Skattefunktionens utmaningar - efterlevnad av regelförändringar och transparenskrav

Skatt har de senaste åren blivit en alltmer viktig fråga för såväl skattemyndigheter, internationella organisationer och andra intressenter såsom anställda, media, investerare, leverantörer och kunder. Hur företag och organisationer arbetar med skattefrågor har därför gått från att vara främst en intern fråga för bolaget till en viktig faktor för bolagets renommé även externt. Här fortsätter vår artikelserie Tax Function Effectiveness där vi belyser områden som vi tror kommer vara viktiga att se över för att säkerställa en väl fungerande skattehantering.

Förutom det ökade kravet på transparens inom skatteområdet som vi berört i flertalet tidigare artiklar ställs skattefunktionen regelbundet inför både lokala och internationella regelförändringar som ska analyseras och efterlevas. Därtill finns det en förväntan på effektivisering och digitalisering av verksamheten, inte minst vad gäller skattefunktionen.

Skattefunktionen och andra avdelningar som hanterar skattefrågor står därför inför en rad utmaningar, både vad gäller att efterleva lagkrav, hinna med och säkerställa compliance och finansiell rapportering, automatisera processer och därtill vara en integrerad del av bolagets övergripande affärsverksamhet. Allt detta ska dessutom ske samtidigt som en viss nivå av transparens ska uppnås. För att hantera allt detta krävs att skattefunktionen har tydliga riktlinjer, tillräckliga resurser, är i teknisk framkant och har ett agilt arbetssätt.

Läs också: Hur ser framtidens skattefunktion ut?

Under de kommande åren tror vi därför att skattefunktionen främst kommer att fokusera på nedanstående frågor som vi också berör, steg för steg, i vår artikelserie Tax Function Effectiveness: 

• Utvärdering och efterlevnad av regelförändringar och ökade transparenskrav
• Hantering av skatterisker och översyn av governance modellen vad gäller skattefrågor
• Effektiv hantering av data
• Automatisering av processer
• Rollfördelning och ansvarsområden inom skattefunktionen och gentemot andra avdelningar inom organisationen samt
• Framtidens medarbetare

Utmaning 1: Utvärdering och efterlevnad av regelförändringar och ökade transparenskrav

Vi har i tidigare artiklar belyst flertalet av de lokala och internationella regelförändringar som sker på skatteområdet. Från ett internationellt perspektiv har införandet av Pillar I och II varit en omdiskuterad fråga senaste åren. I korthet handlar Pillar I om en skyldighet att omfördela resultatet av en verksamhet till så kallade marknadsjurisdiktioner, medan Pillar II berör införandet av ett globalt minimiskattesystem med en lägsta effektiv skattesats om 15 procent. Reglerna omfattar dock inte samtliga bolag, utan omfånget av regelverket baseras bland annat på bolagets globala omsättning. Utöver detta publicerades nyligen förslaget till ATAD 3 direktivet som syftar till att förebygga missbruk av skalbolag för skatteändamål.

Läs gärna: 
OECD publicerar modellregler för implementeringen av “Pillar 2”
ATAD 3 direktivet publicerat

Från ett svenskt perspektiv har frågan kring avdragsrätt för räntekostnader varit en aktuell fråga i flera år, inte minst på grund av införandet av 2019 års ränteavdragsbegränsningsregler och de utmaningar som detta regelverk har medfört. På detta område kan än mer ändringar komma att ske.

Läs gärna: Nuvarande ränteavdragsregler följs upp - regeringen öppnar för ändringar

Därtill kan också nämnas de relativt komplicerade regelverken kring covid-19 relaterat ekonomiskt stöd och de begränsningar vad gäller värdeöverföringar som finns.

Läs gärna: Detaljerna kring krisstöden till företagen så gott som klara

Behov av intern rutin och analys

Ovan är exempel på regelförändringar som påverkar skattefunktionen och övriga avdelningar som arbetar med skatterelaterade frågor. Olika regelförändringar påverkar också bolag i olika omfattning, beroende på bland annat storlek, verksamhet, bransch. Gemensamt för samtliga bolag är dock behovet av en intern rutin för att säkerställa att regelförändringar identifieras, utvärderas och efterlevs, inte minst i internationella organisationer där skattefunktionen kan vara centraliserad utan lokal närvaro i landet där förändringen sker. Förutom insamling av information kring regelförändringar behöver skattefunktionen också göra en analys kring hur regelförändringen påverkar bolagets specifika situation och vilka förändringar bolaget behöver göra för att efterleva dessa lagändringar. Detta kan i förlängningen bli en budgetfråga då det ställer krav på både kompetens och resurser inom eller kopplade till skattefunktionen, vilket kan vara svårt att driva igenom utan en tydlig behovs- och konsekvensanalys i grunden.

Vissa regeländringar kan också medföra att den operationella, legala eller finansiella strukturen behöver ses över för att undvika att bolaget hamnar i en försämrad position skattemässigt eller utsätts för oväntade risker. Beslut av detta slag fattas generellt sett inte enbart av skattefunktionen, varför bolaget behöver ha en tydlig intern rutin och strategi rörande hanteringen och kommunikationen av regelförändringar på skatteområdet. Detta är nödvändigt för att säkerställa att ett välgrundat beslutsunderlag kan presenteras för och förstås av organisationens berörda beslutsfattare. Detta kräver också en nära samverkan mellan skattefunktionen och övriga avdelningar inom företaget såsom ekonomi/finance eller, där samtliga bolagets behov, affärsmodell och liknande behöver tas i beaktande. En sådan kommunikations- och samverkansplan bör konkretiseras i en tydlig skattepolicy och tax governance model, som i sin tur bör baseras på de främsta riskområden inom skatteområdet som bolaget står inför.

Risker och governance modellen i kommande artikel 

I nästa artikel kommer vi beröra frågan kring hur bolaget och koncernen kan arbeta med att identifiera och hantera skatterisker inom organisationen och varför det kan finnas skäl att se över den nuvarande governance modellen vad gäller skattefrågor.