Skatteverket föreslår att begreppet ekonomisk arbetsgivare införs i Sverige

Skatteverket har presenterat en promemoria med förslag på att införa begreppet ekonomisk arbetsgivare i svensk skattelagstiftning. Detta innebär att fler personer anställda av utländska företag kommer att bli skattskyldiga i Sverige. Promemorian innehåller också förslag som berör utländska företag, till exempel föreslås att utländska företag som betalar ut lön för arbete i Sverige kan bli skyldiga att göra svenskt skatteavdrag även om de saknar fast driftställe i Sverige.

I både intern svensk rätt och i de skatteavtal som Sverige ingått finns den så kallade 183 dagarsregeln. Denna regel innebär att en arbetstagare kan undantas från beskattning i Sverige även om arbete har utförts här om tre villkor är uppfyllda. Arbetstagaren får vistas i Sverige under tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, ersättningen ska betalas av en arbetsgivare som inte har hemvist i Sverige eller på dennes vägnar, och ersättningen får inte belasta fast driftställe som arbetsgivaren har i Sverige. Eftersom Sverige för närvarande tillämpar ett formellt arbetsgivarbegrepp blir 183-dagarsregeln tillämplig när arbetstagaren är anställd och avlönad av ett utländskt företag som saknar fast driftställe även om det är ett svenskt företag som drar nytta av arbetet och som bär kostnaden för arbetet. I många andra länder tillämpar man ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp, det vill säga det företag som drar nytta av arbetet och bär kostnaden för arbetet anses som arbetsgivare. Detta gör att 183-dagarsregeln inte kan tillämpas om det är ett företag i det land där arbetet utförs som drar nytta av arbetet och står för kostnaden.

Skatteverkets förslag innebär att ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp införs även i Sverige. En arbetstagare som är anställd av ett utländskt företag som saknar fast driftställe i Sverige ska därmed beskattas här när arbetstagaren utför arbetet för en verksamhet, företag eller annan organisation, i Sverige. Det som avgör om arbetstagaren ska beskattas är vem denne utför arbetet för, och inte vem som betalar ut lönen. På så sätt uppnås konkurrensneutral beskattning mellan arbetstagare som är anställda av en verksamhet i Sverige, och arbetstagare som är anställda av ett utländskt företag men arbetar för en verksamhet i Sverige. Skatteverket föreslår också att 183-dagarsregeln inte ska tillämpas när det är fråga om uthyrning av arbetskraft till ett svenskt företag. Med uthyrning menas att en person ställs till förfogande för i en uppdragsgivares verksamhet och då arbetet utförs som en integrerad del i dennes verksamhet. Vidare föreslås att den som utför arbete i Sverige ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket om denne inte är eller har varit folkbokförd eller har ett samordningsnummer.

Promemorian innehåller också förslag som berör utländska företag. Ett förslag innebär att ett utländskt företag som saknar fast driftställe i Sverige ska bli skyldiga att göra skatteavdrag på lön som de betalar ut för arbete när ersättningen avser arbete som mottagaren utför i Sverige. Därmed kommer det utländska företaget att omfattas av skyldigheten att registrera sig hos Skatteverket och lämna arbetsgivardeklarationer.

Det andra förslaget innebär att det särskilda undantaget, att en utbetalare i Sverige inte ska göra skatteavdrag från ersättning för arbete till ett utländskt företag som saknar fast driftställe i Sverige, ska upphöra att gälla. Den som anlitar ett utländskt företag ska därför göra skatteavdrag från ersättning för arbete om det utländska företaget inte är godkänd för F-skatt. Det tredje förslaget innebär att ett utländskt företag som bedriver viss verksamhet i Sverige ska lämna särskilda uppgifter för bedömning av skattskyldigheten.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.