<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Nya regler om hållbarhetsredovisning - så påverkas skattehanteringen

Illustrativ dekoration ‹ Tillbaka till artiklarna

Den 19:e juni 2023 släpptes utredningen kring hur det nya regelverket CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) från EU-kommissionen ska implementeras i svensk lag. Vi har nedan sammanfattat huvuddragen av utredningen samt hur detta kommer att påverka svenska företag och organisationers skattehantering framgent samt kopplingen till sociala frågor.

Vissa större företag av allmänt intresse först ut att omfattas av regelverket

I utredningen konstateras att närmare 2 000 svenska stora företag, några hundra mindre/medelstora företag och finansiella företag kommer att omfattas av de nya kraven.  De svenska reglerna kommer också att följa samma implementeringsperiod som CSRD, vilket innebär att stora företag av allmänt intresse med över 500 anställda kommer att omfattas av regelverket redan nästa år (med stora företag avses exempelvis bolag med en omsättning över 40 miljoner euro samt balansomslutning över 20 miljoner euro). Resterande bolag kommer att omfattas stegvis, där samtliga stora företag/koncerner kommer omfattas av regelverket 2025 och sist ut är vissa företag utanför EU med viss verksamhet inom unionen (som omfattas från och med 2028).

Av utredningen framgår även att kraven i den svenska lagstiftningen inte ska vara mer långtgående än de minimikrav som direktivet ställer. Inom en del områden lämnar dock EU-kommissionen en möjlighet för respektive land att införa undantag, som till exempel: 

  • undanta vissa statliga institutioner från rapporteringsskyldighet, exempelvis centralbanker
  • kravställa hur tillgänglig en hållbarhetsredovisning ska vara samt
  • tillåta undantag från rapportering inom områden som allvarligt kan anses skada företagets marknadsposition.

Sveriges val vid nationella valmöjligheter

Det kan initialt konstateras att Riksbanken, Svenska Skeppshypotek eller postgiroinstitut föreslås att inte omfattas av kravet att lämna en hållbarhetsrapportering. Vidare är det också på förslag att även noterade företag som under vart och ett av de senaste räkenskapsåren inte överskrider åtminstone två av följande tre delvärden vara undantagna från skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport:

  1. medeltal anställda: 10,
  2. balansomslutning: 4 miljoner kronor,
  3. nettoomsättning: 8 miljoner kronor (mikroföretag)

Utöver det ges också möjlighet till svenska företag att utlämna information i frågor eller ämnen som är under utveckling eller förhandling. Detta är möjligt om styrelsens ledamöter klart kan motivera att ett utlämnande av informationen allvarligt skulle skada företagets marknadsposition och att utelämnandet inte hindrar en rättvis och balanserad förståelse av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten. Undantaget är främst tänkt att omfatta exempelvis information om ännu inte lanserade produkter, nya tillverkningsprocesser eller förhandlingar med nya leverantörer. Denna möjlighet till undantag kan öka risken för att relevant information utelämnas men den bedöms ändå låg då det krävs särskild motivering och det fortsatt är styrelsen som har det yttersta ansvaret för att rapporteringen ska ge en rättvis och balanserad bild av verksamheten. 

Ett ytterligare ställningstagande som Sverige gör är att hållbarhetsrapporteringen ska göras tillgänglig offentligt tillsammans med förvaltningsberättelsen på verksamhetens webbplats. I få fall då en verksamhet inte har en webbplats ska såväl förvaltningsberättelse som hållbarhetsrapporteringen vid begäran lämna en skriftlig kopia. 

Vad är då CSRD?

CSRD ställer krav på verksamheter inom Europa att offentliggöra den information som krävs för att omgivningen ska förstå företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och hur verksamheten påverkas av hållbarhetsfrågor vad gäller utveckling, resultat och ställning. Det nya regelverket syftar också till att styra kapital mot hållbara investeringar och långsiktigt därmed också uppnå en hållbar tillväxt. Det nya regelverket har framförallt fokus på miljö- och klimatförändringar, brister i sociala förhållanden och styrning och ledning av verksamheter. 

Ytterligare koppling mellan hållbarhet och sociala dimensioner

När CSRD träder i kraft kommer också de sociala dimensioner kring såväl de egna medarbetarna, medarbetare i värdekedjan, användare/konsumenter och civilsamhället att behöva inkluderas i en verksamhets arbete kring hållbarhet och hållbarhetsredovisning. 

