår den 17 maj. Regeringens förslag överensstämmer i stort med Skatteverkets förslag.

Förändringarna innebär att begränsat skattskyldiga arbetstagare som är inhyrda från ett utländskt företag som saknar fast driftställe i Sverige ska beskattas i Sverige oavsett om denne vistas mer eller mindre än 183 dagar under en tolvmånadersperiod i Sverige. I både intern svensk rätt och i de skatteavtal som Sverige ingått finns den så kallade 183-dagarsregeln. Regeln innebär att en arbetstagare kan undantas från beskattning i Sverige om arbetstagaren vistas i Sverige högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod, ersättningen betalas av en arbetsgivare som inte har hemvist i Sverige eller på dennes vägnar, och inte heller belastar fast driftställe som arbetsgivaren har i Sverige. Eftersom Sverige för närvarande tillämpar ett formellt arbetsgivarbegrepp blir 183-dagarsregeln tillämplig när arbetstagaren är anställd och avlönad av ett utländskt företag som saknar fast driftställe i Sverige även om det är ett svenskt företag som drar nytta av arbetet och som bär kostnaden för arbetet.

Regeringens förslag innebär att 183-dagarsregeln inte kan tillämpas i Sverige när det är fråga om uthyrning av arbetskraft. Med uthyrning av arbetskraft avses att en arbetstagare direkt eller indirekt hyrs ut eller ställs till förfogande av en arbetsgivare för att utföra arbete i uppdragsgivarens verksamhet i Sverige och arbetet utförs som en integrerad del av uppdragsgivarens verksamhet under dennes kontroll och ledning. En arbetstagare som är anställd av ett utländskt företag som saknar fast driftställe i Sverige ska därmed beskattas här när arbetstagaren utför arbetet för en verksamhet, företag, stat, kommun, landsting eller annan organisation, i Sverige. Det avgörande om arbetstagaren ska beskattas i Sverige är vem denne utför arbetet för, och inte vem som betalar ut lönen.

Regering går också vidare med Skatteverkets förslag om att ett utländskt företag som saknar fast driftställe i Sverige ska bli skyldiga att göra svenskt skatteavdrag på lön som avser arbete i Sverige. Därmed kommer det utländska företaget att omfattas av skyldigheten att registrera sig hos Skatteverket och lämna arbetsgivardeklarationer. Regeringen inför inte någon möjlighet för den svenska uppdragsgivaren att sköta rapporteringen i sina arbetsgivar-deklarationer utan pekar istället på det utländska företagets möjlighet att registrera ett deklarations-ombud.

Skatteverket hade i sin promemoria också föreslagit att den som utför arbete i Sverige under ett visst antal dagar skulle anmäla sig för registrering hos Skatteverket om denne inte är eller har varit folkbokförd eller har ett samordningsnummer. Regeringen går inte vidare med detta förslag just nu, men kommer att ta upp frågan igen om det skulle visa sig nödvändigt.

Förslagen innebär att utländska företag utan fast driftställe i Sverige som kommer att hyra eller sända ut personal till en svensk uppdragsgivare efter den 31 december 2018 bör se över vilka arbetstagare som blir skattskyldiga redan från första arbetsdagen i Sverige. Detsamma gäller de utländska företag som har arbetstagare som är på tjänsteresor i Sverige och som utför arbete som är till nytta för ett svensk företag. Detta är till exempel vanligt inom koncerner. Du är välkommen att höra dig till om oss för vidare diskussion om vilka arbetstagare och situationer som träffas av de föreslagna reglerna.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Har du frågor om personbeskattning?

Cecilia Arrhenius

Cecilia Arrhenius

Cecilia Arrhenius arbetar på PwC:s skatteavdelning i Malmö med internationell personbeskattning och socialförsäkring.
010-212 67 46
Cecilia Arrhenius works with international personal taxation and social insurance at PwC’s tax department in Malmö.
+46 10 212 67 46

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Regeringen avser att införa begreppet ekonomisk arbetsgivare den 1 januari 2021

Vi har i tidigare artiklar skrivit om förslaget att införa ett så kallat ekonomiskt arbetsgivarbegrepp vid beskattning av utomlands bosatta ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Sammanfattning av intervjuserien Skattekartan 2019

Hur vill politikerna lösa utmaningarna inom skatteområdet och vilka skatteförändringar är mest prioriterade? Under våren har vi intervjuat ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skattepliktigt eller skattefritt friskvårdsbidrag – var går gränsen?

Det har under en längre tid varit oklart till vilket belopp friskvårdsbidrag kan utges skattefritt. Domslut på området indikerade tidigare ...

Läs artikeln