Svenska ränteavdragsregler ifrågasätts av EU-kommissionen

Kvinna läser brev ‹ Tillbaka till artiklarna

Även de riktade ränteavdragsbegränsningar som infördes i företagssektorn 2019 är enligt EU-kommissionen oförenliga med EU-rätten. I ett brev begär nu EU-kommissionen att Sverige ska ändra reglerna. Sverige har fått två månader på sig att svara på brevet.

Bakgrund

Sverige har stegvis begränsat avdragsrätten för räntekostnader inom företagssektorn. 2013  utökades tillämpningsområdet för begränsningarna till alla räntekostnader på lån från ett annat företag inom en så kallad intressegemenskap. 

Företag ansågs vara i intressegemenskap om 

1) ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt, har ett väsentligt inflytande över det andra företaget eller 

2) om företagen står under i huvudsak gemensam ledning.

Om ett lån lämnats inom en intressegemenskap krävdes därför att ytterligare krav var uppfyllda för att ränteavdrag skulle kunna medges. 

Redan 2013-2014 ansåg EU-kommissionen att det verkade vara svårare att få avdrag för ränta på lån från närstående företag inom EU/EES-området jämfört med om motsvarande lån hade lämnats av ett svenskt företag. 
Läs även: EU-kommissionen inleder rättsprocess mot Sverige 

Regeringen höll dock inte med utan ansåg att reglerna behandlade alla lika. 
Läs även: Regeringen tar strid mot EU-kommissionen 

Ett fall har prövats i domstolarna. Tidigare i år fann både EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen att det var oförenligt med EU-rätten att neka avdrag för ränta på ett lån från ett franskt koncernbolag. 
Läs även: EU-domstolen underkänner svensk ränteavdragsregel

Ett stort antal skatteprocesser i andra fall pågår i svenska domstolar över hela landet.

Kommissionens brev

De regler som EU-kommissionen kritiserade och som EU-domstolen prövade tidigare i år gäller inte längre. 2019 kom nämligen nya regler. Definitionen av intressegemenskap är den samma som tidigare, men avsikten var att avdragsförbudet skulle träffa färre skulder än 2013 års regler.

Regeringen anser att 2019 års regler är förenliga med EU-rätten. Den 9 juni 2021 skickade dock EU-kommissionen ett brev till den svenska regeringen. EU-kommissionen, som känner till att nya regler har trätt i kraft 2019 , gör bedömningen att även dessa regler framstår som oförenliga med EU-rätten. 

EU-kommissionen anser att begränsningen av avdragsrätten för ränteutgifter på koncerninterna lån enligt den svenska inkomstskattelagen kan vara oförenlig med EU-rätten när den tillämpas på koncerner där räntan betalas till ett företag som är etablerat i en annan EU-medlemsstat eller EES-stat. 

Begränsningen av ränteavdragsrätten inom en intressegemenskap fortsätter, enligt EU-kommissionens uppfattning, i praktiken att gälla endast i gränsöverskridande situationer och den därav följande begränsningen är fortfarande inte berättigad av något tvingande skäl. Ränteavdrag nekas fortfarande i samband med lånearrangemang mellan närstående företag som faktiskt är etablerade inom EU/EES, även om lånevillkoren är affärsmässiga.

EU-kommissionen drar därför slutsatsen att bestämmelserna som trädde i kraft 2019 inte förefaller avhjälpa den överträdelse av etableringsfriheten, som tidigare ifrågasattes i EU-kommissionens formella underrättelse från 2014. EU-kommissionen uppmanar därför den svenska regeringen att inkomma med sina synpunkter i ärendet inom två månader. EU-kommissionen förbehåller sig rätten att vid behov ta första steget i en så kallad fördragsbrottstalan. EU-kommissionen har nämligen möjlighet att stämma Sverige inför EU-domstolen för att få domstolen att avgöra tvisten mellan parterna. 

Kommentar

Ärendet rör inte de allmänna ränteavdragsbegränsningarna, utan endast de som begränsar avdragsrätten mellan närstående företag. Det har funnits många frågetecken kring de reglerna genom åren, och följetongen fortsätter. Även de nya svenska ränteavdragsbegränsningarna ifrågasätts alltså av EU-kommissionen, och frågan blir nu hur regeringen kommer att svara. Mot bakgrund av EU-domstolens slutsatser i det svenska ränteavdragsmålet tidigare i år, så framstår inte EU-kommissionens frågetecken som förvånande. 

Det ligger redan ett ärende på Högsta förvaltningsdomstolens bord där frågan kan komma upp till prövning. I det underliggande förhandsbeskedet ansåg majoriteten i Skatterättsnämnden att avdrag borde medges. Minoriteten i nämnden ansåg dock att avdrag skulle nekas och att detta var förenligt med EU-rätten. Beroende på hur Högsta förvaltningsdomstolen ser på sakfrågorna kan EU-frågan komma upp till prövning redan i det målet. 

Läs även: Nu prövas de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna 

Har du frågor om skatt? Kontakta oss för rådgivning

Kontakta gärna oss om du har frågor eller behöver rådgivning. 

Fredrik Ohlsson

Fredrik Ohlsson

Fredrik Ohlsson arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning på PwC:s kontor i Göteborg. Fredrik ingår i PwC:s skatteprocessgrupp och är även medlem av PwC:s internationella EU-skatterättsliga nätverk EUDTG (EU Direct Tax Group).

Kontakt: 010-213 14 19, fredrik.ohlsson@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

OECD:s “Pillar 1 och ”Pillar 2” - nytt förslag på regeländringar

Tax matters har tidigare rapporterat om OECD/G20:s rapporter, så kallade ”blueprints” avseende Pillar 1 och Pillar 2. Den 1 juli 2021 ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Budgetpropositionen - så här ser skatteförslaget ut

Den sittande regeringen presenterade idag sin sista budget under innevarande mandatperiod. De sektorer som erhåller störst tillskott är ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skattebarometern 2021 - företagarnas skatteadministration tynger allt mer

PwC:s återkommande undersökning Skattebarometern visar att många företag brottas med en växande hantering av skatter. Bland övriga resultat ...

Läs artikeln