Vad gäller medarbetarna, såväl de egna som de i värdekedjan, är fokus på arbetsvillkor, jämställda och likvärdiga förutsättningar och andra generella tryggheter och legala rättigheter. Kring konsumenter handlar det mycket om information till konsumenter och användare av en produkt men också ett ansvar för till exempel förpackningar efter en produkts användande. I den bredaste dimensionen kring civilsamhället handlar det om vilket ansvar en verksamhet tar på de geografiska platser där verksamheten bedrivs, kring exempelvis trygghet och säkerhet. 

Hållbarhet och de egna medarbetarna 

Med CSRD kommer det nu att komma harmoniserade krav på vilken rapportering som krävs kopplat till de egna medarbetarna. Vi ser inom EU att vissa länder på vissa punkter redan har lagstadgade krav på motsvarande rapportering, exempelvis löneskillnader mellan kvinnor och män i den egna organisationen. Utöver att identifiera ett nuläge ska det inom vissa områden rapporteras hur olika policys och rutiner ser ut för att också underbygga och stödja det man rapporterar. Det ställer krav på att verksamheter har dels data för att påvisa exempelvis utbildningstimmar för alla medarbetare, men också hur man arbetar med att identifiera relevant vidareutbildning och hur detta möjliggörs för medarbetarna. 

Se hela utredningen här. 

Kopplingen mellan CSRD och skatt 

Frågan kring skatt som en hållbarhetsfråga är ingen nyhet. Tax matters har under de senaste åren vid ett flertal tillfällen berört områden som vikten av att ha en gedigen governance modell på plats, hur GRI:s hållbarhetsrapportering numera även inkluderar skattehantering, det kommande kravet på offentlig CbcR-rapportering såväl som den alltmer ökande förväntan på transparens inom skatteområdet. Därtill finns det ett klart samband mellan direktivet och EU:s taxonomiförordning, vilka båda kommer beröra ett stort antal svenska bolag framgent. 

Som vi nämner ovan är syftet med CSRD bland annat att möjliggöra för offentligheten att få kännedom kring hur företag och organisationer påverkar frågor kring hållbarhet och även hur hållbarhetsfrågor påverkar företaget. Även om skatt inte lyfts upp som en enskild fråga inom ramen för direktivet bör företag inom ramen för sitt CSRD arbete fundera över om skatt ska bli en del av arbetet kring dessa frågor - detta särskilt givet att inbetalning av skatter och avgifter är det främsta bidraget till de länder där organisationen är verksam och således en viktig faktor att beakta från ett övergripande hållbarhetsperspektiv. Utöver detta finns det som sagt en nära koppling mellan direktivet och EU:s taxonomiförordning, där den senare ställer tydliga krav på gedigen hantering av tax governance och compliance. Givet detta samband förutspår vi att en stor del av de bolag som omfattas av direktivet (och senare de svenska reglerna) kommer att förväntas redovisa sin skattehantering i hållbarhetsrapporteringen, kanske till och med inklusive en sammanställning av företagets totala bidrag till stater och myndigheter (även om det inte är ett krav enligt varken CSRD eller taxonomin).  

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Peter Heyne & Johanna Glimmerbeck

Peter Heyne & Johanna Glimmerbeck

Peter Heyne och Johanna Glimmerbeck arbetar som skatterådgivare på PwC:s kontor i Stockholm respektive Örebro. Peter arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning. Johanna arbetar med frågor som rör internationell individ och bolagsbeskattning.
Peter: 010-213 04 38, peter.x.heyne@pwc.com
Johanna: 072-353 02 92, johanna.glimmerbeck@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Begränsat momsavdrag för hyresvärdar som delar lokaler med hyresgäster?

Skatteverket har publicerat ett ställningstagande där de anser att en hyresvärd som delar ytor med hyresgäster inte kan tillämpa frivillig ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Offentlig CbCR-rapportering: Rumänien först ut men Sverige är på tur

De offentliga land-för-land-rapporteringsreglerna, mer kända som public country-by-country reporting (CbCR), blev antagna av ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Förenklade regler om underskott: Är förslagen tillräckliga?

Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2024 bedömningen att reglerna om underskott vid ägarförändringar behöver förenklas. I januari ...

Läs artikeln