Nytt lagförslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter

Regeringen publicerade den 21 mars i år sitt förslag på en ny lag med krav på att större multinationella koncerner och företag ska offentliggöra inkomstskatteuppgifter i en offentligt tillgänglig inkomstskatterapport. Lagförslaget gäller koncerner och företag med verksamhet i flera länder och med årliga intäkter som överstiger åtta miljarder kronor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren.

En unionsgemensam, offentlig och landsspecifik inkomstskatterapportering

Syftet med lagförslaget är att implementera direktivet om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer som antogs av Europaparlamentet redan 2021 (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/2101 av den 24 november 2021 om ändring av direktiv 2013/34/EU). 
Genom direktivet införs en unionsgemensam, offentlig och landsspecifik inkomstskatterapportering. Direktivet och sedermera även det svenska lagförslaget utgör således (ytterligare) ett verktyg för att främja företag och organisationers transparens på skatteområdet. Detta parallellt med det arbetet som pågår inom unionen för att bekämpa skatteflykt. 

Bakgrunden till förslaget är att gemensamma regler kring transparens och öppenhet på skatteområdet anses gynna det allmänna ekonomiska intresset. Detta då reglerna tillhandahåller likvärdiga skyddsåtgärder inom unionen som kan skydda bland annat investerare, borgenärer och andra tredje parter. Eftersom rapporteringen är offentlig möjliggör den även för allmänheten att bedöma företags och organisationers påverkan på ekonomin och välfärden. En offentlig rapportering anses även förbättra aktieägares möjligheter att utvärdera de risker som företag och organisationer står inför. Därtill bedöms rapporteringen ha en positiv inverkan på investeringsstrategier, öka beslutsfattares förmåga att bedöma bland annat effektiviteten och inverkan av nationell lagstiftning samt ha en positiv effekt vad gäller anställdas möjlighet till insyn och information.  

Vad som ska ingå i inkomstskatterapporten samt vilka bolag som omfattas

Av inkomstskatterapporten ska bland annat framgå en beskrivning av verksamheten, antalet anställda, intäkter, vinst eller förlust före inkomstskatt, årets ackumulerade inkomstskatt, betald inkomstskatt och ackumulerade vinstmedel. 

Uppgifterna ska offentliggöras genom att inkomstskatterapporten lämnas in till Bolagsverket. Rapporten ska därtill tillgängliggöras genom att finnas tillgänglig på företagets webbplats senast ett år efter räkenskapsårets utgång. Detta under en femårsperiod. Utöver detta ska ett uttalande om skyldigheten att offentliggöra en inkomstskatterapport och om så skett framgå av revisionsberättelsen för större företag. 

Lagförslaget gäller koncerner och företag med verksamhet i flera länder och med årliga intäkter som överstiger åtta miljarder kronor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren. Vissa undantag finns för kreditinstitut och värdepappersbolag samt vissa dotterföretag och filialer. Utöver det finns även vissa regleringar kring i vilka fall det kan accepteras att uppgifter i inkomstskatterapporten tillfälligt utelämnas och hur detta hanteras. 

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 22 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.

Se även tidigare artikel där aktuellt lagförslag var del av de förslag som justitiedepartementet publicerade i början av oktober 2022 i ”Inkomstskatterapporter och några redovisningsfrågor”.

Vår kommentar

Lagförslaget innebär att större svenska koncerner med internationell verksamhet ska ta fram och offentliggöra en rapport om vissa inkomstskatteuppgifter. Denna skyldighet liknar i stora delar den redan gällande land-för-land-rapporteringen, med den främsta skillnaden att den nu omtalade rapporten ska göras både offentlig och tillgänglig. 

Vi har under de senaste åren redogjort för den ökade förväntan på företag och organisationer att vara transparenta med både sin hantering av skattefrågor samt sitt bidrag till välfärden i de jurisdiktioner som företaget eller organisationen är verksamma i. Utöver nu nämnda lagförslag kan även hållbarhetsrapportering i enlighet med GRI 207 Tax 2019 och taxonomiförordningens skyddsåtgärder på skatteområdet omnämnas som andra initiativ till att förstärka transparensen på skatteområdet.  
Vad som kan noteras särskilt i nu nämnda lagförslag är den vida krets av intressenter som bedöms gynnas av lagförslaget, där såväl anställda, aktieägare, investerare, borgenärer, allmänheten och beslutfattare omnämns. Detta kan ses som ännu ett steg i synen på skatt som en generell hållbarhetsfråga med en vidsträckt bas av intressenter, snarare än en separat fråga för det enskilda bolaget. 

För företagens sida kan noteras att reglerna föreslås att gälla relativt snart, vilket innebär att de svenska företag och organisationer som förväntas omfattas av regelverket redan nu bör börja se över vilken information som ska rapporteras och säkerställa att denna kan samlas in på ett säkert, tillförlitligt och effektivt sätt. Flertalet företag har säkerligen redan implementerat liknande rutiner vad gäller land-för-land rapporteringen, varför vissa synergieffekter bör kunna uppstå. Givet kopplingen mellan land-för-land rapporteringen och bland annat vissa undantagsregler inom ramen för Pillar II bör det finnas än mer fördelar med att redan nu börja se över den interna informationsinsamlingen, i syfte att skapa en stringent, effektiv och säker insamling av skatterelaterad data.